Älgjakten blir onödigt byråkratisk

Frågan är även hur administrationen ska genomföras med bland annat omfattande datastöd.

Jägarnas Riksförbund deltar i flera arbetsgrupper med våra medarbetare och arbetet genomförs under stor tidspress.

Vi har ända från att utredningen skrevs framfört vår stora oro för byråkrati och kostnader, som vi jägare får betala – något nu som tyvärr verkar bli verklighet. Det beror på ett nytt mellanled, genom de rådgivande älgförvaltningsgrupperna, övergripande beslut i viltförvaltningsdelegationerna och sedan alla praktiska beslut på länsstyrelserna samt ökade krav på avrapportering löpande under jakten.

Det politiska beslutet om ökat lokalt bestämmande i älgförvaltningen, för att vi ska få en äl­g­stam som både är bättre och mer anpassad till areella näringars krav och trafiken, känns i dagsläget mycket osäkert.

I ljuset av detta har Jägarnas Riksförbund väckt frågan om att överge denna byråkratiska detaljplanering, som kostar oss jägare betydande resurser i både tid och pengar.

Istället föreslår vi att gå över till allmän jakt på älg under lång jakt­tid. Vi vet att älg (precis som alla andra vilt) ska beskattas där de finns. Vi vet även att huvuddelen av jägarkåren tar ett mycket stort ansvar för alla viltstammars utveckling.

Byråkrati leder till sämre möjlighet att anpassa älgstammen snabbt och för älgförvaltningen är det uppenbart. I dagsläget upprepar vi med ojämna intervaller de gamla misstagen kring älgförvaltningen.

Även ökade klövviltsstammar i delar av södra Sverige ger nya utmaningar för älgförvaltningen. Det kräver lokala och kraftfulla beslut för bra viltförvaltning.

I de delar av landet där älgstammen kraftfullt påverkas av främst varg, men även av björn, ställs helt andra krav på förvaltningen. Även här fungerar det bäst med lokala beslut.

Rovdjursutredningens delbetänkande har nu kommit på remiss. Utredaren visar att samtliga rovdjursstammar ökar i Sverige. Vi har livskraftiga rovdjursstammar av björn och lo samt nästan av järv.

När det gäller varg är antalet, enligt utredaren, mindre intressant i dagsläget. Det är in­avelsfrågan som har högsta prioritet. Utredaren föreslår ändå 450 vargar, helt utan att ta hänsyn till hur det påverkar människor i varg­områdena.

För Jägarnas Riksförbund är det, utifrån vår rovdjurspolicy, inte antalet rovdjur som är av främsta intresse, utan om människor som lever och verkar i rovdjursområden har fortsatt bra livs­situation.

Här är det mycket stora brister i rovdjurspolitiken, där endast smulor av de resurserna i rovdjurspolitiken får användas. Det är en absurd situation, utifrån regeringens mål med ökad acceptans. JRF ställde i en skrivelse till regeringen krav på åtgärder för att lösa de lokala rovdjursproblemen. Vi kan konstatera att miljödepartementet lyssnat så till den grad att rovdjursutredningen öppnar ett nytt ärende med anledning av skrivelsen.

En annan intressant litterär nyhet inom rovdjursfrågan (som inte är en statlig utredning) är den debattbok som engagerade landsbygdsföreträdare nyligen publicerat.

Boken ger underlag till utvecklade perspektiv från rovdjursområdet som är värdefullt inför utredningens fortsatta arbete.

En viss debatt pågår även om hur jägarorganisationerna ska använda tilldelade medel ur vilt­vårdsfonden, utifrån att det påstås bakbinda oss i bland annat rovdjursarbetet. Vi i förbundsstyrelsen var själva tveksamma omkring vissa ordval och resonerade ingående i frågan. Vi kom fram till att kravet var att förbundet skulle informera sakligt omkring regeringens rovdjurspolitik, vilket även departementet bekräftade. Detta har vi gjort, bland annat genom Jakt & Jägare. Vi har även skapat en webbsida och genomfört informationsmöten i de sex varglänen.

Detta har inte på något sätt påverkat förbundets ståndpunkter i rovdjurspolitiken, utan vi har hela tiden fört fram våra åsikter oberoende av regeringsbeslut.

Bland annat säger vi även fortsatt helt nej till import av varg.

Glädjande är att under senaste tiden har miljöministern klargjort att inga avtal finns. Även landsbygdsministern bekräftar att medel används korrekt.

JRF:s ståndpunkt är att jägarkårens inbetalda medel till vilt­vårdsfonden ska komma jakten och viltvården till nytta.

Nu nalkas vårt högsta beslutande organ – förbundsårsstämman – där vårt framgångsrika år 2010 ska utvärderas.

Jag och hela förbundsstyrelsen hoppas på en framåtsyftande debatt med inriktning att fortsätta utveckla vår organisation i vår viktiga roll inom jaktpolitiken.

Det är ett arbete som jag ser fram emot.