Sofie Stener var lycklig efter att ha fått fälla sin första älg och på kvällen firade hela jaktlaget.
Sofie Stener var lycklig efter att ha fått fälla sin första älg och på kvällen firade hela jaktlaget.

Sofie fällde den skadskjutna kalven

Den 6 september 2006 fick Sofie Stener i Ytterberg fälla sin första älg – en kalv.
Det blev spännande när den skadskjutna kalven kom fram till hennes pass.
– Plötsligt hördes ett knak bakom mig. Hjärtat hoppade upp i halsgropen, minns Sofie.

– Vi jagade ”mellan vallan” och jag fick sitta i pappas fina torn med utsikt över myrarna, berättar Sofie.

Sedan Sofie Stener var tio år har hon följt med sin pappa ut i skogen och har bokstavligen gått i hans fotspår.

– Därför var jag ovan att gå själv i markerna, och nu skulle jag dessutom sitta själv. Jag tappade bort mig på vägen till passet trots att det var snitslat, säger Sofie.

Strax efter att hon satt sig på passet hördes en smäll. Sofies pappa, som satt på vägen en bit ifrån, ropade på radion att ett ekipage med ko och en kalv hade sprungit förbi och att han skadskjutit kalven.

– Den hade försvunnit bort mot mitt pass. I närheten fanns även Carina och Per-Martin på pass.

Det knakade bakom passet

Nu var det spännande.

– Jag satt så tyst och skärpt att jag nästan skakade av spänning. Efter ett tag gav jag upp hoppet och satt och njöt i den varma höstsolen då jag plötsligt hörde ett knak bakom mig. Hjärtat hoppade upp i halsgropen, förklarar Sofie.

Hon tog bössan, som låg bredvid, och vände sig försiktigt om.

– Kalven, som var skadad, stod bakom ett träd rakt framför mig. Jag satt helt stilla och vågade inte andas. Jag såg på kalven i kikaren och funderade på om jag skulle skjuta trots dåligt läge, kalven var ju skadad. Eller skulle jag vänta till dess den springer? Sofie hann inte fundera mer förrän djuret tog ett steg fram och det blev ett perfekt läge.

Glömde osäkra vapnet

– Så jag tryckte av, men ingenting hände. Jättepaff insåg jag snabbt att jag missat säkringen. Jag osäkrade och kalven stod fortfarande och kikade på mig. Då sköt jag! Kalven sprang två meter och stupade sedan pladask.

– Efteråt satt jag en lång stund och bara såg på kalven. Det bubblade och fräste ur djuret och han sparkade några gånger. Sedan blev det helt knäpptyst, berättar Sofie

Efter ett tag ropade hon på radion att kalven låg ner. Sofies jaktkompisar kunde inte ta miste på att det fanns både stolthet och lycka i rösten.

– Ärligt talat trodde jag aldrig att jag skulle våga, men det gjorde jag, kommenterar Sofie.

Olle och Sven, som gick med hunden, kom efter ett tag och berättade hur Sofie skulle ta ur djuret, vilket hon lyckades med.

– Det var min första älg, en liten kalv. På kvällen gjorde vi gorgonzolaälgfilé till hela jaktlaget på 21 man för att fira. Sedan blev det dans på Sätervallen i Älvros. Vilken toppendag!