Winchester 1906 marknadsfördes som det första vapen som kunde acceptera .22 kort, long och long rifle. Remington-pumpen klarade samma .22-trio.
Utöver de tre kalibrarna fanns även en variant som kamrades i .22 Remington Special.
Utseendemässigt är det lätt att förledas att tro att det här vapnet konstruerades av John Browning.
Liknar FN-Trombonen
Till det yttre liknar vapnet FN-Trombonen. Men Trombone har en helt annan teknisk konstruktion fast det också är en tilting block.
Produktion av Trombone startade först 1914.
De båda .22-bössorna har som sagt de stora likheter. Det gäller både take down-lösningen och utseendet.
Ingen slamfire
En betydande teknisk skillnad är att Remington-bössan inte kan ”slamfireskjutas”. Slamfire innebär att skytten kan avlossa vapnet snabbt genom att hålla in avtryckaren och pumpa på för glatta livet.
Men Remington har en spärr mot detta. Spärren förhindrar att slutstycket förs fram om avtryckaren är intryckt.
Konstruktionsprincipen på Remington-pumpen är ”tilting block”, vilket innebär att slutstycket tiltar i höjdled.
Vapnet är försedd med rörmagasin för tio patroner i .22 LR, eller 15 i .22 kort.
Sex undermodeller
Remington modell 12 finns i sex undermodeller.
Därutöver flera olika specialvarianter med graverade lådor, nät-skurna stockar och så vidare.
När tillverkningen av Remington modell 12 lades ned 1936 ersattes den av en något modifierad variant, Remington modell 121, som tillverkades fram till 1954 och gjordes i över 190 000 exemplar.
John Pedersen var mannen som konstruerade Remington-pumpen. Han hade emigrerat från Danmark till USA. John Pedersen fick patent på 69 olika vapentekniska lösningar.
Några av de mer lyckade är Remington 870, som har tillverkats i över åtta miljoner exemplar. Trots att konstruktionen funnits i produktion i snart 60 år är det den pumpen som gäller.
Konvertering till halvautomat
John Pedersen ligger även bakom Remington 51, som är en av världens bäst ergonomiskt designade halvautomatiska pistoler.
Pedersens Device var en konverteringssats som byggde om dåtidens armégevär i .30-06 till halvautomatiska gevär för klena pistolkalibrar.
Dessa växelsatser tillverkades och distribuerades i liten omfattning under första världskriget. Efter kriget förstördes de flesta av dem. Därför är de ytterst ovanliga idag.
Håller än i dag
Remington Modell 12 har lika stort bruksvärde idag som vapnet hade för snart hundra år sedan.
Det är ett välgjort vapen som duger utmärkt till merparten av den klass fyra-jakt som bedrivs.
Att montera på ett kikarsikte är inte heller några som helst problem.
Den som funderar på att skaffa en så pass gammal bössa bör dock kolla pipan och precisionen relativt grundligt före ett köp.
Många av Modell 12-bössorna har rost i pipan till följd av de kvicksilverbaserade tändsatser som brukades förr. Men om vapnet skjuter bra kan man lugnt köpa det.
Ett enkelt sätt att testa om en .22-bössa har precisionspotential är att ta en kula ur en patron och med en läskstång tvinga den genom loppet bakifrån.
Med lite träning känns hur projektilen går genom pipan och hur forceringsmotståndet är.
Det man letar efter är om det finns förträngningar samt om pipan släpper vid mynningen, eller om den är lätt chokad där.
En pipa som släpper vid eller före mynningen har ingen god precisionspotential.
Kolla om magasinet tömts!
När det gäller säkerheten med vapen som har rörmagasin är det lite vanskligt. Skytten måste vara extra uppmärksam på om vapnet verkligen tömts eller om det finns fler patroner kvar.
Denna extra process gäller det att få som vana så att kontrollen görs varje gång man gör patron ur.
Remington modell 12 undermodeller
12 A Basic modell med 20-tumspipa.
12 B Gallery Special, endast för .22 kort.
Denna modell var framtagen för skyttegallerier som på den tiden var väldigt vanliga och populära.
12 C Target med 24-tumspipa.
12 D Peerless med 24-tumspipa, märkt ”Peerless”.
12 E Expert med 24-tumspipa, ofta lättare gravyr och nätskärning.
12 F Premier. Denna modell har mer gravyr och finess än ovanstående undermodeller.