Fråga oss!

Välkommen till Jakt & Jägares frågeforum där våra experter svarar på frågor om jakt, vapen och hundar. Har du en fråga? Klicka då på ”ställ din fråga” här nedanför och fyll i formuläret, eller mejla frågan till redaktionen@jaktojagare.se.
expert-peter-ekestrom-2
Peter Ekeström
Hundar
expert-fredrik-franzen-2
Fredrik Franzén
Vapenhistoria
expert-jens-gustafsson-2
Jens Gustafsson
Jakt, viltvård och juridik
expert-mikael-hultnas-2
Mikael Hultnäs
Jakt, viltvård och juridik
expert-jimmy-laas-2
Jimmy Låås
Jakt, eftersök och hund
Jag är 13 år och vill ta jägarexamen så att jag får jaga småvilt. Kan min pappa köpa ett vapen till mig, och sedan när jag blir äldre kan jag köpa det av honom? Om jag tar jägarexamen kan jag jaga med en pump i stället för ett vanligt hagelgevär?
Hugo
Svar
Det finns ingen lägsta ålder för att ta jägarexamen, så det kan du göra redan nu. Om din pappa köper ett jaktvapen kan du låna det när du fyller 15 år och uppsiktsjaga, och sedan kan du köpa det av honom när du fyller 18 år och söka egen vapenlicens.
Det är tillåtet att jaga med hagelgevär med pumpmekanism. Då gäller begränsningen att magasinet måste vara gjort på så sätt att man bara kan ha totalt tre patroner i vapnet (två i magasinet och en i loppet). I övrigt är ett pumphagel likvärdigt med andra hagelgevär utifrån ett jaktligt perspektiv.
Jag har precis fått reda på att jag i mitt hus bor utanför detaljplanerat område och därför har rätt att jaga på min tomt. Stämmer det? Om det stämmer, vilka arter får jag i så fall inte jaga på min tomt?
Johan
Svar
Den som äger mark har, i princip, oinskränkt jakträtt på sin mark. Det spelar därmed ingen roll om marken är 1 000 kvadratmeter eller 1 000 hektar. Hur jakten kan bedrivas och vad som kan fällas där påverkas dock av fastighetens storlek och begivenhet. Inom detaljplanerat område får ju inte skott lossas, men viss fällfångst kan ändå bedrivas (till exempel slagfällor efter mink). Utanför detaljplanerat område får skott lossas och det förenklar onekligen jakten som då får bedrivas under de tider och regler i övrigt som gäller enligt jaktlagen och jaktförordningen.
Det som däremot begränsar jakten på tomter är dels begränsningen att man inte får locka vilt från annans mark och dels formuleringen att jakten ska anpassas efter tillgången på vilt. Att man inte får locka in vilt på tomten är ju enkelt att förstå, men vad betyder då att jakten ska anpassas efter tillgången på vilt? Jo, det betyder i grova drag att man inte ska fälla mer vilt än vad fastigheten bär eller föder. En tomt föder väldigt lite vilt, vilket ju ger en begränsad möjlighet till jakt. Å andra sidan finns vilt som orsakar skada, till exempel hare på fruktträd eller vildsvin på gräsmattor, och där kan antas att möjligheterna att bedriva jakt är större då det finns skyddsjaktbestämmelser som till viss del åsidosätter andra principer i jaktlagen.
Sammanfattningsvis finns det – strikt juridiskt – inga begränsningar på vilka arter som kan jagas på tomter, men det begränsas ändå av viss lagstiftning.
Ibland kan man läsa att jaktledaren ska kontrollera statligt jaktkort, vapenlicens, skjutprov, nykterhet med mera. Jag undrar: Är inte detta en myndighetsutövning som ska utföras av behöriga tjänstemän?
Anders
Svar
En jaktledare har inte formell rätt att kontrollera statligt jaktkort eller vapenlicens, utan rent formellt har jaktledaren endast som skyldighet att informera om att jägarna ska ha löst statligt jaktkort. Däremot kan ju jaktlag ha som princip att dessa papper ska visas upp för jaktledare, och jaktlagen kan då också ha egna repressalier för den som inte gör det (till exempel att personen inte får vara med vid jakten). Förutom vissa besvär som kan uppstå vad gäller jakträtt, i synnerhet om den som stängs av är markägare, är det normalt så som jaktlagen går till väga.
Sammanfattningsvis har inte jaktledaren möjlighet att kräva det, men det finns ändå möjligheter för jaktledaren eller jaktlaget att agera om någon inte visar upp papper på begäran, givet att det är överenskommet i förväg och att jaktledaren har mandat att fatta dessa beslut enligt antingen jaktlagets stadgar, beslut på årsmöte eller andra förutsättningar som ger denne juridisk grund att fatta beslutet.
Foto: Mostphotos
Har ni någon som bedömer rådjurshorn?
Benny
Svar
Jägarnas Riksförbund har flera trofébedömare över hela landet. De finns listade på den här webbsidan: jagarnasriksforbund.se/jakt/trofebedomning. Kontakta gärna någon som finns nära dig för bedömning.
Jag var ute på jakt i helgen och sköt ett rådjur (mitt första!). Tyvärr träffade skottet lite långt bak och det kom vom i djuret när jag tog ur det. När jag kom hem hängde jag upp rådjuret i en kompis garage och där hänger det nu. Har ni några tips på hur jag ska hantera det, så att det inte behöva slängas?
Lollo B
Svar
Lite vom i bukhålan på ett djur är absolut inget som gör att djuret måste kasseras, men det ställer lite högre krav på omhändertagandet för att köttet ska bli så bra som möjligt. När jag själv får djur som är bukskjutna brukar jag resonera enligt några grundregler:
• Torka och skär bort nedsmutsat kött – skölj inte.
• Flå djuret tämligen omgående efter skott, på det viset är det enklare att skära bort nedsmutsat kött runt in- och utgångshål.
• Dra, vid behov, ner hängningstiden och ha lite bättre uppsikt över djuret under hängningen. Om det börjar komma påväxt (mögel), torka eller skär bort det mögliga området.
Det kan absolut finnas skäl att frångå dessa regler och göra på andra sätt. Och det finns definitivt personer som gör på andra sätt, vilket kan vara precis lika bra. Det som jag har beskrivit ovan är hur jag resonerar kring kötthantering när skottet har tagit långt bak.
Foto: Shutterstock
Vårt jaktområde gränsar till Norge. När vi jagar älg händer det ofta att älgen går in i vårt grannland, och tvärtom gäller för vår nabo som jagar mot oss. Varken hundarna eller djuren bryr sig ju om regler eller stängsel.
I dag jagar man i Norge då vi har uppehåll. Min nabo ringde och meddelade att man hade skadeskjutit en kalv som hade gått mot gränsen, det var dock oklart om den kommit över stängslet. Jag gjorde som vi alltid har gjort och tog min hund och bandade efter området närmast gränsen. Och jodå, älg hade gått över men det gick inte se om kalven hade lyckats följa med. Jag bandade efter färska spår österut in i Sverige och följde i ett par timmar stora kospår som inte var långt undan. Kon gick i en lång sväng och troligen skulle den komma att gå tillbaka mot kalven som sannolikt fanns kvar på norska sidan.
Vi avbröt efter någon timmes avvaktande. Under den väntan uppstod frågan: Gäller eftersöksreglementet även över landsgräns, eller måste man göra på något speciellt sätt i sådana situationer? Vi har alltid haft goda relationer så vanligtvis hjälps vi åt, men ingen har väl tänkt på hur långt man få gå in med vapen för att till exempel avliva djur som har landat på fel sida gränsen. Handhavandet av älgkroppen har vi oftast löst med att den tas om hand i respektive land som har skjutit den. Men ibland kan ju en älg komma långt in och passera flera jaktområden. Får man då, som norsk jägare, gå över gränsen till Sverige och förfölja ett skadat djur för att avliva det och hur långt får man i så fall gå? Norsk polis kunde inte svara, när nabon ringde och frågade. Men visar det sig att till exempel deras löshund ställer den skadade kalven på svensk sida, får man då gå in och skjuta den?
Thomas
Svar
Tack för en intressant fråga som säkert inte är helt ovanlig då vår gräns mot Norge är ganska lång. Mig veterligen finns det ingen speciallagstiftning för sådana fall som du beskriver utan grunden är den vanliga jakt-och vapenlagstiftningen som finns i våra två länder. Det innebär att man måste ha korrekt dokumentation och jaktkort i det land där man ”jagar” när man kliver över gränsen. Det finns ju också en del skillnader som kan ställa till bekymmer, till exempel att ljuddämpare inte är licenspliktiga i Norge till skillnad från i Sverige.
Rent praktiskt är det ju lämpligt att redan innan jakten startar ha kontakt med jaktgrannarna på andra sidan gränsen och komma överens om att ifall djuret går över gränsen så får det andra laget ta över. Det kan ju, som du skriver, uppstå situationer då älgjakten pågår i ett land men inte i det andra. Då måste polisen kontaktas, vilket rimligtvis borde resultera i ett godkännande att man får fullfölja eftersöket.
FOTO: KRISTER SUNDELIN/MOSTPHOTOS
Min kompis har en räv som verkar intresserad av husets katt.
Kompisens fastighet är på 12 hektar. Han arrenderar inte ut jakträtten och han jagar inte själv.
Får jag skjuta räven åt honom? Jag är med i ett annat vvo.
Börje
Svar
För att svara på din fråga behöver jag veta mer om fastigheten. Ligger den inom ett vvo eller är den helt fristående?
Om fastigheten är fristående, och om den inte ligger inom detaljplanerat område och därmed är belagd med skottlossningsförbud, så kan du skjuta räven.
Om den ligger inom ett vvo råder andra regler, och då vänder du dig lämpligtvis till vvo:ts styrelse för att söka svar på hur du ska gå till väga för att skjuta räven.
Jag och några kompisar bor i Stockholm och vi har fått upp suget för att prova på toppfågeljakt i vinter. Problemet är att vi inte har någon mark norrut och inte vet hur man går till väga för att hitta mark. Har ni några tips?
08:orna
Svar
Först och främst vill jag verkligen uppmuntra er att prova på toppfågeljakt. Det är en fantastisk jaktform och något som ställer jägaren inför spännande utmaningar. I norra Sverige finns det lokalt väldigt goda möjligheter att bedriva toppfågeljakt. Antingen genom att ni anlitar någon guide (googla så hittar ni jaktguider), eller genom att ni löser dagskort alternativt gästkort i något område.

De flesta skogsbolag – till exempel Sveaskog, Holmen och SCA – har områden där det går att lösa dagskort. Det är normalt väldigt enkelt och kostar (i alla fall jämfört med jakten i södra Sverige) relativt lite pengar. Sök på skogsbolagens webbplatser, så kommer ni säkert att hitta mark där det går att jaga.

Slutligen vill jag bara skicka med en liten uppmaning: Tänk på säkerheten. Det handlar dels om att man faktiskt vistas i avlägsna miljöer och i en väderlek som kan vara oförlåtande. Om skidornas bindning går sönder när man är någon mil från farbar väg kan en resa fort bli otrevlig.

Tänk också på begreppet ”kulfång” i samband med toppfågeljakt. Bara för att kulan lossas uppåt, och du därmed inte vet var den landar, är inte kulfånget oviktigt. Du ska bara lossa skott i en riktning dit du kan, med mycket stor sannolikhet, bedöma att inga människor vistas. Om du jagar i anslutning till samhällen måste du alltså tänka på vilka riktningar som skott är osäkra och inte lossa skott ditåt.
Några i mitt jaktlag har fått för sig att jaga på juldagen, då de tycker att ”de ändå är lediga”. Detta skär i mitt jägarhjärta. Jag har fått lära mig redan som ung jägare för många år sedan att man inte jagar under julhelgerna. Jag trodde till och med att det var förbjudet.
Sven Karlsson
Svar
I jaktförordningen, som reglerar jakttiderna, finns det inget uppehåll i jakttiderna under julhelgen. Det är således full lagligt för dina vänner att jaga under juldagen.
Däremot finns det nog lika många traditioner som det finns jägare och jaktlag i Sverige, huruvida man ska eller inte ska jaga specifika dagar under julhelgen.
Själv kommer jag att skjuta en julhare på julafton innan firandet drar i gång hemma. Och för mig personligen är det tradition att inte jaga på juldagen.
Sannolikt är också annandag jul en av de större jaktdagarna i Sverige, då annandagsjakt är en tradition på väldigt många ställen.
I mitt jaktlag i Östergötland finns en regel som säger att man bara får skjuta kronhjortar upp till 8 taggar respektive med 16 eller fler taggar. För en felskjutning finns det ett bötesbelopp, jag minns inte exakt hur stort, och man får inte behålla trofén. Häromhelgen sköt en kille en hjort med 8 taggar på det horn som han såg, och han bedömde det alltså som en 16-taggare. Det visade sig, tyvärr, att en av taggarna på andra hornet (istaggen, tror jag att den heter, den i mitten) var avbruten och bara en kort stump. Det här har resulterat i en diskussion i området kring om det var en tillåten hjort, eller om det ska bötas och trofén ska beslagtas. Vad anser du?
Torbjörn
Svar
Först och främst är det lämpligt, om man ska ägna sig åt hornrestriktioner, att man tydliggör vad som avses för räkningen. För älg uttrycks ofta att det gäller ett visst antal taggar på skjutsidan, men så beskrivs det alltför sällan för kronvilt. Enligt min uppfattning, om man ska ägna sig åt taggrestriktioner, är det antalet taggar på det horn som är mot skytten som ska räknas för att möjliggöra enkla beslut.

Sedan gäller frågan huruvida den avbrutna är en tagg eller ej. I det här fallet handlar det om två olika synsätt, dels huruvida det är en tagg enligt trofémätningsreglementet och dels om taggen i så fall bör räknas. För att det ska räknas som en tagg, formellt, måste den vara minst två centimeter lång och bredden (mätt från där stången börjar grovna både ovanför och nedanför taggen) får inte överstiga längden (mätt från samma linje).

Den här typen av avskjutningsrestriktioner brukar ju syfta till att vårda en population och kvotera avskjutningen mellan olika typer av djur. Det relevanta, tycker jag, är att se till hjortarnas hornanlag, och inte till huruvida de har slagit av en tagg eller inte. Den här hjorten har haft en tagg och bör därmed helt klart ses som en 16-taggare, även om den vid en trofémätning kanske endast skulle tillskrivas 15 taggar.

För framtiden bör ni klargöra, och protokollföra, vad ni avser gällande taggantalet (om det ska räknas på skyttens sida eller båda hornen) samt vad som avses med en tagg. Jag tycker själv att det är extremt olyckligt med böter och beslagtagna troféer, då det inte främjar samarbete och ärlighet.

I stället bör vi jägare, gemensamt, komma fram till eventuella riktlinjer och begränsningar och tillsammans vara stolta över att följa dem. När något går åt pipan, vilket det ju faktiskt gör ibland vid jakt, bör vi kunna använda fingertoppskänsla och hantera situationen i stället för att beröva en glad skytt en fin trofé.
Vår mark ingår i ett älgskötselområde och styrelsen propagerar stark för att införa vad de kallar avlysningsjakt redan från älgjaktspremiären. Vi har tidigare fått en tilldelning av skötselområdet och de älgar som inte är skjutna vid årsskiftet har alla sedan fått skjuta under januari. Vi tycker att detta har fungerat bra och ser inget behov av att ändra. Var står JRF i frågan?
Anders och Annika
Svar
Jägarnas Riksförbund ställer sig positiva till avlysningsjakt. Vi förespråkar i stor utsträckning frihet under ansvar, där vi anser att de lokala jägarna är de som har bäst kunskap om den lokala älgstammen. Det är då logiskt att jägarna ansvarar för och anpassar jakten utifrån sin kunskap.
Det finns stora likheter mellan avlysningsjakt från dag ett i ett älgskötselområde med den allmänna jakt som vi har på de flesta av våra klövviltsarter, till exempel på rådjur. Om man skulle vända på det och föreslå licenstilldelning på rådjur skulle detta förslag sannolikt mötas med stora protester.
En annan aspekt av frågan är att älgarna måste skjutas där älgarna finns. Det spelar ingen roll vilken tilldelning man har om det inte finns några älgar i området.
Foto: Mostphotos
Jag sköt ett rådjur som hade små huggtänder, nästan som en vampyr. Har kollat på några av mina troféer och ingen av dem har det. Vad är det?
Åsa
Svar
Det du beskriver heter ”grandler” eller ”en grandel” och är något som finns hos till exempel kronvilt. Hos rådjur är det betydligt mer ovanligt, men förekommer trots allt som en avvikelse hos vissa individer. Det är inget som påverkar rådjuren negativt, men helt klart något som gör trofén lite extra speciell och minnesvärd!
Jag ska för första gången vara jaktledare för en större drevjakt och sitter och försöker få ihop mitt säkerhets-PM inför jakten. Jag är dock lite osäker på hur jag ska formulera mig kring kulfång. Hur tänker ni kring det?
Per Lindahl
Svar
Inför de jakter där jag är jaktledare brukar jag trycka på att kulfång ska ske i mark, alltså inte i skog. På det viset känner jag mig trygg i att deltagarna inte lossar skott mot till exempel skog eller vass, med en ökad skaderisk som följd.
Som jaktledare har man ju också en möjlighet, och till viss del skyldighet, att se till att de pass som används också är anpassade för att kunna lossa skott med säkert kulfång. I de fall det inte finns ska man informera skytten om att det finns tveksamheter eller förbjudna skjutriktningar.
Något som kan försvåra kulfång är hårt underlag, till exempel is, frusen mark, asfalt, hårt packad grusväg eller berghällar. Vid sådana exempel kommer kulan med mycket stor sannolikhet att studsa med en ökad olycksrisk som följd.
Foto: Shutterstock
Jag brinner för att jaga älg och skaffade för några år sedan en älghund (gråhund) och drömde så klart om att få smyga på många härlig lugna ståndskall på älgar. Nu har jag märkt att älgarna inte alls står så lätt och tryggt som jag hade hoppats på och hört berättelser om, och trodde först att det var min hund och jag som gjorde något fel. Men efter att ha pratat med många andra hundförare får jag känslan av att det har blivit svårare för hundarna att få älgarna att stå stilla på stånd, framför allt under septemberjakten i Dalarna. Det är lite lättare hemma i Småland i oktober, men även här är det svårare än jag fått berättat för mig från förr. Kan det bero på att vi har fler vargar och att de liknar våra hundar, eller finns det andra anledningar?
Marcus
Svar
Jag ska försöka svara på din fråga med hjälp av några olika teorier, erfarenheter och tankar. Men jag vill understryka att det inte finns mycket forskning i ämnet.
Även jag ser ett beteende av att älgar i dag är svårare att få att stå för våra ställande hundar, än om man går tillbaka kanske 20 år i tiden. Och jag tror absolut att varg kan vara en bidragande orsak till att vissa individer av älg, som kanske har varit jagade av varg tidigare, är svårare att få stopp på. Men eftersom vi får rapporter om fenomenet med ”springälgar” från hela landet, även där det normalt inte finns varg, tror jag inte att det är grundproblemet.
Varför står älgarna bättre i slutet av säsongen? Jag tror helt enkelt att det beror på att de har ”vant” sig vid årets jakt och folk i skogen, och att det ju längre jakten har pågått är färre jägare som går ut. De första älgjaktsveckorna är det väldigt många människor och hundar i skogen efter en för de flesta vilt ganska lugn sommarperiod. Jag tror att den plötsliga ”röran” gör älgarna stressade i början. Detta kan nog även till viss del förklara varför det ser lite olika ut i landet, då vilt på vissa platser är vana vid mycket rörelse i skogen året om medan andra får vara i fred förutom vid de större jakterna.
Jag tror också att det kan bero på att många av hundarna i dag, till skillnad från förr, inte är renodlade älghundar. Aveln har ändrats på de klassiska älghundsraserna till att passa olika typer av jaktmarker och annat vilt som till exempel vildsvin. Sedan är det ju så att om hundarna har svårare att ställa älgarna innebär det förmodligen att fler älgar än tidigare skjuts i rörelse med hund efter, och att man då belönar hundarna i att inte anstränga sig med att tvunget ställa älgarna. Det är dock svårt att veta vad som kom först, ”hönan eller ägget”. Skjuter vi älgar i fart för att hundarna i större utsträckning driver älg, eller driver hundarna oftare älg för att vi har skjutit för dem på det sättet?
Vi har ju jagat älg med ställande hundar i Sverige under väldigt lång tid och många av de älgar som dödas varje år skjuts under jakt. Och enligt min mening är det klart att älgen, precis som alla andra djur, ”avlas” på rätt beteende. Det vill säga om väldigt många älgar skjuts för att de står stilla när hundar skäller på dem, och de älgar som skenar i större utsträckning överlever och kan fortplanta sig, så ”avlar” vi ju fram ett beteende där fler älgar skenar vid kontakt med hundar. Jag tänker att det borde vara ungefär samma sak som att vi avlar på hundar med de egenskaper som vi vill ha. Till slut har rasen kommit dit vi vill.
Jag hoppas att mitt svar har gett dig någon form av förklaring till varför älgarna tycks ha ändrat sitt beteende.
Nu när älgjakten drar i gång här i söder har jag funderat kring hur man använder bilen vid jakt. Det är inte ovanligt att när hunden har gått ur såten att man använder bilen för att passa om. Jag fick lära mig under jägarexamenskursen att man inte får använda bilen. Var går gränsen?
Elin
Svar
Detta regleras i paragraf 31 i jaktlagen som säger:
”Jakt får inte ske från motordrivna fortskaffningsmedel. Sådana fortskaffningsmedel eller andra motordrivna anordningar får inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar.”
Att ta bilen för att passa om skulle sannolikt bedömas som att man genskjuter ett vilt och är därmed inte tillåtet. Det finns relativt många situationer som potentiellt skulle kunna rymmas inom denna paragraf och vara tveksamma. Man bör därför fundera över hur man använder bil eller andra motorfordon vid sin jakt.
Foto: Shutterstock
Jag har med bestörtning läst om de nya jakttiderna och blir allvarligt oroad. Här i Östergötland har vi försökt bygga en kvalitativ rådjursstam. Vi ser nu en uppenbar risk för att allt detta arbete förstörs då många bockar kommer att skjutas på våren. Vad tror ni?

Karin Augustsson
Svar
Jakten på råbock under våren infördes efter Tjernobylkatastrofen, då några svenska län drabbades av radioaktivt nedfall. Det visade sig att rådjuren under hösten många gånger var oätliga då de hade skadliga halter av becquerel i kroppen, medan halten under våren var betydligt lägre. Dessa län har haft vårbocksjakt i mer än 30 år nu. Och det finns inga tecken på att rådjursstammen i dessa län skulle vara sämre, på grund av vårbocksjakten, än i andra län. Sannolikt kommer vi inte se någon större ökning av avskjutningen av råbockar sett till helåret. Däremot kommer en del av de bockar som skulle ha skjutits i augusti nu att skjutas i maj i stället. Vårbocksjakten ger också jägarna en möjlighet att ta bort bockar med dåliga anlag, vilket skulle kunna leda till en ökad kvalitet på rådjursstammen.
Stämmer det att jag inte längre får jaga grävling från den 1 augusti? Jag har läst det på Facebook och undrar verkligen om det är sant?
Orolig karelarägare
Svar
Grävlingsjakten startar, precis som förr, den 1 augusti. Däremot får man inte använda hund vid grävlingsjakt förrän den 21 augusti.
Även jag har sett på Facebook att det felaktigt har spridits uppgifter om att man inte får jaga grävling i början av augusti. Men det är sannolikt skrivet av personer som har missförstått, eller som är så vana att jaga grävling med hund att de inte reflekterar över att jakttiderna för en art ofta skiljer sig från de tider som man får använda hund.
Jag undrar om man måste skjuta björnpasset för att få jaga björn?
Stefan, Ramsele
Svar
Det finns inga formella eller juridiska krav på någon form av övningsskytte för att få jaga någon särskild art, inte heller inför björnjakten.
Däremot ställer vissa mark-
ägare krav, och i så fall gäller ju de kraven för att du ska kunna bedriva jakt. Det finns även exempel där jaktlag eller viltvårdsområden har det som krav – där är det dock lite mer snårigt med lagstiftningen kring huruvida de kan ställa ett sådant krav och om de kan stoppa dig från att nyttja din jakträtt om du inte uppfyller kravet.
Just björn är ju ett lite speciellt vilt och helt klart är det relevant att man är van vid att skjuta och förberedd på de situationer som kan uppkomma. Det är sällan tal om liknande skottsituationer som vid till exempel älgjakt, utan björnen rör sig på ett annat sätt. Björn går ofta i tät vegetation och har ett betydligt mindre träffområde. Därför är det helt klart bra att träna mycket inför björnjakt, och självklart är det så kallade björnpasset en lämplig sak att träna på.
Foto: Mostphotos
Jag jagar där det är rätt mycket folk som rör sig. Under bockjakten känns det inte alltid helt tryggt att skjuta med studsaren. Får man använda hagelbössan i stället för studsaren?
Lasse i Uppland
Svar
Bockjakten får endast bedrivas med studsare i klass 1 eller klass 2, man får alltså inte använda hagelbössan vid bockjakt. Du får inte heller använda hund, utan jakten ska bedrivas som vakt- eller smygjakt.
Vad gäller när man har med en apportör vid duvjakt? Måste hunden sitta med mig i gömslet eller kan jag lösa det på annat sätt? Det brukar vara så varmt i augusti att det inte är kul att ha hunden med.

Nilsson
Svar
Hundar ska generellt finnas med vid jakt efter fågel, såvida inte jakten sker på snötäckt mark eller från båt på öppet vatten med hjälp av vettar. Hunden behöver inte sitta med i själva gömslet under jakten, men den ska finnas tillgänglig.
På årsmötet i jaktklubben började vi diskutera huruvida man alltid måste ha en utsedd jaktledare när man är ute och jagar tillsammans. Vi är ett mindre gäng som brukar träffas regelbundet och jaga hare, och då har vi aldrig utsett någon jaktledare. Finns det något formellt krav på att man måste ha en jaktledare?
Ludde
Svar
För älg och kronhjort finns det lagkrav på att det vid varje jakttillfälle ska finnas en utsedd jaktledare. Det gäller även för jakt efter en del större rovdjur. Detta krav finns inte för övrigt vilt, så ni kan fortsätta att jaga hare utan att utse någon jaktledare.

Jag sköt en årsgris på åteln i början av mars, alltså under den tid när vuxna grisar inte är lovliga. När jag tog ur den visade det sig att den hade foster i magen. Grisen hade en levandevikt på ungefär 45 kilo och den hade i mitt tyckte alla attribut för att vara en årsgris. Har jag gjort något fel?
Linn
Svar
Det är inte definierat juridiskt vad som är en årsgris, eller årsunge som det står i förordningstexten. Det hela försvåras dessutom då vildsvinen kan få kultingar under hela året. Enligt JRF:s mening är ett vildsvin en årsunge ända fram till sin ettårsdag. Det är ju dock i praktiken helt omöjligt att avgöra om ett vildsvin är 364 eller 366 dagar gammalt.
En grov tumregel är därför att under uppehållet försöka undvika att skjuta vildsvin som uppskattas till en högre vikt än 50 kilo. Då kommer man med väldigt stor sannolikhet att hålla sig på rätt sida lagen. Det är heller inget konstigt att en årsgris har kultingar i magen, då de kan bli könsmogna och betäckta innan de har fyllt ett år.
Foto: Mari Edman
En bonde i det jaktlag där jag jagar har sått ärter och vill att vi skyddsjagar duvor. Jag förstår det, för det vimlar verkligen av duvor nu. Problemet är att jag inte har någon apporterande hund. Bonden sa att jag inte behöver det så länge det handlar om skyddsjakt, då den är viktigare än ”vanlig” jakt. Stämmer det?
Christer Hansson
Svar
Nej, det stämmer inte. Även vid skyddsjakt behöver du ha tillgång till en apporterande eller markerande hund om du jagar duva. På samma sätt behöver du kunna ha en eftersökshund på plats inom två timmar efter skottet, om du bedriver skyddsjakt på till exempel vildsvin eller hjort. Reglerna för hundanvändning är alltså lika, oavsett om det handlar om skyddsjakt eller jakt under allmän jakttid.
Vi är oense i jaktlaget och behöver hjälp med en tolkning: Vad räknas som växande gröda när man pratar om skyddsjakt på hjort eller gäss?
Bosse
Svar
Det finns ingen klar definition av växande gröda. Dock kan man säga att i princip alla jordbruksgrödor anses vara växande gröda. Syftet med skyddsjakten är att de vilda djuren inte ska orsaka skador. Under stora delar av den tid som grödorna inte växer är det jakttid för hjortar och gäss som uppehåller sig på grödor. Det innebär att grödorna i praktiken är växande under perioden då skyddsjakt kan komma i fråga.

Jag ska skriva mitt teoriprov för jägarexamen snart och jag har hört att det nya provet är mycket svårare. Har ni några tips på hur jag, som har pluggat själv, ska tänka?
Carina
Svar
Det nya teoriprovet för jägar-
examen är likadant som det gamla avseende typ av frågor, antal frågor och tid. Däremot skrivs det numera digitalt i stället för på papper. De gamla proven var begränsade till ett fast antal frågor som återkom och de nya proven bygger i stället på en större frågebank från vilken det slumpas 70 frågor i olika kategorier.
Provet är inte svårare så till vida att de nya frågorna är svårare än de gamla, men självklart ställer det nya provet höga krav på kunskap. Om du läser boken noggrant, mer än en gång, och använder dig av till exempel JRF:s frågebank för träning så har du goda chanser att klara provet. När det är dags att skriva prov är det också bra att hålla sig lugn och metodiskt läsa frågorna. Ofta kan det finnas flera svarsalternativ som känns rätt, men det är bara ett av dem som är rätt. Läs frågorna och svaren noga, och sortera bort eventuella svarsalternativ som du direkt känner är felaktiga, så ökar du chansen att svara rätt.

Under vildsvinsuppehållet nu, när bara årsgrisar är lovliga, hade vi några i jaktlaget som var ute och jagade i höstraps. De sa att de kunde skjuta även vuxna vildsvin – stämmer verkligen det?
Lena
Svar
Trots att det är uppehåll för jakten på vuxna vildsvin får man under vissa förutsättningar bedriva skyddsjakt på den enskildes initiativ. Om vildsvinen befinner sig på odlade fält eller i en anläggning, till exempel golfbana där de kan göra skada, får man under perioden 16 februari till och med 15 april även jaga vuxna vildsvin trots att de egentligen är fredade.
Jag har hållit på med vakjakt efter räv i många år och nu börjat snegla på rävsnarning, men jag behöver lite hjälp att komma i gång. Vad gäller?
Kurt E
Svar
Rävsnarning bedrivs med hjälp av en fotsnara. När räven fastnar i snaran drar den med sig snaran som har med sig ett släpankare som lämnar ett spår i snön och till slut fastnar i undervegetationen. Jägaren kan följa spåret fram till där ankaret har fastnat och då avliva räven. För att få bedriva snarfångst på räv krävs, utöver jägarexamen, en utbildning i ämnet. Snarfångst efter räv får bara bedrivas i de fyra nordligaste länen i Sverige.
Det har diskuterats mycket i sociala medier kring jägarnas möjligheter att sälja vildsvinskött. När kommer vi att få göra det?
Lennart Karlsson
Svar
Det har under en längre tid pågått ett arbete hos flera myndigheter för att göra det möjligt för jägare att få sälja eller ge bort vildsvin och vildsvinskött till personer utanför det egna hushållet. Runt nyår presenterade Livsmedelsverket ett förslag på föreskrifter inom området. De innebär i korthet att jägarna ska få sälja tio urtagna vildsvin med päls på, samt tio styckade vildsvin. För att få göra detta ska jägaren ha genomgått en kurs samt bifoga ett godkänt trikinprov. I länen Uppsala, Västmanland och Gävleborg krävs även ett godkänt cesiumprov. Man ska också få lämna upp till 75 vildsvin till lokala livsmedelsanläggningar. För att leverera dessa ska man inte ha behövt genomgått någon utbildning och livsmedelsanläggningarna kommer att ansvara för provtagning.
Förslaget har varit ute på remiss och det kan tidigast börja gälla under hösten 2021.
Foto: Shutterstock
Jag har fått problem med en bäver på min jaktmark. Den fäller träd och har även byggt en damm så att en väg börjar svämma över. Jag har varit ute några gånger under vintern utan att få syn på den. Har ni några tips hur jag ska göra för att få bort den?
Johan Andersson
Svar
Bäverjakt under vintern kan vara klurigt. I takt med att våren kommer och dagarna blir längre brukar chansen att få skott på en bäver öka.
Att veta var bävern har sin hydda och sina för tillfället mest aktiva matplatser underlättar jakten avsevärt. På eftermiddagarna brukar jag föredra att avvakta vid någon av matplatserna.
Se till att ha rätt vind. Bävern är väldigt känslig för vittring. Vänta tills bävern är på land för att minska risken för skadskjutning när den är i vattnet.
På morgnarna brukar bävrarna återvända till hyddan en stund efter att det har ljusnat. Bävrarna brukar dock vara aktiva en bit in på morgonen också. Givet att vinden är rätt går det att vara lite rörlig och söka bävern runt matplatserna innan man sätter sig vid hyddan och avvaktar.
Men bävrar är ganska utpräglade ”personligheter”. Vissa bävrar simmar in i hyddan under vattnet. Andra kan sätta sig på hyddan och putsa sig en stund innan de går in. Ge dig ut och spana när det våras, så blir det säkert en skottchans på bäver till slut.
Jag ska upp på min första toppfågeljakt i januari. Vi har hyrt stuga och då ingår jakt i ett stort område. Vad bör jag tänka på att ha med mig?
Peter
Svar
Toppfågeljakt är en mycket trevlig jaktform som ställer höga krav på jägaren, både när det gäller förmågan att läsa av terrängen, känna det vilt man jagar och även att kunna avlossa bra skott.
Ha ett väl inskjutet vapen som du vet hur det träffar på olika avstånd, exempelvis 100, 150 och 200 meter. Eftersom skotthållen kan bli långa är det bättre att avstå skott om du är osäker. En avståndsmätare kan vara bra att ha med.
Glöm inte kikaren. Det är med kikarens hjälp som du upptäcker fågel som sitter inne i grenverket, eller dold av andra träd.
Se till att du kan navigera dig ut ur skogen. En gps eller karta och kompass är mycket viktiga för att inte riskera att gå vilse. Se till att ha en fulladdad mobiltelefon och att någon vet ungefär i vilket område som du tänker uppehålla dig.
Ta dig inte för snabbt fram i terrängen. Ju fortare du rör dig, desto större är risken att du inte hinner se en fågel i tid och stöten är ett faktum.
Passa på att njuta! Vintern i de norrländska skogarna är vacker.
Lycka till, eller skitjakt som man brukar säga, i den första toppfågeljakten.
Jag har haft en diskussion med en kompis kring frågan om man måste ringa markägaren om man ska gå in på eftersök på vildsvin på någon annans mark. Jag tycker att lagen är tydlig och att man inte behöver det, men han
säger att man måste göra det. Vad gäller egentligen?
Christina T
Svar
Lagen anger förvisso att det endast är om skadade älgar, hjortar eller rådjur går över till annans jaktområde som jakträttshavaren eller markägaren snarast ska underrättas (jaktlagen paragraf 28). Det kan tyckas konstigt att vildsvinen är utelämnade ur den formuleringen, men det har sannolikt att göra med att jaktlagens huvuddel kom till år 1987. Då var vildsvinen inte så vanligt förekommande i landet som de är nu.
Om jaktlagen hade formulerats om nu hade troligen även vildsvin ingått i denna skrivelse.
Det betyder dock inte att det är en dålig idé att ringa markgrannen om ett eftersök går in på dennes mark. Jag går själv ogärna efter ett skadskjutet vildsvin in på någon annans mark utan att meddela det. Det har bland annat att göra med säkerhetsaspekten. De kan ju själva vara ute och jaga, men också för att undvika missförstånd eller andra tråkiga situationer. Dessutom är ofta markgrannar hjälpsamma och kan bistå med tips och råd för hur vildsvin eller andra viltarter brukar bete sig på deras jaktområde, vilket kan öka chansen att lyckas med eftersöket.
Jag hörde att man vill förbjuda utfodring av vilt. Jag åteljagar mycket vildsvin, men kommer det att förbjudas nu?
Oskar
Svar
Det stämmer att regeringen har tagit fram ett förslag om utfodringsförbud. Det innebär i korthet att länsstyrelserna kommer att få möjlighet att förbjuda utfodring på en begränsad plats och under en begränsad tid – om förslaget blir verklighet. Man undantar dock åtlar för jakt.
Förslaget är nu ute på remiss och ska behandlas därefter. Tanken är att förslaget ska börja gälla vid halvårsskiftet 2021.
Foto: Mostphotos
Jag har en grannmark där det jagas med hund och jag tycker ofta att jag hör drevet gå över vår mark. Jag har läst någonstans att det finns minsta gränser för hur man får jaga med hund, stämmer det?
John med jämte
Svar
Det finns inga fasta gränser gällande till exempel antal hektar eller liknande, utan här måste jägarna använda sitt sunda förnuft. Enligt paragraf 32 i jaktlagen framgår att jakt med drivande hund inte får bedrivas på ett område som är så beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde. Detta betyder till exempel att jakt med hund efter hare på en ö som är exempelvis 30 hektar kan vara mycket lämpligt, då risken att haren lämnar ön och går till någon annans jaktområde i det närmaste är obefintlig.
I lagtexten omnämns dessutom endast drivande hund, varför hundar av ställande typ inte direkt omfattas. Det betyder dock inte att det automatiskt är fritt fram att släppa en ställande älghund på mindre marker. Även om de inte direkt pekas ut i lagen är det rimligt att anta att även ställande hundar ska behandlas på liknande sätt.
För att då avgöra om det får jagas med hund eller ej gäller det att titta på markens arrondering, hundens jaktsätt och vilken viltart som man ämnar jaga. Därifrån ska jägaren bedöma om det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde. Om jägaren kan förutse detta får inte hund släppas. Notera att det inte endast gäller markens storlek, utan även andra frågor om markens arrondering. Går det att förutse att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans mark spelar det ingen roll om jaktmarken är 10, 100 eller 1 000 hektar. Det är likväl inte tillåtet.
Jag äger mark. Om grannjaktlaget skjuter älg och den ramlar på min mark är älgen min då?
Jörgen
Svar
Den generella grundregeln för allt vilt är att det fällda viltet tillfaller jakträttsinnehavaren. Älgen är dock lite speciell då den räknas som statens vilt. För att få tillgodoräkna sig en älg som påskjutits på annan mark, men fallit på din fastighet, måste två saker vara uppfyllda. För det första ska du ha jakttid kvar, och för det andra ska du ha tilldelning kvar.
Har ett lag i ett älgskötselområde, ÄSO, skjutit på en vuxen älg som går in och lägger sig på din jaktmark, och den marken är oregistrerad, tillfaller älgen staten.
Endast kalv är lovlig på oregistrerade marker. Hade det varit en kalv, och det fortfarande är jakttid, tillfaller kalven dig.
Om ett ÄSO påskjuter en ko, som dör på din mark, och du har ett licensområde beror det på om du har kvar djur på licensen.
Några länsstyrelser beslutar även om könskvotering. Har ni ett hondjur kvar på licensen tillfaller kon er, annars tillfaller den staten.
Om grannlaget skjuter på en älg, oavsett storlek och kön, och den dör på er mark och ni tillhör ett ÄSO tillfaller älgen er, eftersom avskjutningen inom ett ÄSO får lov att variera.
Det laget som skjuter på älgen ska avräkna den från sin tilldelning, men den som tillgodogör sig älgen ska betala fällavgift.
Foto: Mostphotos
I mitt jaktlag finns en regel att man inte får skjuta älgar över tio taggar före brunstuppehållet. Vad räknas som en tagg?
Per C
Svar
Vad som är en tagg och vad som inte är en tagg betraktas ofta väldigt godtyckligt. Inom trofémätningen används ett koncept som har tagits fram av CIC för att avgöra om något är en tagg eller inte. Någon formell juridisk tolkning finns inte, men när jag får frågan brukar jag hänvisa till CIC:s tolkning.
Enligt CIC ska längden på taggen överstiga längden av taggens bas och dessutom vara minst två centimeter lång för att räknas som en tagg. Basens längd får man genom att dra ett streck mellan de ”vågdalar” som ligger på var sida om taggen. Om det är så att taggen är den första eller sista på stången drar man i stället ett streck som går i 90 graders vinkel mot stången för att ta reda på basens längd.
Vid den händelse det blir en diskussion om en älg har varit lovlig att fälla eller inte skulle jag i varje fall falla tillbaka på den definitionen, eftersom det inte finns någon annan som är vedertagen. Alla dessa regler kring taggrestriktioner och liknande har tyvärr den effekten att de ofta skapar osämja mellan jägare och det är synd. Därför tycker jag inte att regler om taggrestriktioner ska utformas som hårda gränsdragningar utan i stället diskuteras fram emellan jaktlagen och sökas i samförstånd, vilket också gör att felsteg enklare kan tolereras. Huruvida en älg som fälls i september har tio, elva eller tolv taggar torde inte spela någon större roll i vare sig det korta eller långa perspektivet.
Jag har läst om afrikansk svinpest och dess eventuella konsekvenser den senaste tiden. Jag ska åka till Polen på vildsvinsjakt i slutet av november. Hur jag ska tänka kring detta?
Anders S
Svar
Polen är ett av de länder i Europa som är drabbat av afrikansk svinpest. Smittan finns inte i hela landet, men fläckvis. För ungefär ett år sedan uppstod bland annat ett lokalt utbrott nära tyska gränsen, men Polen har haft smittan i landet under en längre tid.
Jagar man i områden som har afrikansk svinpest rekommenderar Jordbruksverket att man noga rengör kläder och utrustning vid hemkomst.
Jag jagar i ett älgjaktlag i Jämtland och har en dålig jaktledare. Han har inte koll på passen, och han låter inte mig gå med min älghund för han tycker att bara hans hund ska få jaga. Vad kan jag göra?
Lasse med jämthund
Svar
En jaktledare har formellt väldigt lite ansvar, om man tittar strikt på det juridiska. Däremot tillskrivs ofta jaktledaren många fler ansvarsområden som ofta är relevanta för att jakten ska flyta på smidigt. I de flesta jaktlag, vare sig de ingår i viltvårdsområden eller fungerar som enskilda jaktlag, väljs jaktledaren på en årsstämma eller liknande. Det är därför genom årsstämman som du kan arbeta för att byta ut jaktledaren.
Om jaktledaren gör något som åsidosätter säkerheten, eller för den delen begår några formella felaktigheter, kan det vara lämpligt att ta kontakt med markägaren och informera om detta. Även om det är deltagarna i jaktlaget som (normalt) väljer jaktledare kan självklart mark-
ägaren ha en åsikt om det är så att något faktiskt går fel till.
Foto: Shutterstock
Jag läste nyligen att det var mycket bly i viltkött. Jag har familj med mindre barn och äter normalt ganska mycket viltkött. Men jag vill naturligtvis inte utsätta familjen för onödiga risker. Hur ska jag tänka?
Per Larsson
Svar
Livsmedelsverket släppte i slutet av augusti en rapport där man hade gjort en undersökning av färs från älg och vildsvin på några av landets vilthanteringsanläggningar. Det upptäcktes för höga halter av bly i 15 procent av proverna.
Livsmedelsverket har på sin webbplats råd för hur skottrensning ska gå till för att uppnå ett blyfritt kött. Dessa råd kan sammanfattas med att sårkanalen efter studsarkulan, plus tio centimeter opåverkat kött omkring, skärs bort. Rensa bort påverkat eller blodsprängt kött i vilt som är skjutet med blyhagel.
Verket vill även att blyfri ammunition används så långt det är möjligt.
Där jag jagar har vi haft en liten rapsåker i år och nu när det är tröskat slår det massor av duvor där. Problemet är att det ligger några hus runt om. Kan jag jaga duva där, eller blir det farligt?
Jonas R
Svar
För hagel brukar man räkna med ett säkerhetsavstånd som är 100 gånger haglens storlek i millimeter, resultatet i meter. För US 6-hagel (som är lämpligt vid duvjakt) som är 2,5 millimeter stora är säkerhetsavståndet alltså 250 meter.
Om du har hus eller annat som kan ta skada inom detta avstånd bör du absolut inte skjuta ditåt. Vid skott uppåt kommer hagel att ”regna ner” inom, men eventuellt också utanför, detta avstånd. Dessa hagel är ofarliga, men självklart kan folk tycka att det är obehagligt.
Just vid duvjakt kan det
fungera ganska bra att styra in fåglarna med bulvaner och därmed bestämma vilka skottriktningar man får. Därmed kan du välja att placera gömsle och bulvaner på ett sådant sätt att du får trygga skottriktningar.
Dessutom är det klokt att prata med grannarna och andra som bor i närheten och stämma av med dem att du tänker jaga. Då är de förberedda när det smäller. Vid jakt i närheten av hus är det alltid bra att ha en dialog med dem som bor där.
Foto: Mostphotos
Vad är det egentligen som gäller för att spåra av vägar för att finna viltspår? Läser man lagen så är det förbjudet, men i många reportage om rovdjursjakt skrivs det att man spårar av vägar och släpper hund på spåret. Det är väl förbjudet enligt lag?
Sven i Norrbotten
Svar
Det är inte tillåtet att med bil (eller annat motordrivet fordon) spåra av vägar och aktivt söka efter spår. Vad man däremot ser från bilen när man är på väg till eller från jakten är ju svårt att styra. Man måste ju faktiskt kunna ta sig med bil till samlingsplatsen eller passet, utan att det ska vara olagligt att titta efter vilt. Det landar alltså i en fråga om vilket syftet var med att använda bilen.
Vissa beslut om jakt efter rovdjur innehåller dock undantag från denna regel, till exempel har det varit så vid vissa års lodjursjakt, och det sätter ju saken i ett annat ljus.
Däremot vet jag att det är många som spårar av vägar på andra sätt, antingen till fots eller med hjälp av cykel, inför till exempel björnjakt. Det är självklart tillåtet, då lagen endast reglerar användandet av motordrivna fordon.
Foto: Anders Ljung
Om jag tar bort IR-lampan på mitt digitala kikarsikte, är det då formellt inte längre ett mörkersikte/bildförstärkare? Vad säger lagen om jag då använder siktet till att jaga övrigt vilt, alltså annat än vildsvin?
Robert
Svar
Paragraf 14a i jaktförordningen tar upp användningen av mörkersikten vid vildsvinsjakt. Man pratar där bland annat om elektronisk bildomvandlare. Enligt min tolkning faller ditt sikte in under denna definition även om du tar bort IR-lampan. Därmed är siktet inte tillåtet vid jakt efter något annat viltslag.
Jag undrar om det är tillåtet att använda doftlockmedel på björnåtel?
Sebastian
Svar
För att få jaga björn vid åtel krävs det att åteln uppfyller de krav som ställs på björnåtlar gällande till exempel avstånd till vägar, vandringsleder och hus. Vidare krävs det att länsstyrelsen i det aktuella länet har beslutat att tillåta jakt efter björn vid åtel. I länsstyrelsernas beslut framgår också detaljer kring vilket material som får användas vid åtlarna, till exempel är normalt spannmål eller slaktrester från vilt från samma eller angränsande kommun tillåtet. I flera länsstyrelsers beslut inför björnjakten 2019 kan man läsa att lockmedel/doftämnen endast får användas om de är syntetiska, det vill säga tillverkade av växtextrakt, eller om de är framställda i Sverige av material från svenska djur.
Givet att det doftlockmedel som du har tänkt använda fyller dessa kriterier är det tillåtet. Ett exempel på lockmedel som inte är tillåtet är hjort- eller älgurin som har importerats från utlandet. Det har diskuterats om det kan vara en källa till den sjukdom som har upptäckts hos vissa vilda hjortdjur i Norge och Sverige, Chronic Wasting Disease (CWD). CWD smittar bland annat genom urinen och finns kvar i förnan under en väldigt lång tid, varför det i allra högsta grad är olämpligt att sprida urin som kan bära med sig smittan i Sverige.
Foto: Shutterstock
Stämmer det att ökad jakt på grävlingar kan hjälpa igelkottarna, som hamnat på rödlistan för hotade arter?
Torgny
Svar
Grävlingen är ju en generalist, det vill säga ett djur som äter det mesta som den kommer över. Födan är både vegetabilisk och animalisk och bland många andra saker är fågelägg, maskar, skalbaggar och spannmål favoriter under olika delar av året. Det är också ett välbelagt faktum att grävlingar gärna äter igelkottar.
Igelkotten har ju länge fört en tynande tillvaro, bland annat som en följd av habitatförändringar och trafiken som årligen dödar många igelkottar. För den som aktivt vill underlätta för igelkottarna finns det ett par enkla saker att göra. Undvik att röja alltför rent på tomten, spara till exempel gärna buskiga delar där kottarna kan rota runt och leta mat, och elda inte upp höstens rishögar på den plats där de förvarades, utan flytta dem till en annan plats så att eventuella övervintrande igelkottar får en chans att flytta på sig.
Självklart är predatorjakt ett sätt att gynna många småviltspopulationer. Därmed är det också rimligt att anta att en ökad och riktad jakt efter grävling i ett område kommer att gynna många småviltspopulationer, däribland igelkotten.
Som jag har förstått det får man jaga kanin året runt. Men får jag använda hunden hela året? Jag har en jaktcocker för ändamålet. Hunden jobbar max 20 meter ifrån mig, så det är ingen risk för ett rådjursdrev till exempel.
Larsa
Svar
Det stämmer att man får jaga kanin året runt. Dock får hund som jagar kanin ovan jord bara användas under perioden 21 augusti till sista februari. Använder man sig av en hund som jobbar under jorden är den tillåten att jaga kanin med under hela året.
Nu kommer snart säsongen för skyddsjakt på duva och gås. Men hur är det – får man använda bulvaner?
Rickard
Svar
Det finns egentligen inga begräsningar för att använda bulvaner vid skyddsjakt efter duva, utan syftet är att begränsa skadorna. För att kunna nyttja sig av skyddsjakt på eget initiativ måste dock duvorna uppträda i flock och orsaka skada. Notera också att tiderna för när man får skyddsjaga skiljer sig något mellan olika län.
Drönare får inte användas för att hitta vildsvin, eller annat vilt, före en jakt. Foto Shutterstock
Vad är det för regler som gäller om jag använder en drönare med kamera för att få koll på vilket vilt som finns på marken? Var går gränsen för att kolla vilt med drönare strax före en jakt?
Christer S
Svar
Enligt 31-paragrafen i jaktlagen får inte motordrivna fordon eller andra motordrivna anordningar till vilket drönare räknas, användas för att söka efter, spåra eller förfölja vilt eller avleda viltet uppmärksamhet från den som jagar. Att inför en jakt flyga över exempelvis en vass för att lokalisera vildsvin är därmed inte tillåtet.

Naturvårdsverket föreslår att skarv ska kunna skyddsjagas på eget initiativ. Foto: Mostphotos
Vi har fullständigt ner lusats med skarv i skärgården men tydligen får vi inte jaga fåglarna, varför?
Bertil Adolfsson
Svar
Skarvfrågan är något som har diskuterats fram och tillbaka sedan skarven etablerade sig på bred front i Sverige. Tyvärr är skarven skyddad av EU:s fågeldirektiv, vilket gör att möjligheterna att jaga den är väldigt begränsade. I dagsläget medges endast skyddsjakt, då ofta väldigt begränsad både geografiskt, tidsmässigt och antalsmässigt. Ofta kopplas skyddsjakten till fiskutsättning eller liknande.
I det förslag till nya jakttider som Naturvårdsverket har presenterat föreslås att skarven ska kunna skyddsjagas på eget initiativ, alltså utan att särskilda beslut fattas varje gång. I förslaget ingår att skyddsjakten ska kunna bedrivas till exempel för att skydda utsättningsplatser för fisk eller fiskeredskap (inte handredskap). Från JRF har en förändring länge efterfrågats och även om en allmän jakt är klart önskvärd är Naturvårdsverkets förslag ett steg i rätt riktning.
Foto: Shutterstock
Jag har en markgranne som vräker ut tonvis med sockerbetor. Jag tycker inte om det, dels tycker jag att det ser tråkigt ut. Dels lockar han ju till sig alla djur i området så att vår jakt blir ganska dålig i slutet av säsongen. Finns det något att göra?
Bengt
Svar
Sockerbetor är rika på kolhydrater, vilket i för stora mängder kan orsaka hälsoproblem för det vilda och bör undvikas. Att köra ut stora mängder foder på ett och samma ställe kräver att man anmäler det till Jordbruksverket. Det kan i vissa fall också anses vara nedskräpning.
Vi rekommenderar att man undviker bulkutfodring i så stor utsträckning som möjligt. Om man väljer att utfodra bör den ökade utfodringen mötas med ett ökat jakttryck.

Ställ din fråga

Din fråga kommer efter att ha besvarats av våra experter publiceras här och i tidningen.

Har du en bild kopplad till frågan? Bläddra efter en bild på din dator/telefon (JPG):