Rävjaktseliten på plats i Särna
  • Sunne Jaktmässa

Rävjaktseliten på plats i Särna

JaktPublicerad: 2006-03-06 14:00

Flera av Sveriges bästa räv- och rovdjursjägare har samlats i Särna för att hjälpa hundägare från Svenska grythundklubben att få sina grythundar bedömda på grytjaktprov.
En riktigt tuff rävhane körde ut fyra olika rävsprängare ur grytet tills en borderterrier bestämde sig för att bli förliggare istället.
Rävper Andersson deltog och berättar om mönstringen av rävjaktseliten.

Att många av Sveriges främsta rävjägare också är grythundsdomare har sin naturliga förklaring. Av de rävhundar som användes under de här dagarna räknas nog antalet nedlagda och indrivna rävar i gryt i tusentals allt som allt.
Bara värdet på den viltvårdsinsatsen borde göra att de skulle få ett ekonomiskt anslag från Sveriges alla har- och skogfågeljägare för att orka fortsätta med sin verksamhet.

Provet flyttades
Själva provet genomfördes i Särna istället för i Orsa. På grund av den stora vargplågan i Orsa valde Dalarnas grythundsklubb att flytta provet till Särna. Återigen fick den kände rovdjursjägaren Tysk-Staffan Ericksson arrangera provet i Särna. Och återigen ställde Särna viltvårdsområde och besparingsskogen välvilligt sina marker till förfogande för provet.
Provet var bestämt att börja den 25 november och nästan samtliga deltagare anlände till länsmansgården i Särna under torsdagskvällen.

Underlättande spårsnö
Tidigt på fredagsmorgonen låg ett vackert snötäcke som underlättade rävjakten med spårsnö ute i jaktmarkerna. Deltagarna placerades i olika grupper med stövare och domare i varje grupp. När hundförare, domare och övriga deltagare var indelade var det dags att åka ut till markerna, för nu skulle här jagas räv.
Själv hade jag Stefan Hansson från Bollnäs med sin rävstövartik Pepsi, en blandning av schillerstövare och hamilton, i min grupp. Dessutom deltog Uno, en lokal vägvisare som verkligen hittade ute i jaktmarken. Uno lotsade oss nästan omgående fram till ett färskt rävspår och Stefan kunde släppa sin rävstövare på spåret.
Tiken gjorde ett varv runt oss och tog sedan an spåret efter räven.
Upptaget kom nere i en 15-årig tallplantering. Räven gjorde ett par varv i planteringen innan den valde att lämna området. Nu tog räven en mindre väg. Naturligtvis valde Mickel att löpa i hjulspåren efter en bil för att försöka förvilla hunden. Men den här tiken hade varit med förr. Pepsi saktade inte ens farten utan höll igång räven, som började bukta runt en myr.
Efter en timmes drev, där jag och hundägaren såg räven när den följde vägen ett par hundra meter, blev det helt tyst.

Kröp ner i grytet
– Nu har räven krupit under, konstaterade Stefan och tog fram pejlen för att exakt konstatera vart stövaren tystnat.
Snabbt kunde vi lokalisera var räven gått under genom att bakspåra hunden. Ute på en sandås i ett myrområde hittade vi grytet. Där fanns fyra nedgångar som verkade gå rätt så djupt.
Nu var det dags för en terrier att prövas på räven. Stefan tog fram sin parson russell-terrier Mysan, som var den första hunden att prövas.
Vi tog oss runt sandåsen och försiktigt och så gott som ljudlöst ställdes passkyttarna runt grytet, allt för att inte låta skulle märka vår närvaro utanför grytet.
Med en kort nick som signal släppte Stefan släppa sin terrier. Hon gick omgående fram till hålet där räven gått ner och gick in i grytet. Efter ett tag hörde vägvisaren Uno och en passkytt att det blev kontakt mellan räv och hund. Mysan bröt förtjänstfullt och kom ut ur en ingång. Russelltiken for ner i nästa hål för att försöka få fatt på räven. Men räven lyckades troligtvis kollra bort henne i det stora grytet. Mysan hittade inte räven. När Mysan arbetat i en timma utan att lyckas hitta räven fick Stefan order att koppla hunden. Ekipaget lämnade grytet en kvart för att se om räven skulle komma ut ur grytet när det blivit tyst i underjorden. Men Mickel valde att ligga kvar. Då fick nästa hundägare chansen att pröva sin hund.

Vill inte komma fram
Tyvärr ville inte den här räven lämna sitt gryt. Vi provade sammanlagt fyra hundar, men ingen fick ut räven.
Nu gällde det att få tag på en ny räv att släppa stövaren på. En annan del av marken genomsöktes efter rävspår. Vid en å, som rinner förbi byn Mörkret, hittades nya rävspår.
Men även den här räven var duktig på att göra tricks och jäkelskap. Bland annat gick räven över ån fram och tillbaka. Därmed misslyckades stövaren och vi fick ge upp och ta nya tag nästa dag.

Nya tag
Lördagen började lika fint som gårdagen, med ett underbart rävföre. Nysnön låg lika vackert som på ett julkort när alla rävjägare åkte ut för att leta rävspår.
Tre kilometer utanför byn hittades ett fint rävspår. Stefan Hansson kastade sig ur bilen för att konstatera att färskare än så här blir inget rävspår. Klockan 08.20 släppte han Pepsi och det blev nästan omgående upptag.
Nu fuskade den här räven och gick rätt in i ett gryt redan efter 400 meters drev. Så kan också en rävjakt avlöpa.
Men vi hade hela bilen full av terrier och taxar, som inget hellre ville än få ta ett nappatag med en räv i gryt.
– Den här räven skall snart vara ute, förklarade en terrierägare trosvisst.
Klockan 9.00 släpptes en hund in i grytet efter räven.
Vi passkyttar och domaren gjorde en försiktig utsättning i en halvcirkel runt grytet, allt för att inte räven skulle bli varse oss och bli svårsprängd ur grytet för hunden.
Fem minuter senare hade hunden hittat räven nere i sandgrytet. Full jakt hördes från underjorden. Ytterligare fem minuter senare hade räven kört ut hunden. Grythunden backade ut ur grytet under full skallgivning. Vi hörde terriern komma backande och såg svansen på hunden komma först ur grytet.
Terriern gjorde en vända utanför grytet och gick ner igen efter räven i ett annat hål. Återigen skälla terriern nere i grytet och vi hörde hur skallet flyttade runt nere i underjorden. Men någon räv ville inte komma ut.
Nu kom terriern ut och visste inte riktigt hur den skulle bete sig. Hunden sprang runt lite här och där och skällde i hålen. Men till slut gick den ner i ett hål och kom omgående upp i ett annat.

Klassiskt knep
– Ta hunden, viskade domaren, och gå bort i en kvart så står vi kvar och passar.
Det här är ett klassiskt grytjägarknep. När det blir tyst och stilla kan rävarna komma smygande ut ur grytet. Som regel syns först nosen på räven när den drar i vind. Sedan brukar räven sticka ut huvudet och då går det att se hur öronen pejlar efter minsta ljud.
Den som skjuter då har som regel en skadskjuten räv, som omedelbart går ner i grytet och vägrar att lämna underjorden.
Nu stod alla passkyttar absolut stilla i 15 minuter. Men någon räv kom inte ut ur grytet. Domaren vinkade tillbaka hundägaren. Terriern fick göra ett nytt försök, men förlorade all jaktlust när hon blev utkörd från grytet på nytt.
Ägaren kopplade henne och efter ett viskande rådslag bestämdes att en ny hund skulle in i grytet för att få ut räven.
Under hundbytet stod skyttarna kvar om räven skulle lämna grytet men de postade förgäves.
När taxen som skulle provas anlände steg spänningen. Den här taxen var skarp, enligt uppgift och hade varit i Finland och tagit ett förstapris på ett så kallat A-rävprov. Taxen gick in. Efter tio minuter backade taxen ut ur grytet under full skallgivning. Även den här hunden blev utkörd av räven…

Tuff räv
– Vad i h-vete är detta för en räv? undrade ägaren när taxen började leta efter ett nytt hål att gå ner i grytet.
Taxen hittade räven i grytet igen och jakten gick runt nere i grytet. Ingen räv kom ut, men taxen blev utkörd ytterligare en gång.
Ytterligare tre hundar provades på den här räven. Samtliga blev utkörda av räven.
– Den här räven är svensk jaktchampion på att köra ur hundar ur gryt, konstaterade domaren.
Nu ville en hundägare från Skåne prova sin borderterrier. Den hade kört ut några grävlingar ur ett gryt i Skåne förra säsongen, så han trodde nog att den skulle få ut räven.
Efter fem minuter kom den vilt skällande borderterriern ut ur grytet med svansen först.
Därmed hade räven kört ut fyra hundar ur grytet.

Nu ska den ut
Nu bestämde de rutinerade grytjägarna vid grytet att nästa hundsläpp skulle kompletteras med grävjobb.
– Nu är det spett och spade och svett som gäller. Räven ska bort!
Bordern måste ha hört hur jägarna resonerade. Han tog ett nytt tag och övergick till att bli förliggare istället.
Inte en gång på två timmar bröt han eller lät räven köra ut honom ur grytet.
Efter att ha grävt i riktning mot hundens taktfasta skällande på räven, där den låg inkörd i en blindgång, lyckades domaren till slut skjuta räven med grytrevolvern. Den stora och ilskna hanräven fälldes med en kula och drogs ut ur grytet. Att en rävjakt avslutas på det viset hör dess bättre till undantagen.
En glad borderterrierägare kunde stoltsera med hundens tredje grytdjur, det gick inte att ta miste på i mörkret när jakten hade avslutats.

Bra fångst
Sammanlagt sköts åtta rävar och en mård under grytjakts- helgen. Det är en mycket bra viltvårdsinsats, som gagnar det mindre småviltet på Särna viltvårdsområde och i besparingsskogens marker.
Dessutom blev fem hundar godkända på jaktprov och två blev svensk jaktchampion i gryt som rävsprängare.
En av de lyckliga hundägarna var Sophie Eneqvist från Tyresö. Hennes rävsprängare blev jaktchampion. Huden heter Miss Sofis Ariel och är en parson terrier.
Sophie Eneqvist berättar gärna om en av de två rävar som Ariel sprängde under helgen.
– Detta är tyvärr inte räven hon blev jaktchampion på. Den räven lever än om ingen annan lyckats skjuta den, kommenterar Sophie när hon visar Mickel.
– Detta är första räven. Några lokala jägare som sett räven slinka in under en lada ringde.
– Vi åkte dit och jag släppte min lilla tik. Det syntes genast på Ariel att det var intressant, berättar Sophie.
Ariel nosade lite utmed väggen innan hon stack in genom ett stort hål.
– Hon var inne cirka 12 minuter innan hon kom ut och sökte upp mig för att sedan sticka in igen. Nästa gång hon kom ut, efter ytterligare cirka tio minuter, tog jag upp henne en stund. Ingen räv kom så jag släppte henne igen.
Nu ökade Ariel i intensitet och tryckte på räven ordentligt.
– Hon kom ut igen och jag kopplade upp henne. Efter totalt 35 minuter kom räven ut och stod och tittade sig omkring ordentligt. Den smög sig bortåt längs husväggen och kunde därmed skjutas, förklarar Sophie och håller upp räven framför kameran.

Fler kvinnor
Fler och fler kvinnliga jägare förstår till fullo att uppskatta grytjakten och hundarnas svåra arbete i gryten. Det är en framgång för Svenska grythundklubben. Under många år har klubben bedrivit en uppskattat träning och utbildning för de hundägare som önskat få träna sina hundar i provgryt runt om i Sverige.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsStaffans vapen
  • AnnonsGyttorp Norma