I Jakt & Jägare nr 4 och 5 2008 skrev jag om Gebrüder Merkel och de andra Merkelbröderna. Det var bra respons på artiklarna. Det mest intressanta bidraget kom från Norge. Det är en Gebrüder Merkel sida-sida-dubbelstudsare med intressant proveniens och användningsområde. Vapnet är nämligen avsett för tävlingsskytte på löpande hjort.
Merkels specialitet var bockgevär av olika slag. Därför är det spännande att det kom fram en sida-sida-dubbelstudsare.
Jag hade heller inga bilder på en sådan att visa i Merkel-artikeln, men nu finns de här. Dubbelstudsaren bor normalt i Norge, men lyckliga omständigheter gjorde att jag fick möjlighet att se närmare på bössan och fotografera den i Sverige.
Bevarade arbetskort
Nu är det så lyckligt att arbetskorten eller ”Gewehrkarte” för Merkel-vapen från år 1923/24 och framåt finns bevarade. Allt blev inte förstört i Suhl vid krigsslutet. Även många av Sauer & Sohns vapenböcker har hittats på senare år.
För den här Merkel-dubbelstudsaren finns följande data angivna. Beställare är Harald Natvig och beställningsdatum är 14 april 1930. Beställningen avser en dubbelstudsare modell 132 med tillverkningsnummer 18012.
Vikten skall vara fyra kilo. Pipor av Böhler-stål, 70 centimeter långa. Kraftigt understruket står Extra tunga pipor.
Vidare står att läsa: Meister H Seelig, vilket förmodligen är den vapenmästare som hade ansvaret för bygget.
På samma rad finns två datum 26.5.30 samt Geliefert 23.6.30.
Geliefert (levererat) 23.6.30 kan knappast betyda att bössan levererades 23 juni, bara drygt två månader efter beställningen. Kanske var H Seelig färdig med sitt metallarbete på bössan då. Det kan också vara datumet då den provades på provhuset i Suhl. Den är stämplad 6/30, alltså juni 1930.
Två framstockar
Det finns en skiss på stocken med stockmått angivna. Det ska vara två framstockar, en normal och en extra kraftig. Där anges också ett par datum 26.6.30 och 21.7.30. Jag tyder detta så att det är datumen då stockningen startade och avslutades.
Pipsetet är sprängskjutet på provanstalten i Suhl 6/30, men det görs ofta innan vapnet är helt färdigt. Om något skulle haverera är det bra att det sker innan allt arbete är gjort.
För riktmedlen anges Ringvisier, (hålsikte eller diopter) samt ett två centimeter brett korn. Dioptern är fällbar i spången.
Inskjutningen ska ske med beställarens egna hjortpatroner. För skyttedisciplinen löpande hjort användes lätta kulor med hög hastighet.
Gammal Normaask
Jag har någon gammal ask med Normas handladdade Hjortpatroner och där anges V0 till 1 000 meter. Kulorna höll fortfarande väl den hastigheten när jag sköt några över kronograf i en vanlig repeterstudsare.
Slutligen finns följande vikter angivna: Pipa 2 265 gram, baskyl 1 730 gram, stock 1 200 gram, totalt 4 195 gram.
Den Gewehrkarte som jag har tagit uppgifterna från är en kopia i dålig kvalitet. Det finns ytterligare några anteckningar som jag inte kan tyda.
Som framgår av bilderna är det två pipset till dubbelstudsaren. Det finns en Gewehrkarte även till det andra pipsetet.
Tre år senare
Beställningen för detta är daterad 7.2.33, alltså nästan tre år senare än för dubbelstudsaren.
Beställningen avser Doppelbüchsen Einlegelauf för dubbelstudsare nr 18012 och det är samma specifikationer för detta pipset som det ursprungliga. Här är mer specifikationer om riktmedlen och det anges att pipsetet var inskjutit med tolv centimeter överslag. Kornet på detta pipset är justerbart i sida med justerskruvar och dioptern är fast.
Men varför beställa ett andra pipset med samma specifikationer som det första? Svaret är enkelt. Det första var utskjutet. Det hade använts för banskytte och då blir det snart många skott.
De höghastighetspatroner som användes gick också hårt åt piporna. De ursprungliga piporna kasserades emellertid inte utan borrades om till 7,5×55 Swiss för att användas till jakt.
Nyborrad i Norge?
Det var emellertid inte Merkel som ändrade kalibern på det första pipsetet. Då hade de varit omprovade och fått tyska provstämplar som visar detta. Detta var och är lagstadgat i Tyskland och de flesta andra länder också. Nu är de bara stämplade med den nya kalibern.
Arbetet gjort i Norge?
Förmodligen är arbetet gjort i Norge till exempel av Kongsberg eller hos någon vapensmed i Sverige. Varken i Norge eller Sverige finns bestämmelser om sprängskjutning av nya eller reparerade vapen.
Detta arbete fordrar en räffelbänk och det var inte många som hade tillgång till det.
Vi ser på bilderna att båda pipseten har hakmonterade kikarsikten. Dessa montage gjordes inte av Merkel i samband med tillverkningen av piporna, utan har tillkommit senare och förmodligen inte samtidigt. Det ser vi bland annat på gravyren på montagen. Gravyren är helt olika på de två pipseten.
Detta var något om Merkeldubbelstudsaren och dess tillkomst. För att få det hela mer komplett skall vi också se något på beställaren och vad han skulle ha Merkeln till. Harald Natvig (1872-1947) var läkare med inriktning på gynekologi. Han var även medicine doktor. Han arbetade på diverse sjukhus i Norge och var den förste överläkaren på Oslos kvinnoklinik. Harald Natvig arbetade också som kirurg i två krig, först i serbisk tjänst under Balkankriget.
Ledde ambulansinsats i Finland
Sedan ledde han Norges Röda kors-ambulanser under kriget i Finland 1918. Han blev också känd som krigsfotograf.
Harald Natvig var en mångsidig yrkesman men hade också tid för annat. Han var en framstående skytt och tävlade framgångsrikt i skytte på löpande hjort.
Det sköts både som enkelskott och dubbelskott. Speciellt vid dubbelskott användes ofta dubbelstudsare. Detta förklarar kalibervalet. Med 6,5×55 var det enkelt att få tag på skott och det gick att ladda upp lätta kulor till hög hastighet.
Rekylen är mild, vilket är en fördel vid dubbelskott.
Optiska riktmedel ej tillåtet
Användningsområdet förklarar också de långa, tunga piporna och riktmedlen. Optiska riktmedel var inte tillåtna och då var en diopter ett bra val för snabbt precisionsskytte.
Den kraftiga framstocken behövdes också. Att styra inriktningen genom att hålla i smala, varma pipor är inte det idealiska.
Löpande hjort var en olympisk sport vid den tiden och Harald Natvig nådde sina största internationella framgångar vid olympiaderna i Antwerpen 1920 och Paris 1924.
I Antwerpen var han med och erövrade lagguld i löpande hjort, både enkelskott och dubbelskott samt individuellt brons i enkelskott. I Paris blev det lagguld i enkelskott och silver i dubbelskott.
Ingen OS-bössa
Som den uppmärksamme läsaren ser kunde det inte vara Merkeln här i artikeln som Natvig använde när han sköt till sig de olympiska medaljerna.
Merkeln beställdes sex år efter de sista medaljerna i Paris. Vilka vapen han använde vid olympiaderna vet jag inte.
När han beställde Merkel-bössan var han 58 år och sköt förmodligen inte på elitnivå längre. Men eftersom han lyckades skjuta slut på de första 6,5×55-piporna på tre år, var han fortfarande i högsta grad aktiv in på 1930-talet.
Han hade kvar Merkeln till sin död.
Sedan hamnade vapnet hos en handlare-samlare och köptes nyligen av den nuvarande ägaren, som låtit mig fotografera dubbelstudsaren och även bidragit med fakta om den och Harald Natvig.