Hetsjakt i renbeteslandet. Renskötarna som vill ha skyddsjakt på Junseletiken har lett till öppen rasism mot samer från vargfanatiker på nätet. Men det är en hets mot folkgrupp som det är kusligt tyst om.
Foto: Kjell-Erik Moseid Hetsjakt i renbeteslandet. Renskötarna som vill ha skyddsjakt på Junseletiken har lett till öppen rasism mot samer från vargfanatiker på nätet. Men det är en hets mot folkgrupp som det är kusligt tyst om.

Renskötarna och rasismen

Det svenska etablissemanget är på väg att skapa ett allvarligt läge för den samiska befolkningen. Varken styrande politiker eller massmedia verkar överhuvudtaget intressera sig för den svåra situation som två vargar medfört i renskötselområdet i Junsele. Istället lämnas fritt spelrum för en allt mer högröstad pöbelhop på de sociala medierna.

De brukar stå i en lång kö, politiker och opinionsbildare, som vill förklara varför rasism inte passar sig i Sverige.

SVT, till exempel, brukar vara bäst i klassen att rycka in och förklara komplicerade sammanhang när det gäller att få befolkningen att förstå varför Sverige driver en frikostig flyktingpolitik.

Men i det här fallet, när en inhemsk folkgrupp förföljs helt öppet, hör eller ser vi ingenting från den statliga televisionens riksredaktioner.

Det är kusligt tyst.

– Det där kan inte vara sant. Varför rapporterar inte media om det? sa en kompis när jag berättade om renskötarnas situation i Junsele.

Fakta i saken är att två vargar tillåtits bilda revir mitt i ett renbetesområde som klassas som riksintresse i Junsele.

De drabbade vill ha skyddsjakt
Den drabbade samebyn vill ha skyddsjakt och har fått länsstyrelsen och Naturvårdsverket med sig. Det går nämligen inte att bedriva modern renskötsel under ordnade former med vargar bland renarna.

Och då handlar det inte om hur många döda renar som hittats. Det handlar om att man måste tro renägarna, och andra som har inblick i renskötsel, när de berättar om renarna och vargarna.

Man måste förstå att det inte går att välja andra betesmarker, eftersom det råder brist på sådana. Man måste förstå att vargarnas närvaro stressar dräktiga vajor så att de i värsta fall kastar sina ofödda kalvar.

Man måste förstå att hjordarna skingras och sprids över enorma arealer.

Junseletiken kan vara dräktig
En renskötare berättade för mig att tiken i Junsele nu kan vara dräktig.

Han hittade en plats i snön där hon och hannen suttit ihop med varandra och det skapar ångest hos renskötarna. Med kanske åtta vargar i reviret nästa vinter accelererar problemen.

Renskötaren vittnade om hur hopplösheten sprider sig bland kollegorna. De har sparat bara de bästa avelsdjuren till vintern, för att det garanterat ska finnas mat till alla.

De försöker bevaka sina djur så gott det går på dagarna, men när de går och lägger sig på kvällarna vet de att deras värdefulla avelsdjur löper stor risk att hetsas, stressas och dödas.

Pöbelhopen hakar på
På vargföreningarnas internetsidor kämpar man hårt för att piska fram upploppsstämning mot renägarna. Och pöbelhopen hakar på.

På Facebook kan man läsa alltifrån att det är bäst om ”lappdjävlarna lägger ned sin verksamhet” till att det ska vara skyddsjakt på samer. Det är i många fall så grova skrivningar att man undrar om det verkligen finns någon på Facebook som överhuvudtaget tar ställning till vad som är anständigt att publicera eller inte.

Ingen verkar bry sig.

Och var är ni politiker som nu står upp för en urbefolknings rätt att bedriva sin traditionella näring? Var är ni som står upp mot den rasism som öppet hånar samerna på sociala medier?