Jakt & Jägares Mikael Moilanen skriver om en licensjakt på varg som det finns många skäl att tacka nej till.
Jakt & Jägares Mikael Moilanen skriver om en licensjakt på varg som det finns många skäl att tacka nej till.

Nej tack till lite vargjakt

Jakt & Jägares Mikael Moilanen tycker att det är logiskt att tacka nej till den lilla licensjakten på varg.

Den som till äventyrs ger sig ut för att delta i licensjakt på varg deltar inte i något som stoppar tillväxten i vargstammen. Dessutom måste en vargjägare räkna med att bli både hatad och förföljd samt utsatt för myndighetsgranskning, konstaterar han i en krönika. Fälls varg är det dessutom högst sannolik att området snabbt intas av andra vargar, som kan vara mer aggressiva på jakthundar.

Så kom då det senaste i raden av besked som jägarkåren hoppats så mycket på, beslutet om vargjakt 2014. 30 vargar ska avlivas, för att minska koncentrationerna i de hårdast drabbade länen, heter det.

Mitt svar är att någon annan får utföra jakten. Jägarkåren har absolut ingenting att vinna på det föga roliga uppdraget att avliva 30 vargar.

De enda som kommer att glädjas om jakten genomförs är statliga tjänstemän och politiker samt Jägareförbundets folkvalda och tjänstemän, som nu önskar sig lite frid i vargfrågan.

Mitt i Naturen ute med håven
När detta skrivs visar SVT:s Mitt i Naturen programledaren Yvette Hermunstad som åker runt i en bil i Jämtland och fångar tjäderhonor med en håv som hålls ut från bilen.

Jo, det är den skonsammaste metoden, försäkrar programledaren och tittar rakt in i kameran och inskärper med allt förtroendekapital statliga SVT har.

I nästa klipp ser man en fågel som dunsar i backen när den träffats av håven. Djurplågeri, skulle en jägare kalla det.

Men den dog ju inte, som det skulle ha gjort om en elak jägare hade skjutit den, invänder de som kallar sig naturälskare.

Nedpissad av vargvalpar
Mitt i naturen pumpar ut sin propaganda på bästa sändningstid i statliga SVT och har som programidé att programledarna ska hålla i vilda, levande djur. Vem minns inte de starka bilderna när förre programledaren Martin Emtenäs förtjust lät sig bli nedpissad av vargvalpar.

Att det i många fall är högst stressande för djuren slätas över med att programledaren visar hur mycket hon eller han älskar dem. Det ser väl alla, hur mycket Yvette Hermundstad känner för de ”ooootroligt fina djuren”, speciellt när hon också säger att hon blir kär.

Är jag konspiratorisk när jag gissar att SVT inte visar klippen där det uppenbart framgår att djuren lider av behandlingen?

Hets mot beslutsfattare och renskötare
På facebooksidan hos vargvurmarna i WAS hoppas en herre att de som tagit beslut om vargjakt ska dö av att de sätter julmaten i luftstrupen.

Det är samme man som flera gånger föreslagit att renskötande samer ska deporteras till Grönland. På Rovdjursföreningens facebookdomän eldar moderatorn massorna genom att förkunna att problemet är när jakthundar släpas ut i vargreviren och möter ”vargföräldrar” samt att ”vargslakt” är på gång.

Hejdlöst jägarhat väller ut
En skribent löper amok:

”Ps rovdjurs-hatarna är inte vana o prata skriva IDIOTER är o förblir dom säkert aldrig haft en tjej heller dom får utlösning av o ha skjuta ”gevär=liten kuk”IDIOTER får man prata med på lägre nivå en vanliga dom klarar inte så mycket.!!!!!!!”, skriver personen bland annat.

Även om jag bara doppat ned fingret i störtfloden av ett balkongbiologiskt perspektiv och hejdlöst jägarhat, så står opinionsläget klart.

Det spelar ingen roll i vilken riktning jag söker på Internet.

Ekot, som tyckte att nyheten om hunddödade får var relevant samma dag som riksdagen debatterade antalet vargar, tipsar sina läsare på nätet om att ta del av just den nyheten, i en ”puff” under rapporteringen om vinterns vargjakt.

Jägare ses som onda människor
Den generella bilden är att jägare som skjuter djur, speciellt varg, är onda människor som drivs av hat mot vargarna.

Stora starka Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden topprider utan att tveka dessa stämningar. Ty de upplever att sådana opinioner stärker deras organisationer och deras sak.

Och sedan rapporterar media vad SNF och WWF tycker och cirkeln är sluten.

Politikerna har förhalat frågan
Ytterst ansvariga för situationen är dock våra folkvalda politiker, som förhalat en rimlig förvaltning av vargarna. I 30 år har man sett konflikten närma sig, men ändå känns det hela tiden som om någon väckte dem nyss och berättade om läget.

En mycket allvarlig situation är på väg att uppstå. Rent rasistiska krafter på sociala medier närmast förföljer renägande samer som dignar under rovdjurstrycket. En renägare som söker skyddsjakt på varg är per automatik lovligt byte på många facebooksidor.

Samma sak gäller exempelvis fårägare som drabbas av vargar.

Våra folkvalda har också, medvetet eller ej, lämnat över all beslutanderätt till EU-kommissionen och skrivit på avtal som medför att det i princip aldrig går att skjuta en varg lagligt i Sverige.

Risk för polisutredning
I alla fall ska den som skjuter vargen och tror att han gör det lagligt, utsättas för så omfattande repressalier att vederbörande passar sig noga för att göra om det. Sannolikheten är stor för att det blir polisutredning.

Skjuter du när du skyddar dina tamdjur kan du räkna med att bli förföljd av självutnämnda rovdjurspoliser, som åtalar och dömer dig på Internet.

I värsta fall blir du också rent fysiskt, in real life, som man uttrycker det modernt, förföljd av vettvillingar som kämpar hårt för att människan ska ge fan i att vistas i naturen och sluta jaga.

Eldas på i media
Deltar du i en demokratiskt beslutad licensjakt får du kallt räkna med att våra största medier i landet gör allt för att elda på de jägarfientliga stämningar som bubblar upp överallt.

Man kommer mestadels att intervjua dem som larmar om att jakten är förkastlig. Ingen möda ägnas åt att förklara varför ett stort och potent rovdjur måste hållas inom vissa ramar, om människan ska ha en chans att samexistera.

Även om du som skytt i vargjakten garanteras anonymitet i ett första skede, är det min plikt att varna dig.

Kan ge personligt helvete
Det räcker med att någon eller några känner till att just du sköt, så kan du gå ett personligt helvete till mötes. Blir det känt för de mest militanta vargvännerna att just du dödat en varg, rekommenderar jag dig att se över din personliga säkerhet.

Alltså: Även om du offrar dig och fryser häcken av dig under en vargjakt, kommer du inte ens att kunna glädjas över jaktminnet. Istället kan du utsättas för nitiska tjänstemäns bedömningar kring om jakten genomfördes korrekt.

Dessutom är, som sagt, sannolikheten stor för du kan bli förföljd av vargvänner.

Lindrar inte vargproblemet
Det ironiska i sammanhanget är att den lilla skärva till vargjakt som Naturvårdsverkets styrkor av bevarandebiologer nu föreslår på inte sätt lindrar vargproblemet. Där vargreviren är hårt koncentrerade, i länen där vargjakt kan bli aktuell, är vargstammarna i dag så starka att revirstorleken krympt.

All tillgänglig forskning visar att det är högst sannolik att områdena snabbt intas av andra vargar. Risken är att du får vargar som är mer aggressiva på jakthundar.

Nej tack för tredje gången
För mig är valet mellan vargjakt eller inte enkel. Aldrig i livet att jag utsätter mig för riskerna det innebär att få vara med och avliva 30 vargar.

Istället är det dags att driva vargfrågan i botten, en gång för alla. För tredje gången tackar jag nej till lite vargjakt.