Högt bruksvärde på gamla byglar från Marlin
  • Elmia Game Fair

Högt bruksvärde på gamla byglar från Marlin

Vapen och utrustningPublicerad: 2006-10-12 10:05

Äldre amerikanska bygelrepetrar från Marlin är lika välgjorda som vilka europeiska vapen som helst. De har fortfarande högt bruksvärde och är lämpliga vapen vid till exempel smygjakt efter bock.

Amerikanska vapen och bygelrepetergevär i synnerhet intresserar oftast inte den svenske jägaren speciellt mycket. Det pratas oftast om låg kvalitet och skramliga detaljer. Dessa påståenden är väldigt sanna när det gäller jubileums Winchester-gevär, som fyllda av mässingsspikar kan påträffas i vapenbutiker.
Rent allmänt gäller att de stora tillverkarna av byglar som Winchester, Savage och Marlin tvingats sänka kvaliteten för att behålla marknadsandelar med hjälp av låga priser.
Men merparten av kritiken mot byglar stämmer inte in på de äldre vapnen. De är lika välgjorda som vilka europeiska vapen som helst.
Vi skall därför titta närmare på en Marlin 1893 Rifle från 1903 i kaliber .30-30.

Skulle gärna köpa
Det här är ett vapen som jag skulle ha köpt direkt om det inte varit för den förhatliga vapengarderoben, som helt förhindrar den typen av inköp.
John Marlin, som grundade vapenföretaget, föddes 1836 och lärdes upp till verktygsmakare. Under det amerikanska inbördeskriget arbetade han hos Colt i New Haven, Connecticut. 1870 startade han sin egen verksamhet.
Marlins första produkter var små enkelskotts Derringer-pistoler och mindre revolvrar. År 1881 fick han ta över produktionen av Ballardgevär.
Ballardgevären var relativt högpresterande långhållsgevär för långhållsjakt samt tävlingskytte. Dessa konkurrerade framför allt med Sharpsgevären från samma tid.

Första kom 1881
Den första bygelspännaren kom 1881 och senare följde ett antal olika modeller.
John Marlin dog 1901.
Under första världskriget fick Marlin tillverka bland annat en kulspruta, designad av den svenskfödde Carl Gustave Swebilius. Kulsprutan var en vidareutveckling av Colt 1895, den så kallade ”potatodigger”. Företaget fick under den här perioden nytt namn och kom att heta Marlin-Rockwell.
1924 såldes företaget till familjen Kenna efter en konkurs och Marlin-fabriken ägs och drivs fortfarande av samma familj.
1881 introducerades modell 1881 som är en bygelrepeter för kraftigare kalibrar som .45-70. Vapnet blev väl mottaget av marknaden och 1889 kom nästa bygel följda av modellerna 1893, 1894 och 1895.
Till dags datum är cirka sex miljoner byglar producerade av Marlin. Därmed är den här typen av vapen oerhört väl spridda över hela USA.

Vilda västern-kändis
En av de mest kända användarna var Annie Oakley som hade en specialbyggd 1889 för sin Vilda västern-show.
Med 1889 introducerades det som kan ses som Marlins dåvarande signum, nämligen ”Marlin Safety”. Det innebär att lådan var hel i toppen och hylsorna kastades ut åt sidan, till skillnad från huvudkonkurrenten Winchester där hylsorna kastades rakt upp.
Nu brydde sig knappast dåtidens jägare om sidoutkast eller uppkast för kikarmontagets skull, eftersom dessa var ytterligt sällsynta. Det intressanta med sidoutkastet var att skytten skulle slippa få den varma hylsan innanför skjortan. För att verkligen poängtera nymodigheten var vapnen märkta med ”Marlin Safety” på lådans ovansida.

Olika modeller
Av de nämnda modellerna var just 1893 den som var avsedd för de lite kraftigare patronerna. 1889 och 1894 är för pistolpatroner. 1893 kom senare att döpas om till m1936 därefter m36. Nu heter den modell 336, men i grunden är det samma vapen.
En del modifieringar har skett. Till exempel är det nu ett runt slutstycke. Dessutom är lådan intakt på sidan baktill istället för att vara uppfräst hela vägen.
I början på 1891 talet kom Marlin med modell 1891 som är företagets .22 LR-bygelrepeter. 22-LR-bössan har sedermera utvecklats något och heter idag modell 39A.
Marlin Guide Gun som är nu en av Marlins storsäljare i kaliber .45-70. Den modellen testades i Jakt & Jägare för två år sedan och är en uppiffad 1893. Men av någon anledning har den fått modellbeteckningen 1895.

26 miljoner vapen
Alla modeller sammantaget har Marlin totalt producerat cirka 26 miljoner vapen.
Fram till 50-talet skars piporna med ballardräffling, som har sex konventionella räfflor.
Dessa skars med en räfflingsmaskin, en räffla i taget. Det var en väldigt kostnadskrävande process. Marlin gick sedan över till micro grove-räfflingen som istället har 16 räfflor. Alla räfflorna kan skäras samtidigt hävdade. Marlin hävdade att detta gjordes för att öka precisionen.
Sanningen är att räfflingsmetoden har väldigt liten betydelse. Det är hur noggrant räfflingen görs som avgör precisionen.
Marlin har senare gått över till ballard-räfflingen i de grövre kalibrarna och använder bara micro-räfflingen i .22 LR och .30-30.
Vapnet är försett med så kallade Buckhorn sight, som har stora och kraftiga sidoöron på siktet för att snabbt hitta kornet i siktskåran. Denna siktestyp var väldigt populär i USA. Men för oss som är ovana känns det något avigt. Syftet med siktet är att den medger väldigt snabba skott, ungefär som express-sikten på engelska bössor.

Lätt montera kikarsikte
Till skillnad från äldre Winchester-byglar går det ganska lätt att montera kikarsikten på dessa Marlin-gevär.
Görs montaget på ett vettigt sätt är bössan återställningsbar efteråt. Annars kan det vara vettigt försöka få ett tidstypiskt sikte. Men ett äldre amerikanskt sikte i tidsmässigt rätt montage är inte lätt att hitta.
Lådtangen är i originalversion förberedd för dioptermontage. Dessa är rätt enkla att få tag på eftersom den typen av montage fortfarande tillverkas.

Högt bruksvärde
Bruksvärdet på Marlins byglar är högt för den som har behov av den här typen av bössa.
En gammal Marlin fungerar med andra ord minst lika bra som en modern bygel i motsvarande kaliber.
Själv tycker jag att en gammal Marlin-bössa i .30-30 är rätt intressant som rådjursbössa. Det tvingar en att smyga närmare, sporten och svårigheten ökar betydligt.
Att vapnet saknar pistolgrepp gör ingenting. Marlin-bössan känns ändå mycket bra att hantera.
Den kraftigt svängda bakkappan var dåtidens sätt att se till att bakkappan stannar mot axeln när skytten repeterar.


Marlins hemsida: www.marlinfirearms.com. Hitta tillverkningsår på äldre Marlin vapen: http://oldguns.net/sn_php/marlinlookup.php
Samlarförening för Marlin-vapen: www.marlin-collectors.com

Buckhorn sight kallas den här typen av snabbsikte. Siktet känns mycket egendomligt för den som är ovan men fungerar bra till rörliga mål.

En skytt med bygelrepeter använder hanen som säkring. När vapnet är laddat släpps hanen ner på halvspänn för att säkra.

”Marlin Safety” innebär att lådan är hel på toppen och har utkastet på sidan, till skillnad från huvudkonkurrenten Winchester.

De extra hålen som är borrade i tangen är avsedda för diopter. Lyman är det vanligaste märket för att ordna siktesmontage.

Bygelns rörelse går tämligen långt. Omladdningen med den här vapentypen är inte så snabb som folk i allmänhet tror.

Den svängda bakkappan ska se till att kolven blir kvar mot axeln. I stående skjutställning är den svängda bakkappan trevlig. Sittande i bänk blir det vidrigt.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv så här

  • Annons Ardbeg Embassy
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsGyttorp Norma