Harjaktspremiär med Rippe
  • Elmia Game Fair

Harjaktspremiär med Rippe

JaktPublicerad: 2006-09-01 13:55

På natten den 1 september sätter sig jag och kompisen Matthias i bilen för att åka de 25 milen upp till Svartnäs i Dalarna. Det är dags för den årliga harjaktspremiären och det är inte vilken hund som helst vi ska jaga med. Huvudaktören denna dag är Mikael Dahlströms finnstövare Rippe.
Visst är jaktgudinnan Diana med oss denna dag. Det blir vackert väder och helt underbara drev.

Våra stela kroppar sträcks ut när vi kliver ur bilen vid jaktstugan i Svartnäs. Rippes husse Micke Dahlström möter oss på gården. Micke har varit uppe i Svartnäs i en vecka och tränat Rippe inför den kommande jaktsäsongen.
– Ska det bli någon jakt idag måste ni byta om kvickt. Än så länge är det svalt ute och mycket behagligare jaktväder än när det är 25 plus ute, säger Micke, som står klar med jaktmundering och allt.
Minuterna senare är vi på väg ut i de stora dalaskogarna. Förutom god tillgång på hare finns även varg och björn i dessa skogar. Rådjuren är så gott som utplånade på dessa breddgrader.

Pigg som en lärka
Rippe som fått vila dagen före är pigg som en lärka när han äntligen blir utsläppt från bilens bagageutrymme.
Rippe är stor och ståtlig som en finnstövare ska vara.
Rippe uträttar sina dagliga behov innan han ger sig ut i skogen. Vi övriga sätter oss på ryggsäckarna och inmundigar morgonkaffet.
– Det är just detta som är underbart med stövarjakten. Sitta i goda vänners lag i lugn och ro och bara njuta när hunden jobbar på, säger Micke mellan tuggorna.
Första väckskallen
Rippe har varit ute och sökt i en kvart när vi hör de första väckskallen. Fem minuter senare är dagens första drev igång.
– Vi låter honom driva ett tag innan vi går ut på pass, säger Micke.
Drevet är inte långt från oss och det buktar väldigt trångt. Rippe jobbar på så gott det går när haren buktar så trångt. Efter en stund går Micke in mot drevet för att bryta.
– Troligtvis är det en liten ulltuss han håller på med och då är det lika bra att bryta eftersom det inte kommer att bli något ordentligt drev. Det är bara onödigt att slösa på krafterna, säger Micke samtidigt som han går iväg för att kalla in Rippe.

Byter plats
Tio minuter senare kommer Micke med Rippe i koppel.
– Nu åker vi upp till en annan del på marken och släpper där, säger Micke.
För andra gången denna dag stryker Micke kopplet på Rippe.
Rippe vet precis vad han ska göra och minuten senare är han uppslukad av skogen. Finnstövaren jobbar på för fullt och efter en stunds sökande hörs de första väckskallen. Med jämna mellanrum gläfser Rippe till. Nu är han inte långt från haren. Det hörs tydligt att Rippe efter en stund har fått upp haren på benen. Nu är det fullt drev uppe på en kulle som vi har framför oss.
Utan tappt har Rippe drivit en halvtimme när vi ställer ut oss på en skogsväg i närheten av drevet. Drevet kommer närmare och närmare. Vilken sekund som helst kan haren komma upp på vägen där vi passar.

Lurade
Men haren lurar oss. Precis framför undertecknad viker haren av inne i skogen och beger sig ut på långfärd. När drevet börjar närma sig 90 minuter är det så långt borta att pejlen inte räcker till.
Ännu en gång åker kaffetermosen fram.
Allt känns perfekt där vi sitter i den varma höstsolen. Nu är det bara att hoppas på att drevet vänder och kommer åt vårt håll. När drevtiden börjar närma sig tre timmar hörs på långt håll att haren har vänt och är på väg upp mot oss.
Sista kaffeskvätten åker fort ner i strupen och vi gör oss beredda inför harens ankomst.
Drevet kommer närmare och närmare. Nu är det bara ett par hundra meter från oss.
Vi är strategiskt utställda efter en skogsbilväg. Precis framför oss viker haren av och ännu en gång går drevet upp mot ett berg vi har framför oss. Rippe ger sig inte och det går för fullt fast han har hållit på över tre timmar.
– Vi tar oss runt berget och passar där. Troligtvis kommer haren att vilja springa över vägen på andra sidan, förklarar Micke och sätter av.
Micke hade rätt i sin bedömning. Drevet dunkar på för fullt i nedre kanten på berget och nu är det bara en tidsfråga innan vi får se haren.

Vi är beredda
Jag står med kameran i högsta hugg och är beredd. 50 meter framför oss kommer äntligen haren ut. Rippe är några minuter bakom och det är ljuvligt drevskall i skogen. Haren viker av mot vårt håll. Men efter ett par meters skuttande hoppar den in i skogen igen och jag ser hur besviken Micke blir.
– F-n vad nära. Nu får vi hoppas att haren letar sig ut på vägen igen, viskar Micke.
Rippe jobbar på som besatt och nu buktar haren tätt innanför vägen. Nu har Rippe drivit samma hare i fyra timmar utan tappt och det är väldigt bra gjort.
Nu kan haren komma ut när som helst. Mer spännande än så här kan inte harjakt bli. Som på beställning kommer haren än en gång ut på vägen 100 meter framför oss.
Som en skänk från ovan väljer haren att ta vägen åt vårt håll. Jag står bakom Micke och ser hur haren närmar sig för varje skutt.
Micke har hagelbössan redo för skott. Nu är det bara att vänta in haren tills den är inom skjutavstånd.

Skottet ekar
I samma sekund som haren kommer inom 25-meters gränsen ekar skottet från Mickes sida-vid-sida. Haren åker i backen samtidigt som hagelsvärmen träffar.
Rippe som ligger några minuter efter kommer efter en stund i harens spår. En nöjd Rippe stannar till vid den nedlagda haren. Stövaren får mycket beröm av husse.
– Fyra timmars drev utan tappt, det kallar jag harjakt, säger Micke med ett jätteflin i ansiktet.
Micke, som även är spårdomare, är väldigt nöjd över Rippes jobb denna premiärdag. Det är nu tre nöjda jägare och en väldigt trött finnstövare som tackar jaktgudinnan Diana och beger sig till jaktstugan för att få god mat och dryck innan det är dags att vänta på John Blund.

Varma i kläderna. Micke Dahlström och Rippe har redan varit på plats i en vecka för att träna inför jaktsäsongen.

”Det är just detta som är underbart med stövarjakten. Sitta i goda vänners lag i lugn och ro och bara njuta när hunden jobbar på.”

Haren är på kornet. Micke är beredd när haren närmar sig mer och mer för varje skutt.

Fin träff. Hagelsvärmen gör sitt jobb och haren dråsar omedelbart i backen.

Välförtjänt smakbit. Rippe får sin belöning – en smakbit av haren som han sprungit efter i flera timmar.

Trött och nöjd. Rippe vräker förnöjt ut sig på sängen efter det långa drevet i jaktskogen.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv så här

  • Annons Ardbeg Embassy
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsGyttorp Norma