Vi har aldrig ens tänkt tanken hur det skulle se ut om vi inte hade någon jakt, eller om jakten skulle förbjudas i morgon. Vad skulle hända på ett, fem eller tio års sikt utan jakt och jägare?
Trafikolyckorna med vilt skulle mycket snart bli det dominerande trafikproblemet.
Vilka skulle sköta om eftersöken om vi inte har en jägarkår och till vilka kostnader?
Vilka skulle betala när det inte skulle finnas några jaktkortspengar att ta av?
Skador för enorma belopp
Hur fort skulle det inte gå innan vi hade viltstammar som skulle åstadkomma skogs- och åkerskador för enorma belopp?
En miljon älgar efter cirka fem år! Eller 200 000 vildsvin, 5 000 björnar och 700 vargar efter fem års jaktstopp.
Plus mycket annat vilt som kan ställa till problem om de finns i för stora antal.
För några kan detta synas vara en meningslös lek med siffror och antaganden utan större anspråk på exakthet.
Men vad jag egentligen vill åstadkomma med detta är att vi skall hjälpas åt att få upp ögonen på de värsta jaktmotståndarna.
Samhället skulle snabbt få enorma problem om dessa människor skulle lyckas i sina uppsåt att försämra eller förbjuda mycket av vår jakt.
Viktigt för ett fungerande samhälle
Detta kanske också skulle kunna få våra beslutsfattare att inse att jakten och jägarna är en viktig del i ett fungerande samhälle och att vi hellre skall vårdas än ”jagas”.
För oss som bor i Sverige, eller i något annat av de nordiska länderna, känns ett sådant hot långt borta.
I Norden har jakten fortfarande en stark folklig förankring. Men vi behöver inte gå så långt ner i övriga Europa så har jakten en mycket svagare ställning.
Detta, tillsammans med EU:s ambitioner att lägga sig i de jaktliga frågorna i ännu större grad, torde öka riskerna för att de jaktliga förutsättningarna försämras även här hos oss.
Vad kan vi då göra för att motverka detta?
Viltköttets värde och friskvården
Jo, vi kan lyfta fram alla positiva värden av jakten.
Viltköttets värde och kvalitet är en självklarhet för oss, men måste hela tiden lyftas fram ännu bättre.
Den motion och rekreation som jakten skapar torde i ett folkhälsoperspektiv kunna värderas lika högt som köttvärdet.
Det ökande underlaget för service, arbete och boende på landsbygden torde också uppgå till betydande belopp.
Vi behöver nog hjälpa många av våra politiker att få de rätta argumenten för att hålla EU borta från jaktfrågorna så långt det bara är möjligt.
Ibland känns det som minst lika viktigt att få våra egna politiker att fatta bra beslut för vår egen jakt, så att den kan utvecklas och attrahera inte minst ungdomar, kvinnor och dem som vi kallar de nya svenskarna.
Färre jaktkortslösare
Trenden att det under en lång följd av år har blivit färre jaktkortslösare måste brytas.
Vi behöver bli fler jägare och därmed också fler ambassadörer som står upp för jaktens alla olika värden. Vi måste också hjälpas åt att skapa en mer positiv atmosfär omkring jakten som helhet.
Blyförbud och blyskatt känns för tillfället som undanröjda hot.
Fjälljakten borde det, med hjälp av andra länders goda exempel, gå att få en positiv lösning på.
Sedan är det ”bara” att få ordning på rovdjursproblematiken också, så är det nästan bra.
