Jag har en blandras, en korsning gråhund/wachtelhund som är sju månader. Jag tänkte börja släppa den i slutet av säsongen. Men hur gör man för att få den korsningen att framför allt fungera som en ställande hund? Går det, eller ska man bara acceptera hundens blandade jaktsätt?
Janssons frestelse
Svar

Jag har ett par exempel på just det. Om du envist jagar med hunden som om den vore en ren spets, en ställande hund, så finns faktiskt chansen, men det ställer en del krav. Du kan inte jaga in hunden genom att släppa den under såtjakter, eller samtidigt som andra hundar släpps. Skjuts det springvilt, vilt som din blandras förföljer, lär sig hunden med stor sannolikhet att det är så den ska jaga.
Men om du lägger mycket av din tid på att låta hunden arbeta på stånd, och dessutom bestämmer dig för att under hela injagningen enbart (eller så ofta som möjligt) skjuta vilt framför hunden i fasta ståndsituationer, så skaffar sig hunden den vanan.
Jag låter en ung spets stå länge med vilt som älg och vildsvin. Jag tror att det är tid på ståndet, tid i just det arbete som jag vill se, som skapar en vana hos hunden. Längre fram, när din nu så unga hund är injagad och vuxen, ser jag inga problem med att skjuta under gångstånd, ja till och med under tyst förföljande. Vanan att belöna sig själv med ståndarbete finns kvar.
En sak till: Vill du få fram en näst intill renodlad ställande hund ur en hund där halva arvet handlar om skalldrivande arbete, gäller det att inte skjuta flyktvilt framför den, som exempelvis rådjur eller dovvilt. Då inser hunden snabbt det roliga i att förfölja, eftersom den taktiken leder till belöning.