Foto: Peter Ekeström Anpassa mängden till aktivitetsnivån.
Hund

Hundfoder behöver inte vara krångligt

Man blir det man äter. Det gäller både människor och hundar. Men vad är egentligen bra hundfoder? Vad ska vi titta efter på de färgglada påsarna? Jakt & Jägare frågade en expert, husdjursagronom Hanna Lindqvist.
Hennes råd är ganska enkla: Lär dig några få fakta, välj lättsmält mat och
se till så att hunden inte blir överviktig.

Hundfoder är hundfoder, det är mest färgen på påsarna som skiljer. Alla foder som är dyra är bra. Prova dig fram till den mat som passar just din hund. Protein är det viktigaste. Nej, rätt sorts fett spelar störst roll. Vegetarisk hundmat är lika bra som kött, det står ju stort på påsen. Det är som med människor, jag laddar min hund med kolhydrater före jakt. Ju mer protein, desto bättre. Hundar måste ha kosttillskott. Valpar måste äta valpfoder. Lamm är bästa maten. Eller var det kanske lax?

Känns det där igen? Det finns nästan lika många åsikter om vilken hundmat som är bäst som det finns hundägare. Man provar sig fram till ett foder som hunden inte blir dålig i magen av, och vips har man en favorit. Där brukar en genomsnittlig hundägare ofta stanna, oavsett hur fördelningen mellan protein, kolhydrater och fett ser ut, oavsett proteinkälla, oavsett hur mycket aska maten innehåller, oavsett vilken typ av antioxidanter.

En titt bland hyllorna i butiken ger en tydlig bild av den djungel av hundfoder som vi har att välja bland. I den hårda konkurrensen krigar tillverkarna med slagord som ”hälsosam näring”, ”energi för din fyrfota upptäckare” och ”det spannmålsfria livet”. Eller vad sägs om valet mellan ”sensitive digestion” och ”sensitive joints”?

Hög smältbarhet

Det vanligaste sättet att välja vilken mat som hunden ska få är förmodligen att köpa det foder som uppfödaren eller erfarna hundägare tipsar om. Skälet är att det tar tid och kräver en massa kunskap för att förstå och kunna jämföra de uppgifter som står i fin stil på påsarna. För de flesta av oss är valet helt enkelt krångligt.

Men så behöver det inte vara. Det finns några grundläggande tips som underlättar valet. Det första är egentligen självklart.

– Det finns gott om forskning i ämnet som vi kan luta oss mot, rena fakta. Men glöm inte att titta på din hund. Där har du det tydligaste svaret på frågan om den mat som du ger hunden är bra för den.

Det säger Hanna Lindqvist, husdjursagronom. Hon har doktorerat i utfodringslära och arbetar som lärare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Dessutom jobbar hon med att komponera foder av hög kvalitet hos en av de stora hundfodertillverkarna.

– Målet är hundmat med hög smältbarhet som uppfyller hundars behov i olika livsstadier. Där är hundar lika oss människor, olika hundar behöver olika saker att äta. Dels handlar det om individer, dels om hur aktiv hunden är, säger Hanna Lindqvist.

Hanna Lindqvist är husdjursagronom och har doktorerat i utfodringslära.

Maten som energikälla

Hundar får sin energi från fett, protein och kolhydrater. Protein och fett hjälper till att transportera näringen i kroppen och är dessutom viktiga byggstenar för kroppens muskler och celler. Mineraler och vitaminer är också en väsentlig del av hundens kost och de behövs bland annat för att bygga upp skelett och celler, men även för att balansera vätska i kroppen, transportera näring, omsätta energi och bygga upp immunförsvaret.

Råvarorna i fodret spelar här en viktig roll, för proteiner, fett, kolhydrater och mineraler från olika råvaror är olika lätta eller svåra för hunden att ta upp i tarmen och utnyttja i kroppen. Ett exempel är att fett från nöt är mer svårsmält än fett från kyckling, gris och fisk.

Fett är vår främsta energikälla och hundar är extra bra på att använda fett som energi. Men det gäller inte alla arbetande hundar.

– Hundar som arbetar hårt och intensivt men relativt korta stunder använder i högre grad glykogen, alltså kolhydrater, som främsta energikälla. Ett tydligt exempel på sådana hundar är greyhounds, som springer explosivt snabbt men inte så långa sträckor. Hundar som arbetar länge, exempelvis slädhundar, får energin i betydligt högre grad från proteiner men framför allt från fett, säger Hanna Lindqvist.

Översatt till jaktens värld skulle man alltså kunna säga att apportörer använder mer kolhydrater som energi och att löshundar har större behov av fett och proteiner för att orka arbeta.

Där kommer vi in på en väsentlig sak i sammanhanget. Hanna Lindqvist är noga med att påpeka vikten av att inte enbart titta på vilken typ av mat och hur mycket hunden får, utan också hur fysiskt aktiv den är.

– Om det står på påsen att hunden ska ha tio deciliter mat per dag så handlar det med stor sannolikhet om ett genomsnitt. När hunden är i stillhet en stor del av tiden behöver den betydligt mindre mat än när den arbetar hårt.

I viloläge, under de perioder då hunden sällan jobbar fysiskt, gäller det att dra ner ordentligt på givorna. Eller att ge ett foder med mindre energi, med mindre fett.

Undvik övervikt

Lösningen är att lära känna hunden. Och att undvika övervikt.

– Övervikt hos hund är ett generellt stort problem. Vi har en tendens att ge det där lilla extra, det som egentligen är onödigt. Det är också vanligt att vi fortsätter att ge hunden lika mycket mat oavsett omständigheter, oavsett hur mycket den faktiskt behöver för att kroppen ska må bra.

Hanna Lindqvist menar att hundar som är i perfekt fysisk form ofta anses vara alldeles för tunna.

– Tricket är helt enkelt att lära känna den egna hunden och att anpassa givorna till hundens behov. Känn på hunden, titta på hur den rör sig och hur mycket den orkar. Titta på päls, ögon och muskler. Så fort du märker en tendens till övervikt drar du ner på maten.

Lagom mycket mat, alltså. Men vilken mat? Vad ska jag leta efter?

– Det finns några tydliga saker som vi vet är viktiga. En av dem handlar om aska. Hur mycket aska innehåller det foder som du funderar på att köpa?

Aska är i princip mineraldelen av fodret, och en hög andel aska påverkar fodrets smältbarhet negativt. 

Hundfoder som hundfoder? Nej. Bitarna ser likadana ut, men innehållet skiljer sig ordentligt. Det är olika proteinkällor och helt olika energiinnehåll.

Torrfoder

I torrfoder används olika typer av mjöl som blandas och behandlas för att döda bakterier och öka smältbarheten. Det kan vara mjöl från vegetabilier som spannmål och mjöl från animalier. Det animaliska mjölet kan innehålla olika andel ben och de kan dessutom vara torkade vid olika temperaturer. Ben innehåller mycket mineraler (aska). Och en hög andel ben i köttmjölet kan bidra till en hög andel aska i fodret, vilket kan ge en lägre smältbarhet av näringsämnena i maten.

Mycket benmjöl kan även bidra till höga nivåer av kalcium och fosfor i fodret. Hundar behöver dessa mineraler, men inte i för stora mängder. Speciellt till valpar bör man vara uppmärksam på halten kalcium och fosfor.

– Aska redovisas ofta. Undvik foder där måttenheten för aska överstiger siffran 8 procent. Leta efter foder med aska mellan 5,5 och 7 procent. Framför allt när hunden är valp och ung. Valpar kan inte reglera upptaget av kalcium och fosfor, vilket kan leda till problem med skelettet, säger Hanna Lindqvist.

När det gäller balansen mellan protein, kolhydrater och fett – som ofta lyfts fram som försäljningsargument – är skillnaderna stora. Dels handlar det om råvarorna, dels om hur tillverkningen ser ut.

– När kött torkas hårt i hög temperatur kan smältbarheten av proteinet minska drastiskt. Låg smältbarhet medför att hundens kropp inte hinner eller kan bryta ner och tillgodogöra sig näringen, och större andel av proteiner och kolhydrater går vidare till tjocktarmen. Det kan förutom näringsbrist leda till diarréer och förändrad balans av ”goda” och ”onda” bakterier i tjocktarmen.

Valpar ska ha valpfoder. Valpars växande kroppar har andra behov än fullvuxna kroppar.

Olika fetter

Smältbarheten av olika fetter påverkas främst av vilka fettsyror som fettet är uppbyggt av. Nöt består mer av mättade fettsyror som är mer svårsmälta, medan gris och kyckling ofta innehåller mer omättade fettsyror som är lättare för hunden att smälta. Fisk och skaldjur är en bra fettkälla med hög andel omättade fettsyror.

– Det bästa hade varit om foderföretagen hade redovisat smältbarheten på sina foder på fodersäckarna. Men eftersom det ofta inte görs kan man i första hand ta en titt på vilka råvaror som ingår i fodret. Hundens avföring säger också en del om smältbarheten. Ju mer avföring desto sämre smältbarhet är en liten tumregel, säger Hanna Lindqvist.

Nästa steg är att välja mat som passar just nu. Under tuff jaktsäsong och när hunden tränas fysiskt inför säsongen behövs ett foder med högre energivärde än under viloperioder.

– När du ska reglera mängden mat efter energibehovet handlar det helt enkelt om att öka eller minska fodergivan. Men om du behöver minska givan mycket från den rekommenderade dosen för att hålla hunden i lagom hull, finns det en risk att den får brist på protein, mineraler och vitaminer. Då kan det vara bättre att byta till ett foder med lägre energi.

En tumregel är att fett innehåller dubbelt så mycket energi som protein och kolhydrater. Är hunden inne i en vilo-
period gäller det alltså att dra ner på fettet.

– Välj ett foder med lägre fettinnehåll, gärna med hög andel fleromättade fett-
syror som omega-3, säger Hanna Lindqvist.

Det marknadsförs en mängd olika fodertillskott för hundar. Är ett sådant nödvändigt när hunden får ett så kallat fullfoder?

– Generellt nej. Men det finns undantag. Fettsyran omega-3 är viktig, men kan vara svår att behålla i fodret under tillverkningen. Jag är lite skeptisk till tillskott, men ett undantag är faktiskt omega-3.

Det går trender i hundfoder. Då och då lyfts det vegetariska alternativet fram som en frälsare. Vad säger forskningen om det?

– Vegetabiliskt protein har generellt lägre smältbarhet än animaliska proteiner. Men foder med enbart vegetabilier ställer högre krav på fodertillverkaren att se till att fodret innehåller alla livsviktiga aminosyror och fettsyror, bland annat. Jag skulle själv inte välja ett helt vegetariskt foder till min hund.

Känslig mage

När det gäller hundar med uppenbart känsliga magar vinner man på att leta efter det som kallas hydrolyserade produkter.

– Hydrolysering innebär att man delar proteiner i mindre kedjor med hjälp av enzymer. Man underlättar för hunden att smälta fodret och ökar upptagningsförmågan. Hydrolyserade proteiner är populära i så kallade hypoallergena foder. De är lämpliga för hundar som är allergiska mot vissa proteiner i fodret, säger Hanna Lindqvist.

Hur viktigt är det att valpar och unghundar får speciellt foder?

– Det är viktigt. En valp bör äta ett energitätt foder med hög smältbarhet. Välj gärna ett foder med hög andel omega-3-fettsyror.

Under aktiva perioder behöver hunden mer energi jämfört med en längre tids mer stillsamt liv. Då är det en högre andel fett i fodret som gäller, helst fleromättat fett. Men också kolhydrater och protein ger energi. Där är balansen viktig.

– Hundar som arbetar hårt behöver mer protein och fett än hundar som inte rör sig så mycket. Välj gärna ett foder med hög andel animaliskt protein.

Och så problemet med övervikt. Vilken mat ska en hund som snabbt lägger på sig vikt äta?

– Om du har en hund som lätt lägger på sig. Välj ett foder med lägre andel fett, men gärna med hög andel protein och fiber. Även om protein ger energi så krävs det också energi för att utnyttja proteinet. Fibrerna bidrar till mättnadskänsla och kan även leda till ett bättre immunförsvar, säger Hanna Lindqvist.