”Vi kräver att den väldigt laglydiga majoriteten av de svenskar som jagar ska kunna bedriva sin jakt på tryggt och rätts­säkert sätt”, skriver Solveig Larsson, förbundsordförande för Jägarnas Riks­förbund.
”Vi kräver att den väldigt laglydiga majoriteten av de svenskar som jagar ska kunna bedriva sin jakt på tryggt och rätts­säkert sätt”, skriver Solveig Larsson, förbundsordförande för Jägarnas Riks­förbund.

Land ska med lag byggas

Förslaget att kriminalisera försök till jaktbrott kan leda till för stor rättsosäkerhet, varnar JRF:s förbundsbas. Land ska med lag byggas. Men lagen kan inte avvika för mycket från vad som upplevs rätt. I annat fall riskeras att tilltron till lagen och på sikt till staten urholkas.

Det känns att ljuset återkommer till vårt nordliga land och det är skönt med längre dagar samtidigt som vi har en natur i grann vinterskrud. Samtidigt är snön ännu ganska djup med ett skikt av skare, som gör det svårt för djur att nå foder på marken.
Många jägare gör stora insatser med stödutfodring, som underlättar överlevnaden för vilda djur. Det vittnar om den stora känsla vi jägare har för viltets överlevnad och att vi verkligen värnar om viltstammarna.
Detta handlande står i stark kontrast till vissa uttalanden i debatten kring vargen, att jägare är barbariska djurdödare.
Det är sorgligt att debatten fortsatt på den nivån i vissa media även under denna vargjakt, som jägarkåren genomfört på ett ännu bättre sätt än förra året.
Beundransvärt att ställa upp
Att ställa upp och verkställa riks­dagsbeslut frivilligt på fritiden, och själva stå för kostnader samt ta risken att utsättas för hot och trakasserier, är beundransvärt. Tänk om alla svenskar skulle ställa upp så och genomföra olika politiska beslut. Här tycker jag att svenska jägare är demokratiska föredömen!
Däremot är det politiska modet att stå för riksdagsbeslutet om ett tillfälligt tak på antalet vargar på högst 210 vargar som bortblåst med årets licenstilldelning. Antalet vargar i Sverige överskrider nu troligen med råge riksdagens beslut.
Nyligen kom vargräkningen från länsstyrelsen i Värmland, där det anges att bara länet Värmland berörs av minst 120 vargar i december 2010. Vargstammen har nu fördubblats på ett år! Rationellt sett borde avskjutningen kraftigt ha ökats, men i stället kom en neddragning på 33 procent.
Svår politisk nöt
Hur regeringen ska skapa tilltro till den förda rovdjurspolitiken bland berörda i vargbältet efter detta beslut är en politisk nöt som kräver lösningsförmåga på unikt hög nivå.
Uppenbart är att den hållning som Jägarnas Riksförbund beslutat om den rätta – det vill säga att med den utomordentligt goda reproduktion som den svenska vargstammen visar idag (trots snäv genetisk bas) bör vi genomföra jakt på varg till 2014.
Först där efter ska det tas ställning till om det behöver göras något för att förstärka vargstammen. Och import av varg säger vi absolut nej till.
Med den tillväxt och koncentration vi har idag i vargstammen borde en ansvarsfull rovdjurspolitik lägga allt fokus på hur människor som berörs av vargarna i sin vardag ska känna trygghet och kunna fortsätta leva sina liv på de sätt som de vill.
Undergräver trovärdigheten
Regeringen fortsätter även att undergräva trovärdigheten i jaktpolitiken genom att föreslå riksdagen att kriminalisera försök till grovt jaktbrott.
Jägarnas Riksförbund tar naturligtvis avstånd till alla former av jaktbrott. Men vi kräver att den väldigt laglydiga majoriteten av de svenskar som jagar ska kunna bedriva sin jakt på tryggt och rättssäkert sätt.
Underlaget som regeringen hänvisar till ger väldigt bräcklig grund för att påstå att en kriminalisering skulle vara lösningen på effekten av låg trovärdighet i rovdjurspolitiken.
Min slutsats är att det krävs helt andra åtgärder för att skapa mer tilltro till förd politik. De senaste jaktpolitiska förslagen och besluten leder till ytterligare minskad respekt för svensk jaktpolitik.
Land ska med lag byggas. Men lagen kan inte avvika för mycket från vad som upplevs rätt. I så fall finns risken att tilltron till lagen och på sikt till staten urholkas.
Ny älgförvaltning i skymundan
Lite i skymundan av rovdjurs­politiken har nu grundarbetet påbörjats med att införa en ny adaptiv och ekosystembaserad älgförvaltning.
Det är klokt att alla börjar fundera själva på hur vi vill genomföra älgförvaltningen, då de nya reglerna börjar gälla till älgjakten 2012. Det behövs tid för att resonera sig fram till bra beslut.
I de områden där inte förvaltningen sker inom älgskötselområden i dagsläget kan det vara klokt att fundera på om det ska bildas älgskötselområden, för att få ökat bestämmande över genomförandet av älgförvaltningen i området.
Hur jakt genomförs i respektive älgskötselområde beslutar området om. En bra fungerande samverkan ger alla möjligheter att genomföra förvaltning av älg så rätt som möjligt utifrån lokala förutsättningar. Därutöver kommer förenklad licenstilldelning att finnas och fri kalvjakt under kortare tid.
Områden utses till sommaren
För att förvalta älgstammarna kommer länsstyrelserna att utse älgförvaltningsområden till sommaren. Dessa områden leds av sex representanter, tre från mark­ägarsidan och tre för jägarna, med utslagsröst för markägarna via ordföranden.
Här behöver många engageras för att förvaltningen av älgstammarna ska bli så bra som möjligt och att alla regionala och lokala olikheter i förutsättningar ska tas till vara.
Våga vilja vara med och påverka den nya svenska älgförvaltningen!
När detta skrivs kom rovdjursutredningens internationella experters syn på vargarna.
Expertpanelen delar Jägarnas Riksförbunds syn att de svenska vargarna är en del av en nordeuropeisk population och att den naturliga vandring som sker kan vara tillräcklig för att på sikt säkerställa den genetiska variationen i den del av vargpopulationen som finns i Sverige.
Nu fortsätter arbetet i utredningen med vad som är rimligt utifrån socioekonomiska kriterier.
Jägarnas Riksförbund anser det är logiskt med utökad samverkan kring de stora rovdjuren.
Ansvaret för den nordeuropeiska varg­stammen kanske främst kan tas i kärnområdet nära Ryssland, medan Sverige och Norge tar större ansvar för björn, järv och lo.
Fotnot: Denna ledartext skrevs till marsnumret av Jakt & Jägares pappersupplaga, när lokvoterna ännu inte hade offentliggjorts.