Den delen av Tyskland som heter Thuringen, med waffenstadt Suhl som vapentekniskt centrum, har haft avancerad vapenproduktion under mycket lång tid. Carl Walther startade sin vapenfabrik 1886 i Zella St. Blasii i Thuringen, inte så långt från Suhl. 1919 blev städerna Zella St. Blassi och Mehlis hopslagna till en stad, Zella-Mehlis.
I början producerade Walther-fabriken mestadels hagelgevär och studsare.
Men 1908 kom förändringar när Carls son Fritz blev mer involverad i verksamheten. Walther introducerade modell 1 fickpistol i kaliber 6,35.
Detta blev startskottet för en ny era, där Walther huvudsakligen kom att koncentrera sig på pistoltillverkning och det är för denna man blivit känd. Det är därmed omöjligt att skriva en artikel om Walther utan att skriva om pistolproduktionen.
Inspirerad av Browning
Högst sannolikt var Walther inspirerad av John Brownings framgångar med sina tidigare fickpistoler.
1910 kom man med Walther modell 4 i kaliber 7,65 som blev en oerhörd succé och kom att föra in fabriken i en helt ny era.
Fritz hade gått i lära på Ludwig Loewe-fabriken i Berlin tidigare och återvände till Zella för att arbeta hos sin far.
Ludwig Loewe i Berlin blev sedermera DWM (Deutsche Waffen und Munitions fabric) och en av de mest kända stora tyska vapenfabrikerna.
Första världskriget kom och skulle naturligtvis innebära stora försäljningsframgångar och enorm expansion för Walther.
1915 dog Carl Walther och firman kom att tas över av hans barn, bland andra Fritz och Erich.
Leddes av sonen
Fritz Walther var den som kom att leda firman. Hans tekniska kompetens ledde till många väldigt stora framgångar. Först ut av superframgångarna var Walther PP som kom 1929. PP betyder Polizei Pistole, men skall egentligen närmast ses som en fickpistol då den är rätt liten.
Om det sen var Fritz som konstruerade den låter jag vara osagt för det finns det delade meningar om.
Svenskt tjänstevapen
Walther PP var för övrigt svenska polisens tjänstevapen fram tills den slutligen blev förklarad utgången 2003-2004. Den har även varit tjänstevapen hos svenska tullen, kustbevakningen, kriminalvården, Securitas och en mängd andra instanser.
Walther PP blev mycket populär inom såväl Tredje riket som i övriga världen och tillverkningen lades ner för bara några år sedan.
En annan mycket stor försäljningsframgång var Walther HP (Heeres pistole) som sedermera efter Wehrmachts antagande och förändringar bytte namn till P38.
Stor framgång
P38 blev en oerhörd framgång och kom att produceras under
kriget förutom av Walther även av Mauser och Spreewerke. Under kriget märktes vapnen inte med fabriksnamnen eftersom man var tvungen hemlighålla dessa för de allierade utan man använde koder för fabrikerna.
Walthers koder var ac, medan Spreewerke var cyq och Mauser var 42, s42 och byf.
Walthers produktion av pistoler under andra världskriget uppgick till 1,5 miljoner pistoler, därtill producerades mängder av militära vapen såsom automatgevär till Wehrmacht.
Andra tillverkningar
Under mellankrigsperioden tillverkades även luftvapen, signalvapen och kontorsutrustning, under hela tiden från fabriken i Zella-Mehlis.
Svenska armen antog Walther HP som militärt tjänstevapen 1939 som m39.
Dessvärre bröts leveranserna till svenska armén tidigt på grund av kriget och Sverige antog istället den urusla finska Lahti-pistolen. Denna kom att produceras i 75 000 exemplar av Husqvarna för arméns räkning.
Till OS i Los Angeles 1932 kom Walther med en tävlingspistol som ofta kallas .22 kalibrig automatpistol modell 1932.
Bättre tävlingsvapen
Hitlers framgång i valet 1933 innebar en stor satsning av nazistpartiet för att OS i Berlin skulle vinnas av arier. För att göra dessa vinster enklare beordrade Reichsportfuhrer Hans von Tschammer und Osten vapenfabrikerna att anstränga sig maximalt med att plocka fram nya bättre tävlingsvapen.
Mauser tog fram en bössa som fortfarande tillverkas, men idag heter den Anschutz m54, Walther tog fram Olympia pistole, som blev en oerhörd framgång och efter kriget, när Walther inte fick producera krutvapen, tillverkades den på licens av Hämmerli i Schweiz i många år, först som modell Olympia och sedan som modell 208. Den finns fortfarande kvar på programmet som Hämmerli Excess, som dessvärre nu är en ekonomimodell.
Byggde upp orten
Walther-fabriken betydde otroligt mycket för Zella-Mehlis, bland annat bekostade man badhuset, skjutbanan och fick igång en arbetslöshetskassa. Därtill startade fabriken sjuktransporter.
Carl Walther Waffenfabrik kan nog sägas vara en av Zella-Mehlis stoltheter under 1920- och 30-talet.
Men kriget innebar mängder med slavarbetare. Detta var naturligtvis otroligt pinsamt och ledde av naturliga skäl till mycket dåligt samvete för befolkningen i Zella-Mehlis, som ombad den ryska ockupationsmakten att 1946 spränga fabriken, vilket den gjorde.
Dessförinnan hade ryssarna naturligtvis förflyttat maskiner och råmateriel längre österut till sin egen produktion.
Sprängdes av ryssarna
Hela fabriken, utom kontorshuset, sprängdes. Kontorshuset kom att bli en idrottsskola och platsen för fabriksbyggnaderna förvandlades till en idrottsplats.
1945 hamnade Zella-Mehlis först på den amerikanska sidan men överlämnades sedan till ryssarna. Amerikanerna valde att rädda tre fabriker, Zeiss, Krieghoff och Walther. USA-administrationen ville absolut inte att den tyska spetskompetensen skulle falla i sovjetisk kontroll. Därför hjälpte USA till att flytta fabrikerna. Både Walther och Krieghoff startade nya fabriker i Ulm medan Zeiss startade i Oberkochen.
Fick inte göra vapen
Många av kassasuccéerna kom att tillverkas på andra platser i världen eftersom Tyskland hade vapentillverkningsförbud i ett antal år efter krigsslutet. Eftersom hela tyska industrin blev av med de patent som man hade före kriget fick Fritz Walther ett omfattande arbete med att återupprätta dessa patent senare.
Manurhin i Frankrike tillverkade PP-pistolerna. Hämmerli gjorde Olympian.
Fokus på luftvapen
Det nya Walther fokuserade till en början framför allt på luftvapen. Deras LP53 luftpistol och LG-luftgevär nådde oerhörda internationella framgångar på tävlingsarenorna. När man åter fick börja tillverka krutvapen satsade man till en början framför allt på sportvapen och har nått mycket stora framgångar med GSP, OSP och KK-vapnen.
Man har även haft mindre lyckade försök med jaktvapen med bland annat ombyggda 98-studsare. Men det är på sportsidan man rönt framgångar.
Användes i armén
I Bundeswehr (västtyska armén) blev Walther P38 antagen som pistole P1 och det var det sista lyckade stora antagandet av Walther-pistoler som tjänstevapen. Man har haft en mängd olika försök, som P99 och även någon kpist och prickskyttegevär, men aldrig rönt några större framgångar med dem.
Produktionen av jaktvapen, studsare, halvautomatiska hagelgevär och hagelbössor fortsatte under hela mellankrigsperioden.
Tidigt 30-tal introducerade Walther gevären modell 1 och modell 2.
Rätt udda
Båda två är rätt udda, så till vida att skytten själv kan välja om vapnen skall vara repetervapen eller halvautomater. Detta styrs helt genom att stänga slutstycket eller ej.
Till dessa finns två olika typer av magasin. Fem skotts-magasinet är standard. Dessutom finns ett magasin för nio patroner. Skillnaden på modell ett och två är piplängden, där modell 1 har 51 centimeters-pipa och modell 2 har 60 centimeter.
Modell 1 påträffas ganska sällan tyvärr. Men modell 2 går att hitta med jämna mellanrum.
Dessa vapen kunde från fabrik levereras med kikarsikte, men detta var rätt ovanligt.
I de fall de levererades med kikarsikte var det framför allt Zeiss Zielklein, som är ett 2,5 x kikarsikte med 22 millimeter mellantub.
Ovanliga i Sverige
Dessa gevär påträffas tämligen sällan i Sverige, mycket på grund av att halvautomatiska jaktstudsare i så många år har varit förbjudet för jakt.
Det här var ett förbud som Svenska Jägareförbundet lyckades driva igenom 1938 och som kom att bestå in på 90-talet. Det finns otroligt lite skrivet om Walthers jaktstudsare och tillgången på information är ytterligt begränsad.
Bruksvärde för Walther modell 2 är som vilken annan halvautomat eller repeterstudsare som helst.
Skjuter bra
I allmänhet skjuter de väldigt bra. Men det är inte särskilt praktiskt att växla mellan repeterstudsare och halvautomat eftersom träffläget brukar skilja 15-20 centimeter på 50 meter mellan de två funktionsalternativen.
Det är oerhört trevliga vapen och för dem som gillar hög kvalitet, historiens vingslag och en något udda bössa så kan jag varmt rekommendera de två Walther-bössorna.