När älgjägaren Per Arne Forsberg släppte sin jämthund efter älg på fredagsmorgonen visste han inte vilken orolig helg han hade framför sig.
Efter ungefär en timmas letande av jämten Angus blev det ett upptag. Det gick undan en bit och sedan stod det fast. Efter att ha lyssnat på sin hund ungefär i en halvtimma började Per Arne smyga sig in emot ståndet.
– Jag tog mig sakta in i tallungskogen. Men jag tyckte Angus skällde på ett annorlunda vis, ungefär som när han hittar en grävling. Så jag blev lite nyfiken på vad det var, berättar Per Arne.
Hunden skällde på en björn
Efter ytterligare hundra meter såg Per Arne Angus som då stod och tittade åt ett håll.
– När jag också kikade åt det hållet fick jag syn på en björn. Jäklar vilken puls jag fick! Jag hade inget bra läge på björnen där den stod utan tittade på den under några minuter och Angus skällde på. Efter ett bra tag flyttade sig björnen och jag fick ett bra läge på cirka 30 meter och sköt tre skott. Björnen tecknade ordentligt men tog sig sakta undan en liten bit. Men sen vände den på sig och attackerade mig och hunden, säger Per Arne.
Som tur var laddade Per Arne om direkt och fick på björnen ett par skott till. Då äntligen rasade den ihop och låg död framför honom.
– Jag var tvungen att sätta mig ner en stund efter skotten och dra några djupa andetag och där satt jag och såg på Angus första björn. Herrejösses vilken jakt, tänkte jag där jag satt, avslutar Per Arne.
Kördes till slakteriet
Björnen kördes senare ourtagen till slakteriet i Ånge, där länsstyrelsens besiktningsman Lennart Nilsson mötte upp för att besiktiga björnen.
– Jag mötte jägarna vid slakteriet och under besiktningen hittade jag vit krämig mjölk i juvret. Då visste vi att det var en hona som troligen hade eller haft en unge hos sig. Jag kontaktade då Karin Saltin, ansvarig på länsstyrelsen i Västernorrland. Vi bestämde att björnen skulle få hänga kvar på slakteriet. Allt för att björnen inte skulle bli förstörd.
– Nu var det upp till mina chefer på länsstyrelsen Västernorrland om vad som skulle ske med björnen och hur jakten skulle utredas. Jag varken ville eller kan göra någon polisanmälan i sådana här ärenden, kommenterar Lennart Nilsson.
Brukar tas i beslag
Under andra liknande fall, där en björnhona med mjölk skjutits någon annanstans i landet, brukar björnen bli beslagtagen och hamna på en polisstation innan den fraktas till SVA för obduktion.
Björnar som hamnar i den hanteringen brukar oftast bli förstörda och jägarna brukar ha en omfattande pappersexercis för att få ersättning för den förstörda björnen av berörda myndigheter. Men här beslöt länsstyrelsen i Västernorrland att låta björnen vara kvar i slakteriet.
Ingen polisanmälan
När Jakt & Jägare får tag på Karin Saltin på måndagsmorgonen för att höra hur ärendet behandlas har hon glada nyheter i ärendet att berätta.
– Jag har pratat med polisen och de har diskuterat saken med åklagare Christer Jarlås. Jag har också fått Lennart Nilssons redogörelse om hur själva jakten gått till och vi har i samråd med polisen beslutat att ingen polisanmälan ska göras eftersom skytten inte gjort något fel. Det är ju beklakligt att en björnhona skjuts med mjölk i juvret. Men jägaren har ju gjort vad han kunnat och såg en ensam björn innan han sköt, säger Karin Saltin, ansvarig i ärendet på länsstyrelsen i Västernorrland.
Lättad jägare
När Jakt & jägare senare pratar med Per Arne Forsberg och berättar om hur ärendet handlagts och att ingen polisanmälan ska göras säger han spontant:
– Fy f-n så skönt. Lika spännande som själva jakten var, lika skönt är det nu. Min vecka kunde inte börjat bättre. Här måste man ge länsstyrelsen i Västernorrland en eloge för sitt kloka sätt att hantera ärendet. Ringer man dessutom till deras telefonsvarare på 0611-34 91 53 för björnjakten får man inte bara reda på hur många björnar det är kvar på jakten. Man får dessutom en glad och trevlig lyckönskan om att björnjakten ska gå bra, avslutar en glad Per Arne Forsberg.