Vildsvinsvak med Angelica
  • Sunne Jaktmässa

Vildsvinsvak med Angelica

JaktPublicerad: 2006-10-13 10:56

Jodå. Foderspridaren fungerar som den ska.

Angelica, som är rutinerad, har redan stoppat ut bösspipan genom gluggen. Nu är det bara att vänta in vildsvinen.

Angelica Sternerfors årsgris har körts till slakteriet.

Tips för vakjakt på vildsvin

• Bygg gärna en vakkoja som är isolerad. Det kan bli åtskilliga timmar vid åtelplatsen och varken vind eller månsken kan avslöja dig.

• Bygg vakkojan ett 40-tal meter från åtelplatsen. Skjutavståndet blir lagom och säkra skott kan avlossas.

• Ta kontakt med ett erfaret eftersöksekipage innan jakten påbörjas. Ekipaget ska ha erfarenhet av eftersök på vildsvin.

• Skjut med ett klass 1-vapen som du trivs med.

• Se till att månljuset kan nå fram till åtelplatsen. Buskar och träd ska röjas bort så att månskenet kan nå fram.

• Alla rävar och grävlingar som blir skjutna ska hållas undan från vildsvinen. Det är av dessa predatorer som vildsvinen kan få trikiner.

• Ha tillgång till bra ficklampa och pannlampa. Ofta springer vildsvinet en bit efter skottet. Då kommer lamporna bra till pass vid sök efter blodspår.

• Ha gott om tid. Vakjakt på vildsvin är ingenting för stressade jägare. Ofta tar det en halv natt innan något händer.

• Ha ett bra kikarsikte. Lägg pengarna på ett kikarsikte istället för ett dyrt vapen. Ett sikte med belyst riktmedel är ovärderligt vid vakjakt på vildsvin.

Jakten finns i familjen. Det märks när man kommer hem till Angelica Sternerfors. Ett 13-tal hundar i olika raser går upp i falsett när bilen körs in på gården. Där står några laikor, flatcoated retriever och blandisar och viftar på svansarna.

Angelicas sambo jobbar som viltmästare på ett stort bruk i Mellansverige. Därmed har hon fördelen att få jaga nästan obegränsat.
Denna kväll är det vakjakt på vildsvin som gäller. I kväll får Angelicas sambo Jan vara hemma och natta barnen när vi går till en av vakkojorna på den stora jaktmarken.
På vägen dit samtalas det om hundar. Det är många flatcoated retrievers och laikor ute i landet som kommer från familjen
Sternerfors-Gustavsson.
– Hela våra liv kretsar till stor del runt hundarna och jakten. Det är en häftig känsla att lyckas få fram en duktig apporterande hund eller laika som ställer bra i jaktskogen, säger Angelica.

Uppbökat
Att det finns vildsvin på marken råder det ingen tvekan om. Mittsträngen på skogsbilvägen är helt uppbökad. Troligtvis är det utspillda ärtor i samband med utfodringstransporter som drar till sig svinen ut på vägen.
Vi ställer bilen några hundra meter från åtelplatsen där vi tänkt passa under kvällen.
När vi närmar oss åtelplatsen hör vi på håll hur vildsvinen redan är framme. Det brakar och knakar när vildsvinen krossar ärtorna med sina kraftfulla käkar.
– Fasen också! De är redan framme, viskar Angelica.
Sakta smyger vi fram och det står klart att en handfull vildsvin smaskar på de goda ärtorna.
Efter lite överläggning kommer vi överens att byta åtelplats.
– Det ska inte vara allt för lätt att skjuta gris, fastslår Angelica.
Jag instämmer och vi beger oss till en annan åtelplats. Där är det inga vildsvin framme och ärtorna ligger kvar på marken efter den senaste utkastningen från foderspridaren.
Så tyst det bara går sätter vi oss till rätta i vakkojan.
– Här brukar det ofta komma fram gris, så vi får hoppas att Diana är med oss idag, säger Angelica samtidigt som hon gör en provanläggning genom skjutgluggen.
Finns en välbyggd vakkoja blir jakten väldigt avslappnad och lugn. Det är inte hela världen om man sitter och småpratar lite tyst. Det är fortfarande ljust. Men solen börjar gå ner och mörkret kommer fort den här tiden på året.
– Nu kan grisarna komma fram till åtelplatsen när som helst. De brukar komma där ifrån, säger Angelica och pekar snett fram mot ett igenvuxet hygge.
Lång bort hörs hur några vildsvin bufflar på varandra. Troligtvis är det en kulting som har fått sig en omgång av ett äldre svin som vill ha sin vilja fram.
En räv skymtar i kanten, men försvinner lika fort som den kom. Allt känns lugnt och fridfullt. Några fåglar sjunger sin sista sång innan det är dags att varva ner under natten.
Nu har mörkret börjat ta grepp om naturen. Äntligen har vi vildsvin som är på antågande.

Nu är de på gång
En kulting ger fullt skri när ett svin bufflar till den. Vildsvinen är bara ett 50-tal meter innanför åtelplatsen och nu är det spänning på hög nivå.
Angelica, som är rutinerad, har redan stoppat ut bösspipan genom gluggen. Nu är det bara att vänta in vildsvinen.
Efter en stunds väntande ser vi den första skuggan i skogskanten. Försiktigt glider ett vildsvin fram och tar för sig av de aptitliga ärtorna. Efter ytterligare fem minuter har hela gruppen på åtta vildsvin vågat sig fram till åtelplatsen.

Beredd med studsaren
Angelica sitter beredd med sin studsare. De flesta i gruppen är årsgrisar och ett perfekt jaktbyte.
Det är inte så lätt som många tror att skjuta vildsvin på åtel. Grisarna är nästan aldrig stilla. Oftast är det något annat vildsvin framför eller bakom det djur som skytten har i hårkorset.
Det bästa är att välja ett lämpligt vildsvin och sedan följa det hela tiden. När ett bra skottillfälle ges måste man ta vara på chansen och inte tveka.
– Är du beredd? Nu smäller det snart, viskar Angelica och rättar in ögat mot siktet.
Sekunden senare ekar skottet. Förutom ett skjutet vildsvin är det nu tomt på åtelplatsen.
Angelica skiner upp i ett stort flin och jag är inte sen att gratulera till ännu ett vildsvin på skottlistan.
Det är en av årsgrisarna som blir fälld av Angelica denna svala och fina höstkväll.
Vi hjälps åt att lyfta upp svinet på pick up-flaket. Sedan bär det av till gårdens slakteri.
Angelicas sambo Janne har fått rapport om vad som har hänt och möter upp utanför slakteriet.
Janne, som flår av ett par hundra vildsvin om året, får av skinnet på några få minuter.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsUtomhusliv.se
  • AnnonsStaffans vapen
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsBosjökloster