”Det är inte logiskt att jakten för vissa arter kopplas till solens tider, särskilt som vi får allt bättre synhjälpmedel”, skriver JRF-basen Solveig Larsson om jakten på björn, älg, varg, järv, lo, hjort, rådjur och mufflon.
Foto: Bertil Pettersson ”Det är inte logiskt att jakten för vissa arter kopplas till solens tider, särskilt som vi får allt bättre synhjälpmedel”, skriver JRF-basen Solveig Larsson om jakten på björn, älg, varg, järv, lo, hjort, rådjur och mufflon.

Ologiskt att koppla jakten till solen

Dagarna blir allt kortare och i de nordligaste delarna av vårt avlånga land kommer solen inte upp över horisonten. Det är skönt är att komma in i huset, värma sig framför sprakande eld och särskilt avkopplande blir det när hundarna ligger avslappnade som golvmattor runt fötterna och jag har Jakt & Jägare att läsa.

Vi har fantastiskt skiftande årstider, och antalet ljusa timmar per dag varierar enormt. Vid älgjaktens början blir uppstigning lätt kring klockan 03 och åter hemma efter avslut mot 21–22, medan jaktdagen kring jul är begränsad till några få timmar – och inga timmar alls längst i norr, OM solens upp- och nedgång ska styra.
Det är inte logiskt att jakten för vissa arter kopplas till solens tider, särskilt som vi får allt bättre synhjälpmedel. Dit hör jakt på björn, älg, varg, järv, lo, hjort, rådjur och mufflon. Till det kommer att det är lite olika soltider, där ovanstående arter får jagas från en timme för solens uppgång, medan avslut varierar mellan två timmar före till en timme efter solens nedgång. Övriga jaktbara arter får jagas hela dygnet.

Det viktiga är att vi kan genomföra jakt där vi avlossar säkra skott. Därför kan till exempel vakjakt i klart månsken efter ostörda hjortdjur vara effektiv och säker jakt.
Jägarnas Riksförbund driver därför denna fråga med målet att skapa mindre krångliga jakttider, och att ge ökade möjligheter att nå målen i viltförvaltningen.
Jakttidtabell för gäss och sjöfågel innehåller också förbryllande tider, som krånglar till det. Lägger vi dessutom till den explosionsartade utvecklingen av flera storfågelarter, som på många håll orsakar stora skördeskador, blir behovet av förenkling för att förvalta stammarna bättre än mer behövligt.
Detta syns särskilt svåra skördeår, som i norra Sverige i år, när grödorna inte kan skördas i rätt tid på grund av väder. Därmed hinner de då besökas fler dagar av gäss, tranor och svan som inte har problem att äta och trampa runt i regn och rusk. Tyvärr finns flera gåsarter samt skarv, trana och svan med i EU:s omoderna bevarandedirektiv, som förstör möjligheterna till förvaltning utifrån lokala förutsättningar.

Jägarnas Riksförbund driver frågan om utökade och enhetligare jakttider för gäss och sjöfågel, samt att jaktmöjligheter på i dag skyddade arter av gäss samt skarv, svan och trana ska utökas. När det gäller skarv och vissa gåsarter verkar till och med EU:s bevarandedirektiv att börja kunna fundera på viss uppluckring i skyddet.
Även för varg har en process påbörjats i EU-parlamentet där det föreslås att vargen ska kunna bli mindre strikt skyddad i Sverige och Finland.
Det är fortfarande långt kvar till beslut, som ger praktisk nytta för alla drabbade som lever med effekterna av dessa skyddade arters påverkan på ekonomi och livskvalitet, men det är en liten ljusglimt, som är ett resultat av hårt arbete i bland annat vårt nordiska jaktsamarbete i NJS.

Den lilla smula till vargjakt som beslutats genomföras 2018 har överklagats av JRF:s distrikt i berörda län för att få högre antal vargar att fälla. Att vargjakt beslutas är bra, men när antalet att jaga blir så oerhört lågt krävs agerande, och det är bra att berörda distrikt har försökt att få gehör för överklagandet.

Denna ledartext finns införd i Jakt & Jägares decembernummer.