Om du läser in dig på hur en människa ska tänka inför att börja träna kroppen, inser du att allt ska ske stegvis. Tanken är att öka kondition, styrka och smidighet utan att orsaka skador eller onödigt slitage. Gör du rätt går utvecklingen överraskande snabbt, gör du fel och satsar för fullt redan dag ett får det inte sällan motsatt effekt.
Samma sak gäller när du börjar med en otränad hund. Satsa klokt, och framför allt: börja i tid.
Powerwalks
Om din hund redan är i skapligt god fysisk form, om du har åkt skidor, cyklat eller sprungit med den då och då sedan säsongen slutade, om den brukar leka intensivt med andra hundar nästan varje dag, kan du hoppa över den här delen. Men om din hund mest har legat och latat sig i månader och bara fått kortare rastningspromenader, är det här som du ska börja.
Gör era vanliga promenader till stunder av träning. När hunden är rastad så drar du i gång en powerwalk. Vilket på svenska betyder ungefär racerpromenad. Gå så snabbt du kan, på gränsen till att börja springa. Tänk intervaller, full fart under sulorna i hundra meter, sakta ner till normalt tempo i ett par minuter och så öka igen.
Det där kan låta lite väl enkelt, hunden verkar inte ha några problem alls att hänga med i ditt tempo. Fortsätt en stund, kanske i ett par kilometer, så kommer du att märka hur det egentligen står till med hundens fysik, inte minst syresättningen, alltså konditionen.
Lägg gärna till lite obanad terräng under era powerwalks. Och finns det uppförsbackar där ni brukar gå är det just där som du ökar takten. Obanad terräng betyder att hunden måste balansera och fördela krafterna, använda muskler och leder på ett helt annat sätt än om ni går på plan mark. Den taktiken övar upp fler och mer av hundens alla muskler.
En sådan promenad, gärna minst en halvtimme lång den första veckan, är ett enkelt sätt att komma i gång.
Kondition & styrka
Nu börjar vi på allvar. Men de där snabba, omväxlande promenaderna fortsätter ändå, helst varje dag. Dessa utgör ett slags fysisk grund oavsett hur mycket och hårt som du planerar att fysträna hunden. Era powerwalks mjukar också upp musklerna, rensar dem.
Gillar du att jogga för att hålla i gång själv, så satsar du där. Vill du hellre cykla med hunden är det ett bra alternativ. Om du föredrar ett motordrivet fordon, en moppe eller kanske en fyrhjuling ökar förstås möjligheten att du själv klarar att öka dosen av hundens konditionsträning. Men glöm inte, om du kör med motor, att hålla koll. Det är lätt att slita för hårt på hunden när du själv inte anstränger dig.
Trots att du cyklar eller kör moppe, blir rådet att lägga till det där med obanad terräng i träningspassen. Kör inte slut på hunden på plan barmark. Stanna i tid, ta hunden i koppel och ta er så snabbt du kan uppför en skogsbacke, en bergsslänt eller kör ett halvdussin gånger uppför den lilla kullen bakom huset.
Tänk hela tiden på att intervaller är det mest effektiva sättet att på kort tid öka både kondition och styrka. Det gäller människor, det gäller hundar.
Har du en hund som du kan ha lös där störningen är liten, som en följsam fågelhund eller kanske en lydig kortdrivare, kan du börja utnyttja alla möjliga typer av utmanande terräng. Kör du apportering med hunden? I så fall: låt den få jobba i tät skog, i berg, i rejält obanad terräng och ibland kanske i ett sand- eller grustag. Ju mer ojämnt och för oss obekvämt underlag, desto bättre fysträning för hunden. Tänk likadant om du ska spårträna hunden, lägg spåren uppför berg och på skrå i en brant, genom stenskravel och i liknande miljöer.
Det enklaste och bästa sättet att styrketräna en hund är genom drag. Skaffa en dragsele och en grovlänkad kätting. När du börjar menar veterinärerna att vikten på det som hunden drar ska vara runt tio procent av hundens egen vikt. När du har ökat till full vikt ska kättingen väga en fjärdedel av hundens vikt.
Tänk på att vanliga dragselar har fästpunkten i hundens svanshöjd. De är sydda för att hunden ska dra en människa som joggar, åker skidor eller cyklar. När hunden drar en tyngd på marken, som en kätting, är det inte bra om vikten tynger ner hundens bakdel. Det finns speciella selar, weightpullselar, men det är relativt enkelt att själv fixa till en vanlig dragsele så att den fungerar rätt.
Du kan naturligtvis låta hunden dra vad som helst, ett gammalt vinterdäck, en halv trästock eller en hålad betongsten. Fördelen med kätting är att den är följsam mot underlaget i obanad terräng.
Om hunden är ovan vid drag tar du det lugnt i början, helst på plan mark. Men alla hundar som jag har haft har gillat att dra, så ganska snabbt ökas takten i både längd och terräng. Efter ett par veckor med dragträning varannan eller var tredje dag handlar det om ganska tuffa, korta intervaller i exempelvis uppförsbackar.
Men hur snabbt utvecklingen än går, hur bra du än tycker att hunden drar, så kör du inte drag med hunden i mer än 20–25 minuter. Öka i stället de fysiska utmaningarna under den tiden. Idén är att styrketräna allt hårdare utan att överbelasta hunden.
Hur snabbt har du kommit så här långt med hunden? Det har gått sex–åtta veckor. Framgångsrik fysisk träning sker stegvis. Läs av din hund och var uppmärksam på hur sliten den blir efter ett träningspass. Om du märker minsta hälta eller ömhet när du masserar igenom hunden när ni gullar i tevesoffan (eller i vedboden), är det läge att låta hunden vila ett par dagar innan ni sätter i gång igen.
Kroppskontroll
Nu ser du tydligt att hunden har fått en betydligt bättre kondition, det tar lång tid intill cykeln innan tungan hänger slapp. Du märker också att 20 minuters kättingdrag i oländig terräng mest verkar roligt.
Din hund har fått uthållig syresättning och en uppenbart ökad dragstyrka. Då är det dags att komplettera med något som kan verka onödigt. Finlir för de små, balanserande musklernas skull. Dragträning bygger de stora muskelgrupperna. Men alla småmuskler som ger hunden bra balans är också viktiga för att kroppen ska hålla under många och långa jaktdagar.
Den här träningen är enkel och handlar enbart om din fantasi.
Tryck in en lockande matbit i barken på tio träd längs er vanliga promenadväg. Innan du har satt fast biten i barken har du dragit den, duttat med den, längs stammen nerifrån och upp. Visa hunden, den kommer att nosa sig uppåt och sträcka ut hela sin kropp för att nå belöningen.
Lägg en planka mellan två bockar. Lyft upp hunden och låt den vingla sig fram till en matbit som ligger i andra änden. I början får du stötta hunden som inte är medveten om att den faktiskt har en bra balans.
Fixa fram en huggkubbe, ställ en betongsten på högkant eller något liknande. Ytan längst upp ska kunna rymma hundens fyra tassar lite drygt, men helst inte mer. Sätt upp hunden, hjälp den att hålla balansen i början och belöna med lite godis när det fungerar. När hunden står med alla fyra tassar under sig arbetar hela kroppens små muskler för att hålla balansen.
Bara din fantasi sätter stopp för den här typen av fysiska utmaningar. Om du bor nära en agilitybana är det förstås också ett vettigt alternativ.
Om du kompletterar den rena styrketräningen med den här typen av till synes underliga övningar för en jakthund, så syr du liksom ihop hela paketet. Hunden får inte bara starka muskler, den vinner bra kroppskontroll också.
