Kaliberkombinationerna varierar mycket när det gäller vierlingvapen. Det vanliga är två hagelpipor och två kulpipor, men även fyra kulpipor förekommer.
Förmodligen finns det även någon vierling med fyra hagelpipor, men jag har aldrig sett någon. Förhoppningsvis hör någon läsare av sig och berättar att han har en sådan.
Rent teoretiskt tycks en vierling vara det idealiska jaktvapnet. Med två hagelpipor och två kulpipor har jägaren både en hagelbössa med två snabba skott och en dubbelstudsare i samma vapen. Den som huvudsakligen jagar med kula kan ha en grov och en klenare kulkaliber, då är jägaren redo för allt vilt.
Men det är sällsynt att man ser en vierling ute i skogen. Det måste bero på att nackdelarna är fler än fördelarna. Som jag ser det har vierlingen två stora nackdelar, nämligen priset och vikten.
Vierlingar tillverkas inte seriemässigt i dag, utan är mer eller mindre handgjorda beställningsvapen. Jag vet inte vad en nytillverkad vierling skulle kosta i dag. Men helt klart är det långt över 100 000 kronor.
I dag är det främst små österrikiska vapenfirmor som filar ihop vierlingar, men före andra världskriget byggde bössmakarna i Suhl en del sådana.
Tung pjäs
Vikten måste bli hög för en vierling, det är fyra pipor med en slagmekanism för varje. Baskylen måste också bli stor för att rymma alla pipor och mekanismer. Räkna med en vikt på
mellan fyra och fem kilo.
Åker en jägare bil ut till passet och sitter still där gör det kanske inte så mycket med något kilo extra, men för rörlig jakt blir det jobbigt i längden.
Jag har sett olika lösningar för slagmekanismerna på vierlingar. Ett alternativ är fyra Blitz-mekanismer vid sidan av varandra. Ett annat är sidolås för två pipor och Blitz för de andra två. Det går också att kombinera sidolås och Anson & Deeley-mekanism.
Udda lösning
Orsaken till denna artikel är egentligen en Merkel-vierling med en mycket udda lösning på slagmekanismerna. Merkeln har två sidolåsar och varken Blitz, A&D eller några andra mekanismer som komplement. Det är heller inte meningen att sidolåsen skall spännas upp på nytt när man skjutit två pipor.
Lösningen är genialt enkel. Varje sidolås har två hanar som betjänar varsin pipa.
En omställare uppe på kolvhalsen skiftar mellan hagel- och kulpiporna, det fungerar som på en drilling. Det hela verkar enkelt.
Men vapentekniker som jag har talat med säger att det egentligen är komplicerat och kräver stort kunnande, både praktiskt och teoretiskt, för att bygga dessa dubbla sidolås. Som exempel kan nämnas slagfjädern, där den undre armen är i ett stycke, medan den övre är delad. Vardera halvan av fjädern är så ansluten till varsin hane.
I övrigt är denna vierling byggd som en vanlig drilling. Pipkombinationen är två hagelpipor och två kulpipor.
På spången är inlagt i guld A.F.V. Timner Coblentz. Detta är emellertid inte tillverkaren.
Timner var mer en vapenhandlare. En diskret stämpel i stötbottnen berättar däremot vilken som har byggt bössan. Det är bokstäverna G-M med ett märke mellan dem, som symboliserar Suhl. Gebrüder Merkel använde detta märke från 1903 och några år framåt.
Hjälp att tyda stämpel
Den vanliga Merkel-stämpeln är annars GM inskrivit i varandra. Jag kände själv inte till denna gamla Merkel-stämpel utan fick hjälp av Hendrik Frühauf att tyda den.
Hendrik är en av de främsta vapengravörerna i Tyskland i dag och är nog den som kan mest om de gamla tyska vapengravörerna.
Med ledning av gravyren menar han att Merkeln troligen är gjord före 1908 och det stämmer med provstämplarna på piporna. De ursprungliga stämplarna är de som användes 1893-1912.
Stämplarna visar även ett R, vilket berättar att piporna någon gång har blivit omprovade. Tillverkningsnumret visar också på de första åren på 1900-talet.
Hagelpiporna är kaliber 20 och kulpiporna 9,3x72R. Vad som förvånar mig är att kulpiporna är provade för StmG, alltså stålmantlade kulor. 9,3x72R fanns bara med hel blykula eller mjukmantlad (kopparmantlad) kula. Tyvärr har jag inte haft möjlighet att se närmare på detta.
Denna Merkel vierling är över 100 år, men det finns äldre vierlingar. De första var förmodligen de så kallade Wendergevären, där skytten roterade pippaketet när de två översta piporna var skjutna. Dessa kom på 1700-talet och hade flintlås. Tyvärr har jag inte någon bild på en sådan.
På en IWA-mässa för några år sedan fotograferade jag ett mynningsladdat slaglås med fyra pipor. Jag gjorde inga anteckningar om den, men tog några bilder som jag visar här. Det enda jag vet är att den var byggd i Italien. På spången är inlagt i guld Giovanni Landi. Den var blickfång hos en italiensk vapentillverkare, men de visste heller inget om den.
Med saknad minns jag också en vierling med fyra kulpipor och utvändiga hanar som jag såg i vapenaffär i Köpenhamn på 1970-talet. Tyvärr tyckte jag att den var för dyr, så den fick inte följa med till Sverige.
Svenskägd bössa
Jag visar också bilder på en vierling med svensk anknytning. Det är en österrikisk Gottfried Just, ursprungligen med två hagelpipor i kaliber 20 och två kulpipor i 7x57R. Ägaren beställde för ett tiotal år sedan ett extra pipset av bössmakaren Hans Englund i Klippan.
Detta skulle vara med fyra kulpipor, två i vardera 9,3x74R och 7x57R. Det löste Hans elegant och efter en pipreglering, som behövde 120 skott, sköt den en träffbild med ett skott från varje pipa inom fem centimeter på 80 meters avstånd. Med de nya piporna stannar vågen först på 4,9 kilo utan kikarsikte, men det klarar ägaren utan problem. Detta är en vierling som används.
Intressant hantverk
Detta var några olika vierlingar. Vapentypen som sådan är intressant. Den praktiska nyttan av en vierling kan kanske diskuteras, men låt oss bortse från detta.
Låt oss i stället uppskatta allt hantverk som finns i dessa vapen och alla kluriga konstruktioner, som har tänkts fram för att det skulle fungera.
Den hundraåriga Merkeln, som visas här, är ett konsthantverk med sin tidstypiska och utsökta gravyr och spännande tekniska lösningar. Trots sin ålder är den ett fullt fungerande jaktvapen och konstruktionen och arbetet går inte att överträffa i dag.
För den som vill veta mer om Gebrüder Merkel rekommenderas: Hans-Jürgen Fritze Gebrüder Merkel. ISBN 3-9804573-6-2. Den är tyskspråkig.
Tack till Hendrik Frühauf, Axel Pantermühl och Björn Roald för faktabidrag.