Det ser fantastiskt ut när hundcoachen Johan Andersson skickar i väg blandrasen Alva. Tiken lyssnar, springer i den riktning som Johan pekar och hoppar upp på en stenpelare tio meter bort. Hunden får precis plats med alla sina fyra stora tassar på pelaren.
Eller när han från mer än 20 meter ropar ”plats” och får Alva att bromsa, stanna och lägga sig stilla efter att ha haft full fart och helt andra saker i sinnet.
– Visst, det ser svårt ut så här, men egentligen är den här typen av inlärning logiskt enkel. Du börjar nära och ökar avståndet i små, korta steg. Till slut spelar det ingen roll hur långt bort hunden är, så länge den kan höra eller se dig. För hunden har avstånd ingen betydelse om du har lärt den att ord som ”sitt” betyder just sitt överallt och när som helst, säger Johan.
Enkelt men tidskrävande
Enkelt kanske, men förstås aningen tidskrävande. Men, menar Johan Andersson, den som har tålamod och tränar så logiskt att hunden förstår, kommer att kunna styra sin hund på avstånd.
– Det är ett kul trick att sätta, lägga och ställa hunden ett stenkast bort. Men det är också ett sätt att kunna ha hunden lös men ändå under kontroll. Ni kanske möter någon under promenaden, någon som du inte är säker på gillar lösa hundar. Om du i ett sådant läge ropar hundens namn och ”plats”, och hunden lyder dig, ja då tror jag inte att det finns särskilt många som inte blir imponerade.
Följ Johans instruktioner och råd så kanske din hund snart sitter på en likadan stenpelare som blandrasen Alva.
Sitt är grunden
Börja med att finslipa kommandot ”sitt”. Visst, det kan alla hundar. Men inte riktigt på det sätt som Johan Andersson menar.
– Sätt hunden med ett enda kommando. Tjata inte. Belöna i rätt läge för att få fram den där snabbheten då hunden praktiskt taget direkt sätter sig.
Nästa steg är att träna ”sitt” från olika vinklar.
– Hundar lär sig situations- och miljöbundet. Vi människor har en tendens att fastna i beteenden, de flesta hundägare ger hunden kommandot ”sitt” i samma lägen, ur samma vinkel och från samma avstånd hela tiden. Öva bort det. Nöt i korta, berömmande övningar tills hunden lyssnar och sätter sig på vilken sida du än står bredvid den. Sätt den då du själv sitter, ligger, står eller går. Ju mer du varierar, desto fastare sätter sig kommandot i hunden.
Tanken är att få ordet ”sitt” att verkligen sitta. Lägg också till ett handtecken. ”Sitt” blir så småningom detsamma som en lyft handflata. När det fungerar är det dags att i små steg öka avståndet.
– De flesta hundar vill komma fram till ägaren när kommandot ”sitt” kommer. Därför ska du öva stegvis anpassat till vad just din hund klarar. Prova att ta ut avståndet, fungerar det inte, ja då provar du igen från kortare håll. Det här kan ta lite tid men det är grunden till att kunna styra hunden på avstånd, säger Johan Andersson.
Sitt betyder stanna kvar
När Johan Andersson säger ”sitt” till sina hundar betyder ordet lite mer än att hunden ska sätta sig. Den ska också sitta kvar.
– Ja, öva in ”sitt” så att hunden förstår att den ska stanna och avvakta vad du vill att den ska göra snart. Den ska helt enkelt vänta där den är.
Men för att det ska fungera får man inte glömma att alltid ge hunden ett frisläppande kommando, till exempel en inkallning, en riktningsangivelse som i ordet ”häråt” eller ett enkelt ”hopp och lek”.
– Tanken är att kommunicera med hunden ofta. Sitt, häråt, vänta, nej, varsågod, bra. Ju fler ord som du lär hunden betydelsen av, desto rikare blir ert gemensamma språk, säger Johan Andersson.
När ”sitt” också betyder att hunden ska vänta, blir det dessutom betydligt enklare att få den att just stanna kvar där du har satt den på håll. Du slipper lägga till en massa onödiga kommandon, som exempelvis ”bra, men stanna där”.
Ett ankare
Ett sätt att få hunden att stanna kvar en bit bort i stället för att komma till dig när du säger ”sitt” är att ge den ett ”ankare”. Om din hund kan nej-varsågod-tekniken kan du göra så här:
Lägg en godisbit bredvid hunden. Säg ”nej” och gå bort en bit. Hunden vet att du när som helst kan säga ”varsågod”. Den stannar gärna nära godsaken.
– Var lite försiktig i början. Hunden är så beredd på att du ska ge den tillåtelse att ta matbiten att den lätt misstar ett ”sitt” för ett okej att mumsa i sig belöningen. Stå på kort avstånd i början och starta med handtecknet innan du säger ”sitt”.
Gå sedan fram till hunden, beröm den och låt den ta sin belöning, det ankare som du använde för att få den att säkert stanna kvar.
Ett annat sätt att skapa ett ”ankare” är att locka upp hunden på något avgränsat som reser sig ur marken. Kanske en stor sten eller en bänk. Välj det som passar, det som du hittar under promenaden.
– Locka upp hunden, visa att du tycker att den är duktig, ta ett par steg bort, ge handtecken och säg ”sitt”. Men tjata inte kommandot, ge hunden lite tid att komma ihåg vad den ska göra. Glöm inte att hunden lär sig situations- och miljöbundet, när du presenterar ett helt nytt ställe och nya omständigheter är det som att backa en liten bit i träningen, säger Johan.
Variera vinkeln
Samtidigt som du långsamt ökar avståndet till hunden innan du med hand och röst ber den att sätta sig, ser du till att din vinkel till hunden varieras. En övning på precis samma plats blir annorlunda för hunden om du står till höger i stället för till vänster. Glöm inte att hundar alltid tänker, lär sig och agerar logiskt. Om du lär hunden att du alltid är fem meter ifrån den och alltid på höger sida, ja då lär sig hunden just det och inget annat.
Samma sak gäller när du själv ändrar din ställning. Stående, på huk och sittande är olika moment för en hund som håller på att lära sig.
Med tiden förstår hunden, tack vare att du har varierat träningen, att ditt kommando gäller överallt och i alla situationer.
Lyckas varje gång
Glöm inte att öka svårigheten för hunden i takt med vad den lyckas med. Tanken är att ni ska lyckas varje gång, då blir träningen så kul att hundens motivation stegras.
Av samma skäl ska du inte tjata samma övning i för långa pass. Flera korta stunder av träning är roligare för hunden. Korta pass brukar dessutom hålla människans koncentration och engagemang på topp.
Undvik att träna när du märker att hunden inte är på hugget, och när du inte är på topp. Är du själv motiverad och sugen på att jobba, är det betydligt enklare att motivera hunden.
Sitt är en säkerhet
Att enbart kunna sätta hunden på avstånd, då den stannar, sätter sig och blir kvar, är helt klart användbart i alla möjliga situationer för en jakthundsförare. Inte minst handlar det om säkerhet. Med den här tekniken går det att bryta hunden när den är på väg någonstans, eller på väg att göra något som inte är bra.
– Men när den taktiken fungerar är steget inte så långt till att lära hunden fler kommandon som kan fungera på lite längre avstånd, säger Johan Andersson.
När ”sitt” fungerar på avstånd kan man blanda in kommandon som ”ligg”. Men börja på samma sätt som med ”sitt”, nära och från olika vinklar. Det här kommer så klart att gå snabbare än när man började med ”sitt”. Framför allt när det är dags att öka avståndet. Men se till att kommandona sitter stenhårt nära dig först, är Johans råd.
– När du börjar öva på att blanda sitt- och liggkommando på avstånd är det bra om hunden finns uppe på något, kanske en mur eller en stadig pall. Att lyssna och förstå de olika kommandona som betyder att hunden ska ändra ställning men på precis samma plats kräver ganska mycket koncentration. Då är det bra med ett ”ankare”.
Plats
Så här jobbar Johan Andersson för att lära hunden att den på avstånd ska lägga sig stilla när den hör ordet ”plats”:
Det första Johan lär hunden är att ”plats” betyder samma sak som ”ligg”.
- Han håller två bollar i händerna. Alva står framför honom i spänd förväntan. Han kastar den ena bollen och hunden rusar efter. Hon fångar den och springer tillbaka mot husse.
- Då visar Johan den andra bollen. Alva släpper den hon har i munnen. Hon vill att husse ska kasta boll nummer två.
- – Nu väntar jag utan ett ord tills hunden provar sig fram och lägger sig, säger hundcoachen.
- I just det ögonblicket säger han först ”ligg” och sedan ”plats” och sekunden senare kastar han boll nummer två.
- Under tiden som hunden hämtar den bollen plockar Johan upp boll nummer ett igen. När Alva är tillbaka händer samma sak. Johan väntar tills hunden självmant lägger sig, då kommer än en gång ”ligg”, ”plats” och en ny belöning med kastad boll.
- Ju bättre det går desto längre tid får gå mellan kommandot och att bollen i handen kastas. Detta för att hunden inte ska lära sig att kommandot betyder att den ska lägga sig men bara ligga i ett par sekunder.
– Med tiden fasar jag ut ordet ”ligg” samtidigt som avståndet i tid mellan att hunden lägger sig och belöningen kommer blir längre. Då betyder ”plats” att hunden ska lägga sig och stanna kvar tills jag ber den om något annat eller ger den ett frisläppande kommando, säger Johan Andersson.
När allt det fungerar är det dags att också öka avståndet till hunden innan kommandot kommer. Försök att ta så små steg att hunden lyckas så ofta som möjligt. Strular det så backar du i träningen. Och glöm inte att korta pass alltid är bättre än tjatiga långa, när hundar ska lära sig konster som att lyssna och lyda på avstånd.
