Fråga oss!

Välkommen till Jakt & Jägares frågeforum där våra experter svarar på frågor om jakt, vapen och hundar. Har du en fråga? Klicka då på ”ställ din fråga” och fyll i formuläret, eller mejla frågan till redaktionen@jaktojagare.se.

Ställ din fråga
  • Fredrik Franzén

    Vapenhistoria

  • Jens Gustafsson

    Jakt, viltvård och juridik

  • Mikael Hultnäs

    Jakt, viltvård och juridik

  • Oskar Fredrik Jonsson

    Vapen och skytte

  • Jimmy Låås

    Jakt, eftersök och hund

  • Hund

    Bör jag försäkra min hund?

    Min fråga är kanske inte direkt kopplad enbart till jakthundar utan hundar i allmänhet, men jag ställer den ändå.
    Jag har en jakthund, blandras, och jag tycker att det har blivit så himla dyrt att försäkra den. Därför undrar jag om det är värt det eller om det vore bättre att spara pengar på ett konto utifall olyckan är framme. Vad rekommenderar ni?
    Jan-Olov

    Svar:

    Jag har hört det här tankesättet förut och mitt svar brukar lyda ungefär så här:
    Försäkringar oavsett om det är en hundförsäkring, hemförsäkring eller en annan typ av försäkring är till för att skapa trygghet, att du ska veta att du kan ha råd att till exempel operera din hund om det behövs. Det är i de flesta fall inte en ekonomiskt bra ”investering”, utan innebär att din ekonomi kan spela stor roll för ditt beslut.
    Tanken med att spara pengar för en eventuell större skada har, som jag ser det, en stor brist. Skadan kan ju komma tidigt i hundens liv och då är sparkontot fortfarande litet. Det är dessutom så att den enskilt största anledningen till att försäkringarna har ökat i pris är att det har blivit dyrare med veterinärvård.
    Priset för en veterinärvårdsförsäkring skiljer lite mellan de olika bolagen, men gemensamt för försäkringarna är att raser med högre sannolikhet att bli skadade eller sjuka har en dyrare försäkringspremie.
    För mig som hundägare har det alltid varit viktigt att ha en försäkring som gör att jag känner mig trygg ekonomiskt om min hund skulle göra sig illa eller bli sjuk. Och för mig är det självklart att ha en bra hundförsäkring för mina hundar.
    Var noga med att prata med en försäkringsrådgivare eller ett hundförsäkringsombud, så att du får svar på alla dina frågor och rätt försäkring för just dig och din hund.

    Jimmy Låås, 4 mars 2024
  • Hund

    Är karelsk björnhund en aggressiv ras?

    Jag har två frågor om karelsk björnhund.
    1. Varför tappar sonens hund sin vinterpäls på vintern och får den på sommaren?
    2. Jag har läst att rasen ska vara aggressiv. Är den det? Den här damen är helt underbar. Hon är snäll, går bra med andra hundar och skäller inte (förutom i skogen och bilen då hon ser vilda djur). Men tyvärr hoppar andra hundar på och hugger henne. Men hon står bara och tittar på dem och undrar vad som händer. Hon skyddade mig från en hund som kom lös och flög på henne, genom att ställa sig framför mig då jag försökte få bort den andra lilla hunden. Vet inte om beteendet har att göra med att hon har varit hos många andra jägare innan hon kom till sonen.
    Marie

    Svar:

    Det här med att ”byta päls i fel tid” är en intressant fråga. Jag har varit med om att mina hundar har gjort det och har även pratat med många andra hundägare som har upplevt samma sak. Jag tror att det beror på att hundarnas ”system”, beroende på miljön som de lever i, kan ha svårt att avgöra årstid.
    Jag ska försöka förklara hur jag menar. Om jag till exempel har min lajka i hundgården en stor del av vintersäsongen, inte dygnet runt men många timmar per dag, och det är kallt ute, då sätter hon en tjock vinterpäls som hon har kvar hela vintern. Men i vinter, när hon varit skadad en del och jag har velat ha henne inne och varm större delen av dygnet, hade hon tappat det mesta av sin vinterpäls runt nyår. Nu har hon något slags ”mellanpäls”.
    Ibland kan det ju också komma en varm period med flera plusgrader mitt i vintern, i alla fall i våra trakter kring Stockholm, och då tänker jag att hundens kropp kanske tror att vintern är över. Men så blir det kallt igen. Jag tror att vi på det sättet som vi håller hund i Sverige ofta lurar det biologiska lite och att pälsbytet kan vara en följd av det. Men det är, som sagt, bara mina egna observationer.
    Nu till frågan om ifall karelsk björnhund är en aggressiv ras. Det kan den vara, precis som alla andra hundraser, och karelarna har nog haft ett rykte om sig att vara lite aggressiva. Jag tycker dock att det är oförtjänt i dag. De karelare som jag har träffat under åren har alltid varit supertrevliga.
    Hundrasers mentalitet är inte alltid svart eller vit. Det går inte att säga att en ras beter sig på ett sätt. Alla hundar är individer, precis som vi människor, och de påverkas även av miljö och inlärda beteenden precis som vi. Olika hundraser har dock under lång tid avlats mot olika användningsområden och i vissa av dem kan olika mängder skärpa (passiv aggression) och försvarslust (aktiv aggression) vara önskvärda. Det är också så att vissa hundar kan visa aggressivitet när de försvarar en resurs och i övrigt vara hur snälla som helst, medan andra kanske visar aggressiva tendenser när de blir rädda eller trängda. Det finns alltså inget lätt sätt att beskriva aggressivitet hos hundar utan att se och utvärdera varje individ.
    Går man tillbaka i tiden var det många jakthundarna som nästan inte hade någon kontakt med människor, utan de satt i sin hundgård eller så var de i skogen och jagade. Det är lätt att tro att en viss osäkerhet mot nya människor fanns där då och att den kunde visa sig i aggressivitet.
    Varför andra hundar vill bråka med din sons hund är också svårt att säga utan att utvärdera situationerna. Men det är förmodligen något i hennes ”hundspråk”, alltså hållning och andra signaler, som medvetet eller omedvetet triggar de andra hundarna.

    Jimmy Låås, 30 januari 2024
  • Hund

    Är det fel att träna lydnad med en älghund?

    Jag har precis skaffat mig en jakthund, en blandras mellan jämthund och vit älghund. Jag ser så klart mycket fram emot att jaga med henne och vill göra rätt från början. Än så länge är hon bara cirka fem månader.
    Jag har börjat träna lydnad med henne och därav min fråga. Jag hamnade nämligen i en lång diskussion med en av de äldre hundförarna i laget. Han menar bestämt att jag inte bör ägna mig åt lydnadsträning, då jag riskerar att förstöra
    hundens jaktlust och få en hund som i allmänhet blir helt oduglig till jakt.
    Hur ska jag göra? Jag vill ju gärna ha en hund som kommer när jag ropar på den.
    Tacksam för svar.
    Mats E

    Svar:

    Jag har arbetat med hundar inom många olika områden och vill börja med att tydligt säga att lydnad i sig alltid är positiv och inte på något sätt påverkar din hunds medfödda jaktlust.
    Sedan är det så att om man tränar lydnad på fel sätt, så kan ett beteende ändras och jakten påverkas. Om du till exempel kallar in din hund varje gång som den tar ett spår eller får vittring efter älg, och hunden kommer till dig och blir belönad, då finns risken att hunden så småningom när den känner vittring efter vilt springer till dig i stället för att jaga. För då har du lyckats lära hunden att det är ännu bättre att få belöning av dig än att följa vittringen. Hundens vilja att jaga är dock densamma som innan du började träna inkallning, men viljan att bli belönad av dig är just då större.
    Det är dock så att en hund med stor nedärvd jaktlust alltid kommer att vilja jaga. Och så länge den får göra det, och på så sätt får sin belöning, kommer lydnad och jakt att kunna samspela på ett utmärkt sätt.
    Jag kan ge två exempel från verkligheten:
    Min förra östlajka Häxa hade en fantastisk inkallning. Även om hon stod och skällde vildsvin så var det inga problem att på 200 meters håll ropa på henne och när hon kom klappa på henne lite och sedan skicka tillbaka henne att skälla vidare. Det var något som vi började med att träna i hägn. Anledningen till det var att vi jagade en del bredvid stora vägar och jag ville kunna kalla av henne om drevet var på väg mot just en sådan väg. I övrigt kallade jag i stort sett aldrig av henne från ett arbete.
    En bekant till mig smög en gång in på ett ståndskall för min östlajka Blixtra, med sin egen karelare lös och under fotkommando, ända in till skottläge på ståndet. Kompisens hund bara gick vid sin förares sida, trots att också den är en utpräglad älghund med många älgar på sitt samvete. Det är tryggt att veta att ens hund lyder.
    Så träna du lydnad och skapa ett bra band med din hund. Lydnaden kan, förutom att den underlättar i vardagen, också skapa en både säkrare och effektivare jakt. Tänk vad skönt att kunna kalla av sin hund från fel djur och släppa igen i jakten på rätt djur.

    Jimmy Låås, 8 januari 2024
  • Hund

    Varför jagar inte vår tax längre?

    Vi har en korthårig taxhane på 4,5 år som tidigare säsonger alltid har jagat rådjur mellan en och två timmar. Tre månader innan den här säsongen började parade han en tik. Nu jagar han bara 10–15 minuter, sedan bara klipper han av och kommer tillbaka. Efter det fortsätter han att söka nytt vilt och då blir jakten bara 1–5 minuter. Vad har hänt? Hemma är han pigg och glad och vill busa. Han äter normalt.
    Stefan

    Svar:

    Det är så klart svårt att säga vad det beror på i just det här fallet. Men jag kommer att tänka på två anledningar som jag tycker att det är värt att fundera på och kolla upp.
    Först skulle jag boka tid hos veterinär och kontrollera hundens rörelseapparat (skelett, leder, muskler) för att förhoppningsvis kunna utesluta att han har ont. Jag skulle också ta blodprov och kontrollera så att det inte är till exempel någon form av fästingburen sjukdom eller brist hos hunden som spökar.
    Smärta och sjukdomar kan ge olika symptom. Min personliga erfarenhet är just det som du beskriver: att hunden vill jaga men inte riktigt orkar.
    Det kan också vara något inlärt eller mentalt som gör att hunden av någon anledning väljer att släppa drevet efter en viss tid. Brukar det skjutas eller kallas in efter en viss tid? Kan taxen ha blivit skrämd av något i en viss situation? Då tycker jag dock att den borde jaga lika långt när den tar upp nästa drevdjur.
    Jag hoppas att detta svar kan hjälpa dig på vägen och att det löser sig för er.

    Jimmy Låås, 14 november 2023
  • Hund

    Är blandraser friskare?

    Jag går i tankar om att skaffa mig en jakthund och fick höra av en bekant att jag ska skaffa mig en blandrashund, då de oftast är mycket friskare än renrasiga hundar.
    Hur bör jag tänka när jag köper min första jakthund?
    Tina

    Svar:

    Jag har hört samma sak några gånger under årens lopp och kan bara säga att det inte finns någon statistik eller forskning som styrker det påståendet. Det finns, så vitt jag vet, inte heller något som tyder på att det skulle
    vara tvärtom, utan det beror helt enkelt på individerna och blodslinjerna i kombination med levnadsmiljön för hunden.
    Det som är en fördel med de renrasiga hundarna är att det finns statistik över vilka problem en viss ras har och vad du som ägare ska se upp med. De flesta raserna har dessutom en rasklubb vars uppgift är att främja en sund avel på rasen och hålla koll på eventuella sjukdomar eller brister i arbetssättet hos hundarna. Rasklubbarna kan
    också ofta ge dig som hundägare stöd och hjälp vid frågor om din hund.
    Men, som sagt, det handlar om individer och jag har jagat med många duktiga och friska både av blandrastyp och renrasiga hundar.
    När det gäller din fråga om vilken hund du bör välja behöver jag mer information om hur och vad du vill jaga för att kunna ge dig ett bra svar. Du får gärna mejla mig, jimmy.laas@jagarnasriksforbund.se, så kan vi ta det vidare därifrån.

    Jimmy Låås, 12 oktober 2023
  • Hund

    Var får man träna älghundar?

    Får man träna älghundar på marker där man endast har löst småviltskort?
    Albert

    Svar:

    Jakten, och även jaktträning, är förbehållen jakträttshavaren. Vem eller vilka som är jakträttshavare kan variera beroende på markägarförhållanden, viltvårdsområden eller andra överenskommelser.
    Eftersom du nämner ”småviltskort” antar jag att det är ett viltvårdsområde, och om det är det som gäller så får man inte jaga älg, eller träna en älghund, om man bara har rätt till småviltjakt.

    Jens Gustafsson, 12 oktober 2023
  • Hund

    Vilken ras ska jag välja till vildsvinsjakt?

    Tanken är att jag ska skaffa mig en ställande vildsvinshund. Min fråga är om jämthund är lämpad för detta eller om jag ska välja som de flesta, det vill säga en väst-/östsibirisk lajka?
    Oskar

    Svar:

    Jag brukar inte vilja diskutera raser utan i första hand individer och det är tveklöst så att det finns individer bland alla älghundsraserna som lämpar sig för vildsvinsjakt, och dessutom gör det riktigt bra. Du nämner att det står mellan jämthund och öst- och västlajkorna. Jag tycker dock att även gråhund och karelsk björnhund borde finnas med i tankarna. Kanske ytterligare några andra raser också.
    Dessa rasers populationer är av väldigt olika storlek och provverksamheten i Sverige för ställande vildsvinshundar är relativt ny, så jag tycker inte heller i det fallet att det går att ge ett objektivt svar på vilken ras som är bäst lämpad.
    Därför gör jag här ett undantag och ger min personliga syn på hur jag har resonerat när jag har letat ställande hund för att använda för jakt och eftersök på vildsvin.
    Jag vill ha en hund med medellånga sök, stor vilja att spåra även lite äldre spår, en hund som jobbar med sin förare men ändå självständigt och som har en stor portion mod. Jag vill även att hunden ska vara snabb i rörelser på liten yta och ha en kroppsform med långa ben och en ganska lätt kropp.
    För mig så har det oftast slutat med att jag har letat efter en valp från välmeriterade hundar av rasen östsibirisk lajka. Men med det sagt så har jag en ung karelsk björnhund hemma just nu.
    Jag har dock jagat med flera duktiga spetsar av olika raser. Och hur vi än vrider och vänder på det så är det, som jag skrev tidigare, rätt individ som är viktigast. Dels ska den passa dig och det arbetssätt som du föredrar, men den ska också passa på marker som du oftast jagar på.

    Jimmy Låås, 14 september 2023
  • Hund

    Hur får jag taxen att jaga längre?

    Min tax blir 3 år i juni. Hon har presterat enstaka drev på cirka 20 minuter, men i regel är de cirka 250 meter innan hon klipper och kommer tillbaka dubbelt så fort.
    Jag har skjutit ett dov efter cirka 10 minuters drev och även ett rå efter cirka 10 minuter den senaste säsongen. Jag har både "stöttat" på tappter och prövat motsatsen. Det vill säga jag har kopplat och åkt direkt hem eller att släppa en annan hund så att hon eventuellt skulle lära sig att "ta vara på sin chans".
    Men inget hjälper. Hon jagar inte "samma" djur två gånger. Hittar hon däremot ett nytt djur blir det 250 meter till med full fart, likt en stöthund.
    Hon släpptes över 50 gånger i höstas, även med andra hundförare för att pröva om det är jag som ställer till det för henne. Men det verkar inte så.
    Tonsillit misstänktes som orsak, men hon är nu opererad för det och det är ingen skillnad i skogen.
    Hon är stark, pigg, gnyr i bilen hela vägen till skogen och söker med stor lust och reser rådjur klockrent. Har tätt klangfullt skall, är spårnoga de gånger som hon håller i och det buktar fint för henne. 100 procent återgång.
    Hon har allt utom drevtid. Hur får jag henne att jaga längre?
    Denny

    Svar:

    Den problematik som du beskriver inte är så ovanlig och kan ha många olika orsaker. De fyra vanligaste är:

    1. Skada/sjukdom.
    2. Hormonell obalans (oftast unga hundar upp till cirka 3,5 års ålder).
    3. Låg jaktlust, vilket kräver väldigt mycket retning för att hunden ska jaga.
    4. Injagad på mark med mycket vilt, vilket kan leda till att hunden blir ”lat”. Det är lättare att hitta ett nytt vilt än att anstränga sig på ett som springer i väg fort.

    För att vara på den säkra sidan skulle jag börja med att göra en hälsokoll på taxen, så att inga sjukdomar eller skador ligger till grund för beteendet även om det är det minst troliga. Och trots att vi inte vet hur hormonerna eventuellt påverkar, så ska vi se vad du kan göra för att ge henne en god chans att bli bättre.
    Jag skulle börja med att jaga på marker som kräver en del jobb för att hitta vilt. Det kan öka motivationen att ”hålla i” lite längre när hunden väl förföljer.
    Jag skulle också arbeta mycket i lina med henne, så att hon lär sig att följa spåren efter ett och samma vilt under en lång sträcka. Det är absolut ingen nackdel om det skjuts vilt som ni har spårat, om du kan få med en passkytt ut. Framför allt är det bra om ni får spåra, komma ikapp och därefter fortsätta spåra, gärna några kilometer, innan någon skjuter. Om det rör sig om ett inlärt felbeteende, eller lite för låg jaktlust, så brukar det hjälpa. Sedan återstår det att se om det blir helt bra eller bara okej, men det brukar faktiskt göra skillnad.
    Du beskriver också att hon inte jagar samma individ två gånger, men kan jaga ett nytt vilt. Precis så har alla mina spetsar gjort. Jag tycker egentligen att det är vettigt och logiskt, då det bör ha funnits en bra anledning till att hunden slutade jaga den första individen. Det är också bra att de inte jagar vilt som jag har kallat av dem från.
    Att hunden är pigg, glad och gnyr i bilen betyder att hon mentalt ligger på en förhöjd stressnivå för att hon har en förväntan på att få jaga. Det är viktigt att komma ihåg att hon i dagsläget jagar så som hon vill. Hon tycker förmodligen att det är väldigt roligt och ser inte alls att hon gör något ”fel”. Därför måste du jobba på att visa att ”ditt sätt” är ännu roligare och belönande än hennes.
    Jag hoppas att ni kan få till drevtiderna lite, då hon verkar jobba fint i övrigt, och att ni får många roliga jakter framöver.

    Jimmy Låås, 28 mars 2023
  • Hund

    Förföljandet har blivit kortare – vad ska jag göra?

    Jag har en gråwachteltik som snart är två år. Började jaga in henne förra säsongen. Första släppet drev hon kron för glatta livet, andra släppet likaså. Långt och länge, så att jag fick åka och plocka upp henne då det närmade sig en farlig väg. Sedan blev det lite kortare och väldigt bra drev med snabb återgång och jag var mer än nöjd. Hon drev alla vilt: älg, gris, kron och så vidare.
    Halvvägs in i säsongen märkte jag att hon blev lite kortare i förföljandet. Det fortsatte så tills det bara var några hundra meter i slutet av säsongen. Verkar vara likadant nu. Hon tar upp, men driver bara några hundra meter. Hon beter sig likadant med allt vilt. Hur ska jag kunna få i gång henne igen om hon har blivit skrämd?
    Just nu utreds hon för allergi. Kvalster, pollen eller dylikt, tror veterinären. Kan det påverka jakten? Jag har hela tiden tvättat henne, så allergin har hållits tillbaka. Annars är det öron, tassar och ljumskar som blir irriterade.
    Vill gärna ha lite bra råd om hur man går vidare om hon blivit skrämd. Kan det komma en period då tikar blir sämre på grund av hormoner eller liknande? Jag har aldrig haft tik tidigare.
    Per

    Svar:

    Det här är inte enkelt att svara på, då jag inte har varit med och sett hundens utveckling och beteenden. Det är dessutom en blandning mellan två hundraser med i normalfallet väldigt olika arbetssätt och en ung individ.
    Vi utgår från att hon inte är sjuk eller har ont, något som kan skapa plötsliga förändringar i arbetssättet. Jag har haft tikar som varit väldigt påverkade av de första löpen, samt hund med fästingsjukdom som trots bra kondition hela tiden verkade trött. Och det är självklart så att om din tik råkar vara irriterad i trampdynorna är det inte så skönt att springa långt, även om hon inte kan motstå att dra i väg vid kontakt med vilt. En allergi kan också påverka till exempel andningen, men där tänker jag att veterinären får göra sin bedömning.
    Enligt min erfarenhet är det inte heller ovanligt att tikar presterar som sämst i åldern 1,5–3 år, lite beroende på hormoner och fysisk utveckling. Men jag har inga vetenskapliga belägg för att det är så.
    Hundar är individer och motiveras av olika saker. När det gäller drivande och ställande jakthundar finns det framför allt två saker som brukar motivera dem: förföljande (spår, eller flyende djur) och dött vilt (mat, kamp, seger). Den typ av hund som du har brukar motiveras främst av dött vilt.
    Om vi går in på det jaktliga vore det intressant att veta om det har skjutits djur för tiken. Jag väljer att utgå från att det inte har skjutits för henne eller åtminstone inte mycket, på grund av hennes låga ålder. Jag skulle rekommendera att försöka göra det, antingen genom att jaga där det ges bra möjlighet till skott eller i ett träningshägn där det går att skjuta vid läge. Detta för att ett avslut, det vill säga en ”vinst”, ofta triggar hunden mer och tenderar att hjälpa den att övervinna eventuella rädslor för viltet. Att vinna över något som känns läskigt ger självförtroende. Även om problemet inte sitter i rädslor brukar fler skjutna djur ge en högre motivation att jaga för många hundar.
    Ett annat sätt, som kanske låter motsägelsefullt men kan vara värt att testa, är att jaga in hunden på mer djurfattiga marker. Vissa hundar lär sig att det inte är lönt att jaga efter djur en längre tid eftersom det alltid går att ”hämta” andra djur som kanske är lättare att komma i kapp. Hundarna tenderar helt enkelt att bli lite ”lata”.
    Tyvärr är det ibland så att när hundar är mentalt mogna är det långt ifrån alla som har viljan och de mentala förutsättningarna att förfölja vilt långa sträckor. Men jag tycker att din hund än så länge är för ung för att göra en sådan bedömning.
    Jag hoppas att svaret, även om det blir ganska allmänt, kan var till nytta. Du är välkommen att kontakta mig igen om du har fler frågor.

    Jimmy Låås, 22 mars 2023
  • Hund

    Hur får jag stövaren att vilja följa med hem?

    Jag har en finsk stövare som inte vill följa med hem efter jakt. Beteendet har förvärrats denna säsong. Det är en 4-årig kastrerad hane.
    Han kommer alltid tillbaka efter jakt, söker upp mig, men så fort han ska kopplas så ger han sig i väg. Han håller sig en bit bort, cirka 100 meter från mig och stället där han släpptes vid jaktstart. När jag väntar på honom i bilen kommer han fram, men så fort jag kliver ut så sticker han igen.
    Jag har fått lämna honom i skogen och kört hem för att sedan återvända. Då är han kvar och viftar på svansen och gnäller när jag kommer, men han vägrar fortfarande att komma in i bilen. Det här kan ta timmar, innan han plötsligt ger med sig och hoppar in i bilen.
    Han är inte rädd för att åka bil och är i övrigt en väldigt tillgiven och fin hund. På dagarna går han lös i trädgården och huset och kommer på inkallning.
    Vad har jag gjort för fel? Och hur ska jag jobba med honom för att våga släppa honom igen?
    Håkan

    Svar:

    Jag förstår att det här är ett problem, ett problem som du är långt ifrån ensam om att ha. Det uppstår normalt för att vi släpper hunden för att jaga, vilket hunden tycker väldigt mycket om. Och när vi tycker att hunden har jagat klart så kopplar vi den och åker hem, vilket hunden sällan uppskattar lika mycket. Så när vi släpper hunden är det som att ge hunden en belöning, och när vi kopplar den och tar ifrån den det roliga blir det en bestraffning.
    Hunden kommer alltså att uppfatta situationen som att om jag nu är duktig och kommer när husse ropar blir jag bestraffad. Det i kombination med att många jakthundar inte är lösa till vardags, och dessutom mer självständiga än många andra hundraser, gör problemet till ett faktum.
    För att åtgärda det är mitt första tips att spendera mycket tid med hunden även utanför jakten och att då under kontrollerade former öva mycket inkallning i olika situationer. När hunden kommer till dig – ge den mycket beröm och belöning så att den tydligt känner att det är positivt att komma till husse.
    När det funkar i enkla situationer behöver du träna med störning, det vill säga det ska finnas en konkurrenssituation mellan att komma till dig och att göra något annat roligt. Det kan till en början vara att ha en matskål på gräsmattan med något gott i som hunden vill ha. Ha hunden i lina och låt den komma nära men inte ända fram till skålen. Ropa och locka på hunden och när den kommer till dig så har du något ännu godare eller roligare hos dig som hunden får. Experimentera med olika störningar men med samma tanke i träningen.
    Väl ute i skogen är det viktigt att hunden inte kopplas varje gång som den kommer till dig, oavsett om det är för att du ropar eller för att den kommer spontant. Hunden ska alltså förknippa att komma till dig med något positivt som en klapp eller något annat kul, inte som nu att jakten är slut. Kalla gärna in då och då utan att koppla hunden under en jaktdag. Du kan även kalla in, koppla hunden, gå en liten bit och släppa den igen bara för att kopplet inte ska bli ett medel för ”bestraffning” i hundens sinne.
    Jag har som grundregel att göra 3–5 inkallningar i skogen per jaktdag och bara koppla hunden vid 1–2 tillfällen. Oftast passar jag på att göra mina inkallningar när jag ser på min gps att hunden redan är på väg tillbaka från en sökrunda eller ett förföljande. På så sätt tar det nästan ingen extra tid av jakten och jag får dessutom en chans att se hunden, och kan kontrollera hur pigg den är och att den inte har skadat sig.

    Jimmy Låås, 19 januari 2023