En vältränad, uppvattnad hund med god närings- status orkar jaga hårt också i tuffare väderförhållanden.
Hund

Så klarar hunden vinterns utmaningar

Kyla, snö och is sliter väsentligt mycket mer på den jagande hunden än milda höstdagar i oktober. Å andra sidan finns det sätt att undvika problem som nedkylning och utmattning. En del handlar förstås om tidiga förberedelser, men ditt agerande under vinterjakterna spelar en viktig roll.

Nu är vi där igen. I vinterjakten. Men den här gången är alla förberedelser gjorda. Hunden är i fysisk toppform:

  • Du har byggt upp hundens kondition, dess förmåga att syresätta kroppen. Du har cyklat, sprungit och simmat den. Börjat lite lagom och ökat i takt med hundens reaktioner.
  • Du har styrketränat hunden. Den har jobbat med drag, i en anpassad dragsele. Först en lätt last i form av en bit grovlänkad kätting. Men en månad har tyngden vägt uppåt 25 procent av hundens egen vikt.
  • Du har övat upp hundens kroppskontroll. Den har fått balansera på liggande trädstammar, på räcken och smala spänger över krondiken. Den har hoppat och kastat sig efter rådjursklöven som du har svängt fram och tillbaka i ett snöre.
  • Hunden har ätit ett riktigt bra foder. Det har du sett på hundens allt bättre förmåga att orka länge utan att slakna.
  • Du har klippt bort päls runt och mellan trampdynorna, där blötsnö fastnar. Pälsen är inte heller längre än den behöver vara.

Allt det är grunden för att hunden ska klara vinterns utmaningar så bra som möjligt. Resten handlar om dina egna förberedelser inför varje jakt:

  • Temperaturen ligger en bra bit under nollan. Bilen hinner bli kall under morgonens samling. Därför lägger du ett par minuter på att massera hundens muskler innan den släpps. Dra fingrarna längs med muskelfibrerna. Det får fart på cirkulationen.
  • Har du tid får hunden en promenad också. Vanlig skritt är en helt okej uppvärmning.
  • Du har vattnat upp hunden. I går kväll fick den en dryg liter vatten med en näve utrörd rå köttfärs, eller något annat fett och lockande. Samma giva tidigt i morse. Och i en termos har du en laddning till, att ge när ni rastar efter första såten. På det sättet fyller du alla celler i hundens kropp med vätska, det livsnödvändiga bränslet som gör att hunden orkar mycket mer än annars.
  • Du ser också till att göra allt för att bryta jakten om vilt drar med sig hunden på långskjuts, för det är onödigt att bränna hundens ork på fel mark.
Ju bättre förberedd hunden är, och ju klokare hundföraren beter sig, desto bättre kommer hunden att kunna jaga i snö, slask och kyla.

Vila och återhämtning

När första såten är över kan hunden vara både kall och blöt. Den vill vila efter tuff ansträngning. Men det räcker inte riktigt, om den ska jaga igen efter pausen. Hunden behöver reserver som alstrar värme. Den får dricka termosvattnet med köttfärsen, men du kan också ge den kortlivad energi i form av rå- eller druvsocker, till exempel tillsammans med köttfärsvattnet.

Om du tydligt ser att hunden darrar, att musklerna jobbar frenetiskt för att alstra värme. Då är det läge för glykogener, för socker.

I bilen finns också alltid minst en frottéhandduk under vinterjakterna. Även när det är ett par plusgrader kan hunden bli för kall efter ett ofrivilligt dopp i ett dike, till exempel. Torka hunden efter varje såt, gnugga pälsen torr. På samma gång masserar du automatiskt musklerna, vilket hjälper till att få upp kroppsvärmen/cirkulationen.

Titta inte bara på vad termometern säger. Minusgrader är en sak, lägger man till hård blåst blir utmaningen större.

Men du börjar alltid torka/gnugga över hjärta och lungor på en kall, blöt och trött hund. Det är där blodcirkulationen ska börja öka.

Glöm inte tassarna. Bort med snö och is.

Hundar gillar lyor. Det är bra, inte minst vintertid. Buren i bilen är täckt. Kanske med ett utrangerat gammalt duntäcke. I botten ligger något som reflekterar hundens kroppsvärme. 

Det gör många av dagens vanliga hundfällar, men det finns också värmedynor framtagna för ändamålet och en sådan är en klok investering för den som jagar mycket med hunden när det är kallt och blött. 

En blöt hund i minusgrader tappar snabbt kraft och ork. Torka med frottéhandduk och låt hunden vila en stund under ett torrt, värmande täcke.

Är hunden väldigt nerkyld kan en räddningsfilt vara ett alternativ.

En värmeväst, kallat hundtäcke, är inte heller dumt. Det hjälper till att snabbt få upp värmen. Köp kvalitet, det lönar sig i längden.

Har du skyddsväst på hunden när ni jagar? Ta av den när du vill värma upp hunden. Torka västen och se till att den är så torr som möjligt innan du sätter på den igen. Skyddsvästen hjälper visserligen hunden att hålla värmen, men hundens hud behöver andas också. En blöt väst när det är kallt ute stelnar.

Låt hunden vila en dag eller två efter en hård jaktdag, men sedan är det läge att hålla i gång kondition och styrka (om hunden är helt skadefri). Rejäla promenader med några ruscher i backe eller liknande är ett bra sätt att hålla kvar den toppform som ni byggde upp inför säsongsstarten. 

Förbered hunden

  • Hundar fungerar som människor. En vältränad, väl förberedd kropp håller längre innan problem i form av nedkylning kommer.
  • Jaktlusten kan driva en hund till bristningsgränsen. Den kör tills all energi är slut. Hunden stannar inte och känner efter. Det är ditt ansvar att bryta jakten i tid.
  • Hunden ska inte vara proppmätt när jakten börjar, men den ska definitivt inte vara hungrig, då tar krafterna slut snabbt. Ett trick är att ge hunden extra fett i morgongivan. Fett, tillsammans med kolhydrater, är rent bränsle för hunden.
  • Den äldre hunden tål kyla sämre. Unghundar, upp till 12–18 månader, är inte lika fysiskt tåliga som vuxna hundar.
  • Om det går, jaga i mindre såtar när det är riktigt kallt. Kalla in hunden för en stunds vila tidigare än du gjorde i oktober.
  • En mycket tydlig vinst med att förbereda och vårda hunden inför och under vinterjakter, är att den kommer att hålla längre. Du undviker slitage och belastningsskador. Min egen erfarenhet är att en hund som hanteras fysiskt klokt har en kropp som håller för minst en extra säsong innan pensioneringen.

När hunden blir nedkyld

Du kan konstatera att din hund är för kall, på gränsen till allvarligt nedkyld, när hunden:

  • Rör sig långsammare än vanligt, verkar allmänt slö.
  • Inte slutar darra trots att den har vilat en stund.
  • Inte lyder och lyssnar lika bra som den brukar.
  • Verkar höra dåligt.

Då ska du göra så här:

  • Gnugga hunden med en frottéhandduk, börja mitt på kroppen.
  • Ta bort så mycket snö och is ur päls och trampdynor som möjligt.
  • Massera musklerna, men inte för hårt.
  • Lägg hunden på något som reflekterar kroppsvärmen. Bäst är någon form av torr filt både under och över hunden.
  • Har du en ”räddningsfilt”, en sådan där tunn silverfilt, i bilens första hjälpen-väska? Lägg den över eller svep in hela hunden.
  • Ge blixtsnabba kolhydrater, som druvsocker under tungan eller i ljummet vatten.
  • Det kan vara klokt, också av andra skäl, att ha en termometer i bilen. Är hunden helt slut, på gränsen till okontaktbar, tar du tempen. Visar stapeln 36 grader eller under så slår hjärtat för långsamt. Hunden behöver tempererat dropp, åk till veterinären.

Risk för halka

Man halkar lätt på is. En trött hund riskerar att halka, slinta, på isfläckar och hala flatberg.

Om hunden haltar när den kommer i bakspåret efter avslutad jakt, ska du kolla noga innan du släpper igen. Hunden kan ha stukat eller sträckt sig. Hältan kan i sig vara ofarlig just nu och vara borta efter en dags vila. Men ännu mer ansträngning för en trött hund i tuffa omständigheter kan förvärra problemet.

Kallt väder, snö och blöta sliter mycket mer än höstens tidiga jaktdagar. Inte minst om hunden visar tecken på mindre skador eller slitage. Bättre att vila, vänta och se. Och kunna jaga i morgon igen.

Jaga inte lika hårt och ofta med hunden i snökalla januari som i lövfällningens oktober.