Det finns hundförare som har lite trassel när löshunden ska kallas in under jakt. Ofta handlar det bara om att ha tålamod, om att vänta ut hunden tills den självmant tröttnar och långsamt tar sina bakslag. Eller om att läsa viltets och hundens väg genom skogen och, likt en vig målvakt i fotboll, stoppa hunden rent fysiskt.
Men inte sällan är behovet av att få stopp på och kalla in hunden stort. När jakten drar i väg över grannmarker, mot farlig infrastruktur, svaga isar eller något annat där risken för skada och liv finns. Dessutom kan det tära på humöret när hunden kör sitt eget race i timmar, utan minsta tanke på att avbryta det roliga.
Lösningen är, förstås, en fungerande inkallning. Lydnadsträning, helt enkelt. Den som har börjat i tid och verkligen satsat på att få till den där följsamheten oavsett vad hunden håller på med, har självklart större chanser att lyckas kalla av hunden från sök, förföljande, drev eller ståndskall. Om hunden är inom hörhåll, alltså.
Båda dessa hundförare, den som aldrig har lyckats få till inkallningen och den som redan har tränat mängder med följsamhet, har nytta av modern pejlteknik. Hunden har halsbandet på sig när den jagar, den hör pipsignalen som betyder ”avbryt och kom”, hur långt bort den än är.
Dessutom är inlärningen, din insats för att lära hunden att faktiskt lyssna på och förstå pipet i halsbandet, lika enkel som logisk. Tricket är att vara noggrann, ha tålamod, befästa i små steg och att aldrig glömma att all lydnad och följsamhet är färskvara, framför allt när det handlar om en löshund med väldigt stor självständig jaktlust.
Börja enkelt
Tanken är alltså att pipljudet i halsbandet ska betyda ungefär: ”sluta med det du håller på med och kom hit”. Och eftersom all hundträning börjar med att befästa så tydligt som möjligt, inser du redan här att pejlhalsbandet ska sättas på långt från jaktskogen när inlärningen påbörjas.
Och då är det läge för en förklaring. Många hundförare jag känner menar att pejlhalsbandet är precis samma sak som ett kommando för hunden. När halsbandet sätts på, ja då är det jakt och bara jakt som gäller. Om man sätter på halsbandet hemma i köket så sabbar man detta viktiga kommando.
Jag tror inte att det nödvändigtvis fungerar så. Jag tror inte att man förstör hundens jaktlust bara för att den får bära halsbandet utanför jaktskogen. Dels för att väldigt mycket annat säger till hunden att det är dags för jakt, då hundar är superkänsliga för sina ägares beteenden. Dels för att hundar inte är dumma, hundar är tvärtom smarta när det handlar om att lära sig nya saker snabbt.
- Sätt dig i köket med hunden efter en rastningspromenad. Tryck i gång halsbandet och din handenhet. Sätt på hunden halsbandet. Locka hunden med en riktigt eftertraktad matbit i din knutna näve. Öppna handen i samma sekund som du trycker på knappen. När hunden slukar godiset piper det i halsbandet.
- Gör samma sak en gång till. Det räcker. Vänta en timme, eller vänta till kvällen, och gör om samma sak. Pip i halsbandet i exakt samma ögonblick som hunden nafsar åt sig godbiten.
- Nästa dag, samma sak. Nu kanske du bjuder på fyra–fem pip, fyra–fem godbitar, ett par tre gånger under dagen. Fortsätt så hela veckan ut. Ha tålamod, ju mer du nöter i den här enkla fasen, desto hårdare kopplar hunden pipljudet till något som den absolut vill ha.
Många hundförare vill hellre belöna sina hundar med klappar, kanske lite brottning eller en kamplek. Det är fina belöningar, bra sätt att berömma, men tanken här är att få en snabb och tydlig koppling mellan pipet i halsbandet och en belöning. En kamplek tar lite tid, kopplingen kan bli svårare att enkelt förstå. Men visst fungerar det med vilken belöning som helst, så länge hunden verkligen vill ha den.
Öka i korta steg
Du och hunden är fortfarande inomhus. Sätt på halsbandet och strunta i hunden en stund.
- När hunden är en bit ifrån dig, kanske i ett annat rum eller i sin bädd, piper du i halsbandet med ett eller två snabba tryck på handenheten och väntar. Chansen att hunden ska minnas vad pipet betyder är stor. Den kommer snabbt in till dig för att få den där speciella matbiten. Och just då, just när hunden tar maten, piper det i halsbandet igen. Detta för att ytterligare förstärka kopplingen mellan pipet och godiset.
- Så håller du på några gånger varje dag i en vecka. Jobba så mycket du har lust till, men var trots det lite försiktig. Tjata inte den här träningen. Tjat fungerar sällan bra när hundar ska lära sig nya saker, och här är det klokt att undvika att hunden tröttnar på det som den just nu mest ser på som en ”lek”.
- När det fungerar felfritt inomhus flyttar du ut samma träning utomhus. På tomten, innanför grannens staket, i en rastgård eller någon annanstans där du riskfritt kan ha din hund lös. Glöm inte att varje gång som ni är en ny miljö påminna hunden om vad pipet betyder genom att först pipa och ge belöning direkt, innan du låter den röra sig fritt en stund och sedan kallar in.
- I det här läget är störningarna få. Än så länge handlar det om att fortsätta befästa, men i olika miljöer.
- Du kan också träna lite då och då under era vanliga promenader. Det funkar i vanligt koppel, men bäst är om hunden får röra sig lite friare i en längre lina.
Var är du?
Därefter är det dags att få hunden att leta reda på dig när det piper i halsbandet.
- Låt hunden röra sig fritt, först inomhus och sedan utomhus, samtidigt som du glider undan och ur synhåll. Tryck på knappen, halsbandet piper och nu ska hunden snabbt hitta dig. Kanske känns det lite tramsigt, men ur hundens synvinkel är det här en rolig övning.
- Öka avståndet, göm dig mer. Korta övningar, men täta.
Om det inte fungerar är det läge att backa i träningen och befästa lite mer. Variera också det som du belönar hunden med. Och glöm inte att fortfarande pipa i halsbandet med ett extra tryck varje gång som hunden nappar åt sig och sväljer matbiten.
Lägg till en visselpipa
Under praktisk jakt händer det att en löshund är rejält långt bort från föraren. Ska hunden kallas in över långa avstånd är naturligtvis tekniken med pipet i halsbandet bra. Men efter en lång jakt kan det ta tid för hunden att nysta sig tillbaka i sina bakspår, även om det brukar fungera så länge hunden som hunden har vant sig vid att ingen hämtar den i skogen.
Ett alternativ är att lägga till ytterligare ett kommando, en visselsignal, för att styra hunden mot föraren. När jakten är bruten och hunden ska tas in förflyttar sig föraren för att komma närmare.
Du lägger helt enkelt till en visselsignal när ni övar, helst en stark visselpipa, direkt efter att det piper i hundens halsband. Man kan kalla det för en tvåstegsteknik. Pipet betyder ”avbryt”, visselsignalen betyder ”kom” eller ”här är jag”.
Utmaningar och svårigheter
Nu har det gått ett par–tre veckor och hunden visar tydligt att den har kopplat ihop det du vill. Pipet i halsbandet får den att snabbt leta reda på dig för att få belöningen. Nu ökar du störningarna runt era övningar.
- Låt hunden leka med en hundkompis en stund. I rätt läge, när hunden inte verkar så galet lekintresserad piper det i halsbandet. Om hunden lystrar men tvekar, eftersom en annan hund är intill, piper du igen ett par gånger och uppmuntrar hunden (om det behövs) genom att snabbt röra dig bort ifrån den (alla hundar gillar fart).
- Öva med störning av familjemedlemmar, andra hundar i hushållet, kompisar och deras familjer, öva med alla möjliga typer av störningar som du kan komma på.
- Öka också avståndet mellan dig och hunden på platser där det är möjligt.
- Har du möjlighet att släppa hunden i olika typer av träningshägn, till exempel vildsvins-, har- eller älghägn om det är vilt som din hund ska jaga, är det naturligtvis en bra utmaning.
Om jaktsäsongen har börjat kan du öva lite i samband med att hunden släpps på sök.
- På med halsband, väst och annat inför att hunden ska släppas. Stryk kopplet och när hunden har hunnit några meter ifrån dig så piper du i halsbandet och blåser i pipan. Om hunden vänder och kommer, belöna rikligt och släpp igen. Men i början är det klokt att inte testa gränserna. Hunden vill jaga, det kan fungera en gång men kanske inte två och definitivt inte tre, i alla fall inte de första gångerna.
- Om du inte tror att den här övningen kommer att fungera, sätt på en lång lina när hunden släpps på det som den tror är ett fritt sök. Pip i halsbandet, hunden stoppas av linan, pip igen och locka (styr med linan) in den hela vägen till dig, belöna, knäpp loss linan och släpp hunden fri att jaga. Gör om varje gång som hunden ska släppas, tills det blir en vana. När hunden vänder innan linan sträcks är den mogen för nästa steg.
Inkallning under jakt
Nu är det dags att prova den här tekniken i skarpt läge. Men du vinner på att vänta in rätt tillfälle.
- Pip i halsbandet och blås i pipan när den drivande hunden har en tappt eller när du hör på skallet att hunden är långt efter drevdjuret.
- Tänk likadant med en ställande hund. Kalla in den med halsband och pipa när skallintensiteten har gått ner och det är helt lugnt på ståndet, eller när du med pejlens hjälp ser att det tysta förföljandet börjar gå uppenbart långsamt.
- Kalla inte in direkt i ett upptag eller när hunden söker i 20 kilometer i timmen direkt efter dagens första släpp. Välj dina tillfällen när du ska börja använda den här inkallningstekniken.
- Om du, trots envis ”torrträning”, har svårt att få det att fungera i jaktskogen kan du prova att påminna hunden, att tjata på den, med pipljudets hjälp. Upprepade pipljud, ibland under flera minuter, kan få den mest envisa löshund att till slut svara på pipandet med att avbryta jagandet – om den verkligen vet vad ljudet betyder, om du har befäst kommandot. Ser du med teknikens hjälp att hunden rör sig mot dig, fortsätt varva enstaka pip i halsbandet med dina visselsignaler. Detta för att ”styra” hunden hela vägen in. Belöna rejält och, om du har möjlighet, släpp ganska snabbt igen. Att bli släppt brukar vara en löshunds bästa belöning.
Fortsätt i vardagen
Någon har sagt att all lydnad i en hund är färskvara. Det är, som jag ser det, alldeles sant. Om du har lärt hunden att lyssna på pipet i halsbandet och vill att det ska fortsätta fungera under hela säsongen, gärna nästa säsong också, är det klokt att inte helt släppa taget om träningen.
Gör till en vana att då och då i vardagen hämta hem hundens förståelse för vad pipet i halsbandet betyder och vad du vill att hunden ska göra när den hör pipet.
Variera alla de olika varianter av övningar som du redan har genomfört under inlärningen. Överraska hunden när och var som helst. Du behöver inte tjata, nu handlar det om något så enkelt som att ha lite skoj tillsammans. Skoj med allvar i botten, men det vet förstås inte din hund som nu mest ser pipet, visselsignalen och belöningen som en lek. Ja, det är en lek, men du befäster samtidigt något som du vill ha: inkallning i skogen.
Om du redan har bra inkallning
Att kunna styra hunden med hjälp av pejlhalsbandet har alla jagande hund-
förare nytta av, oavsett vilken typ av jakthund som det handlar om. Om du redan har en fungerande inkallning är det enkelt att stoppa in pipljudet i dressyren. Det kanske inte behövs just i dag, men det händer alla som jagar med hundar att dessa fyrbenta jägare då och då befinner sig långt bort, utanför handtecknets, röststyrkans och den milda visselpipans räckvidd.
Se den här tekniken som ett komplement. Dessutom: inlärningen är enkel, logisk och ovanpå det riktigt rolig för en hund.
