Under järvinventeringarna samlades DNA från spillning och hår från järv in.
– Genetiska analyser har blivit ett viktigt verktyg i rovdjursövervakningen i Skandinavien. Analyserna ger information om populationsstorlek, sammansättning och utbyte mellan delpopulationer, kommenterar Maria Hörnell-Willebrand, chef på Viltanalysenheten på Naturvårdsverket.
I en ny rapport presenterar Rovdata resultaten från DNA-övervakningen i Sverige, Norge och Finland de sista två åren.
382 järvar i Sverige
I Sverige registrerades i fjol 382 järvindivider, varav 34 också fanns på den norska sidan av gränsen.
De 657 järvarna som identifierades i Skandinavien 2017 baseras på 2 292 fungerande prover, där varje järv i snitt hittades 3,5 gånger.
Nya modeller för populationsberäkning baserat på DNA håller på att utvecklas för den skandinaviska järvpopulationen. Järvar rör sig över stora områden där samma individ kan återfinnas i olika län eller länder. De nya modellerna blir klara 2019. Där blir det möjligt att ta hänsyn till att samma järvar återfinns både i Sverige och Norge.
Efter inventeringen 2018, med en ökad insats för att samla in DNA-prover i Norrbotten, kommer det finnas tre års heltäckande insamling av DNA i Sverige och Norge. Detta kommer att ge ett mycket bra underlag för att uppskatta den skandinaviska järvpopulationen, anser Naturvårdsverket.
