Här i Västerbotten är den mest intensiva jaktperioden över. Med minskad tid dagsljus blir jaktdagarna allt kortare. Förhoppningsvis kommer det snabbt lämpligt med kyla, så myrar blir hårdfrusna ytor att vandra över och vintersnö, som ger ljus och vacker vinterskrud för kommande jakter.
Alla runt om i landet som gillar jakt har fortsatt fina stunder att se fram mot under detta jaktår.
Inom jaktpolitiken har tempot ökat. I dagsläget pågår Naturvårdsverkets utvärdering av älgjakten.
Rovdjur och ekonomi
SLU har påbörjat uppdraget om hur rovdjur påverkar landsbygdsföretagens ekonomi.
Dessutom håller jaktlagsutredningen på att starta upp sitt huvudarbete med själva jaktlagen.
Naturvårdsverket håller även på att genomföra det politiskt beslutade regionaliseringen av rovdjurspolitiken. Sammantaget är det en bred palett av jaktpolitiska frågor som det arbetas med.
Det är en ganska betydande byråkrati som jaktfrågorna håller igång och som belastar skattebetalarna. Dessutom får jägarna betala direkt genom statligt jaktkort och fällavgifter.
Med så stora klövviltstammar ställer jag mig frågan om samhället verkligen ska lägga ner betydande resurser på en lagstiftning för att bevara klövvilt.
Mindre byråkrati
Bör inte synen ändras till att bruka klövviltet, avbyråkratisera och flytta ansvaret för förvaltningen ännu närmare markägare och jägare istället?
För de stora rovdjuren, är ironiskt nog, kostnaden i stort lagd på de människor som lever och verkar i rovdjursområdet, eftersom samhället endast betalar en bråkdel av de totala kostnaderna för människor som får sina liv påverkade av vargens härjningar.
Samhällets ansvar
Här måste en förändring ske och samhället ta sitt ekonomiska och sociala ansvar för de beslut som fattats. Annars förstörs möjligheterna för människor att fortsätta bedriva sina verksamheter, som till exempel bete på svårstängslade marker och fäboddrift.
Jag hoppas att SLU-utredningen kommer att ge tydliga ekonomiska underlag för sådana beslut.
Höstens härjningar av varg med många dödade hundar och tamboskap, samt förstörda möjligheter till att bedriva meningsfull jakt, understryker tyvärr än en gång att Jägarnas Riksförbunds ”nej till frilevande varg” är det korrekta sättet att hantera varg.
Det finns det inte politiskt gehör för sådant beslut än. Men vargjakt är lovad att genomföras från början av januari.
Vargjakt behövs
För att komma ner mot den till EU inrapporterade siffran på 270 vargar, som Naturvårdsverket gjort, behöver en betydande jakt på varg genomföras redan denna vinter.
För oss i Jägarnas Riksförbund är samverkan en central del för att uppnå meningsfull jakt, särskilt för att kunna nyttja lösdrivande hundar.
Men den samverkan ska ske på frivillig grund och med respekt för äganderätten.
Ta bort tvånget
Därför driver vi att tvångslagstiftning inom jakt inte ska finnas. Därmed behöver lagen om viltvårdsområde ses över och tvånget tas bort.
De regler förbundet främst syftar på är i huvudsak regler som gör att markägare kan tvingas in, och hindras att gå ur viltvårdsområde, samt att lagen i flera delar är satt ur spel genom att viltstammar utvecklats och ny lagstiftning beslutats.
Jakt ”är inne”
I olika media syns artiklar som lyfter fram att jakten blivit ”inne” och kända personer lyfter fram att de jagar.
Jag hälsar alla nya jägare varmt välkomna. Jag är säker på att de kommer att få bra inskolning av kunniga jaktkamrater i allmogejaktens kultur, där social samvaro, uppskattning av naturen, respekt för det vilda och värdet i köttet sätts högt.
