Foto: Henrik Lindström

JAKTENS DJÄVULSKAP

Det här är texten du kan läsa när jaktsäsongen ligger flera månader fram i tiden och känns hopplöst avlägsen. Det är en liten och anspråkslös sammanfattning av allt djävulskap som drabbar jägare.
Om du läser texten en gång per dag känns kanske inte den annalkande jaktsäsongen så efterlängtad längre.
Det blir i alla fall lite lättare att vänta.

Här är några godingar som alla känner till:

Ett gallrat hygge med en halvmeter snö, som lagt sig ovanpå riset så att du pulsar i snö upp till grenen.

Det regnar och små, tunna rännilar börjar leta sig in på ryggen.

Batterierna tar slut på passet och bytesdjuren är som utrotade. Du hör ingenting och jakten blir en dagslång väntan på ingenting.

Flugor, mygg och bromsar.

Du plurrar vid första diket och genomlider dagen med blöta fötter.

Jaktkompisarna tror att det är tävling varje gång man ska förflytta sig vid jakt. Du småspringer längst bak i ledet. Det smakar blod i munnen.

Alla plankor i jakttornets golv knarrar. Du kan inte röra dig eller fika på hela dagen utan att garanterat skrämma alla djur på flykt.

Hunden lämnade markerna för fem timmar sedan och det enda beskedet från hundföraren är att du ska ”avvakta”.

Du tror att taxen driver för fullt hela dagen. Någon timme efter skymningen hittar du honom i Karlssons fårhage.

Du drar lotten med passet ”Pallen” där du ser 15 meter åt vardera hållet, in i tät sly.

Du har glömt vantarna hemma och försöker skyla händerna i ärmarna, som dock är för korta.

Du får sent om sider ett bytesdjur inom skotthåll. I upphetsningen flåsar du så att kikarsiktet immar igen. Skottet tar i bästa fall i ett välväxt träd.

Grannlagen drar flåshurtiga skämt i radion och omöjliggör all viktig kommunikation.

Du måste anropa Göran 15 gånger innan han svarar. Han berättar fnissande att radion legat i ryggsäcken och undrar om inte du också ska delta i fikat som inleddes för en timme sedan.

Bengtsson skriker upphetsat i radion var femte minut. Inte ett ord går att urskilja. Samma visa i tio års tid – hans batterier är slut och radion tjuter så att han låter som en gammal ångvissla.

Du byter pass under rådjursjakten. 15 sekunder senare stormar en hel flock med guldhornsbockar förbi det gamla passet.

Drevet är äntligen i full gång när grannkärringen dyker upp på stigen.

– Nä, men nu kommer jag väl i alla fall och stör! ropar hon förtjust.

Slutligen: Du tappar mackan med smöret nedåt.

Bössan klickar i skottögonblicket.

Termosen har gått sönder och kaffet skvalpar omkring i ryggsäcken.

Minst 500 EU-fredade morkullor sträcker över passet.

Sista snusen rinner så att det svider i halsen.

Ryggen värker.

Du är skitnödig och huvudvärken smyger sig på.

De blöta strumporna har korvat ihop sig på fötterna och ligger som hårda klumpar längst fram i stövlarna.

En bonde börjar plöja åkern intill ditt pass. Han hejar påfrestande glatt när du satt dig på huk för att bajsa.

Hunden driver glatt i bakspår.

Du tappar bössan så att det blir ett djupt hack i kolven och kikarsiktet spricker.

Du bestämmer dig för att åka hem utan hund – den driver nu med sällan skådad frenesi ett djur som inte finns upptaget i jakttabellen för tillfället. När du äntligen kommer fram till bilen, så har det varit inbrott och bilstereon är stulen.

Bilen är vandaliserad och går inte att starta.

Du har glömt telefonen hemma och måste knacka på i en bondgård där du blir utskälld av en aggressiv jaktmotståndare.

Du linkar sakta hem i kvällsmörkret.