Fråga oss!

Välkommen till Jakt & Jägares frågeforum där våra experter svarar på frågor om jakt, vapen och hundar. Har du en fråga? Klicka då på ”ställ din fråga” och fyll i formuläret, eller mejla frågan till redaktionen@jaktojagare.se.

Ställ din fråga
  • Fredrik Franzén

    Vapenhistoria

  • Jens Gustafsson

    Jakt, viltvård och juridik

  • Mikael Hultnäs

    Jakt, viltvård och juridik

  • Oskar Fredrik Jonsson

    Vapen och skytte

  • Jimmy Låås

    Jakt, eftersök och hund

  • Jakt

    Kan man byta titel på jaktledaren?

    Jag är utsedd till jaktledare i mitt jaktlag och jag vet vilka regler som gäller för jaktledare vid jakt på älg, kronvilt och rovdjur.
    Men har jag samma ansvar/förpliktelser när vi har gemensamhetsjakter på rådjur, dov och vildsvin? Om så är fallet, är det "titeln" jaktledare som ger det ansvaret? Kan jag i så fall byta titel till exempelvis "sammankallande informatör" eller liknande vid dessa gemensamhetsjakter, och då bara bli "en i gänget" med samma jaktliga ansvar som alla jägare har.
    Göran

    Svar:

    De formella reglerna för jaktledarskap gäller enbart vid jakt efter älg, kronvilt och i förekommande fall stora rovdjur. Vid all annan jakt finns formellt inget krav på att ha en jaktledare, vilket får till följd att inga tvingande regler finns för vad en jaktledare ska göra. Eventuella regler som ni i ert jaktlag kommer överens om har därför ringa påverkan utifrån det juridiska perspektivet.
    Ofta är det så att ett jaktlag eller en förening tillskriver en jaktledare större betydelse och mandat än denne har enligt förordningarna. Om man tittar på de formella bestämmelserna är en jaktledares ansvar inte så långtgående, utan det handlar främst om informationspunkter gentemot jägarna eller grannmarker samt att tillse att en eftersökshund finns på plats och säkerställa att avskjutningsregler inte åsidosätts (i grova drag).

    Jens Gustafsson , 22 januari, 2024
  • Jakt

    Hur många kalvar får man fälla på oregistrerad mark?

    I Älgportalen på JRF:s webb står det att man får fälla obegränsat med kalvar på oregistrerad mark. Vad baserar ni det påståendet på? Teoretiskt då, hur liten mark som helst?
    Enligt länsstyrelsen ska man anpassa jakten efter tillgången på vilt, precis som all övrig jakt. Men ni hävdar att det är fritt fram att skjuta så många som man kan!
    Aron

    Svar:

    Det finns i lagtext inga numerära begränsningar för hur många kalvar som man får fälla på oregistrerade marker. Det man har att förhålla sig till är jaktlagens fjärde paragraf där det står att man ska anpassa jakten efter tillgång på vilt. Det finns heller inga arealbegränsningar.
    Var de faktiska gränserna går måste avgöras av domstol, men så vitt jag känner till har det aldrig varit uppe något fall kring jakt på oregistrerade marker.

    Mikael Hultnäs , 8 januari, 2024
  • Jakt

    Vilka djur måste man göra eftersök på?

    Hur ser det egentligen ut med regler kring eftersök? Är det bara klövvilt och andra stora djur som man måste gå eftersök på?
    Klas

    Svar:

    Klövvilt och stora rovdjur har en särställning för eftersök, då det krävs att en särskilt tränad hund ska kunna finnas på skottplatsen inom två timmar från påskjutningen. Vidare finns en skyldighet för jägaren att informera jakträttsinnehavare om viltet går in på annans mark.
    En annan särställning finns för vissa fågelarter och vissa jaktformer, där en apporterande eller markerande hund i vissa fall behövs. Mer om detta finns att läsa i paragraf 17 i jaktförordningen, där står exakt vilka arter det gäller.
    Skyldigheten att utföra eftersök vid jakt regleras dock inte där, utan i paragraf 28 i jaktlagen. Där anges att om vilt har skadats vid jakt ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna
    spåras upp och avlivas. Den skyldigheten gäller oavsett viltart och ställer stora krav på jägaren att utföra eftersök vid all jakt. Lagtexten klargör också tydligt att det alltid är jägaren själv som äger ansvaret för eftersöket.

    Jens Gustafsson , 8 januari, 2024
  • Jakt

    Hur blir jag provledare?

    Jag skulle vilja bli provledare för jägarexamen, eftersom jag tycker att det vore roligt att få följa nya jägare in i jaktvärlden. Det känns som ett roligt och viktigt jobb. Hur går jag till väga för att utbilda mig?
    Lollo

    Svar:

    Jag håller helt med dig om att provledare för jägarexamen är ett både viktigt och roligt uppdrag. Det är väldigt roligt att du är intresserad av det.
    För att bli provledare kontaktar du den provbana som du vill vara knuten till. Om banan är i behov av fler provledare, och känner att du skulle passa i rollen hos dem, skickar de en nominering till kansliet och du får sedan börja din praktik.
    När praktiken är klar, och den provledaransvarige på banan anser att du är redo, anmäls du till en central utbildning. Efter den ansöker förbundet om ett provledarnummer hos Naturvårdsverket och ett förordnande hos Polisen.

    Jimmy Låås , 13 december, 2023
  • Jakt

    Måste skjutna vildsvin testas för afrikansk svinpest?

    I vårt jaktlag har det kommit upp en diskussion i samband med utbrottet av afrikansk svinpest. Det handlar om huruvida vi ska testa de vildsvin som vi skjuter på något vis, för att se om det är säkert att äta köttet. Trikintester måste man väl göra, men måste man testa för svinpest?
    Mårten

    Svar:

    Den afrikanska svinpesten drabbar inte människor. Därför behöver inte kött från vildsvin testas för att se huruvida köttet går att äta eller inte.
    Om ni däremot hittar vildsvin självdöda, eller om ni skjuter vildsvin som uppvisar några sjukdomssymptom, ska ni genast kontakta Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, på rapporteravilt.sva.se, så att de kan undersöka vildsvinet för afrikansk svinpest.
    Vad gäller trikiner så är det inget formellt krav att testa vildsvin för att man ska få äta köttet. Men självklart ska man göra det, det är enkelt och kostar inte mycket, för att vara säker på att vildsvinen inte har trikiner. En trikininfektion kan överföras till människor, även om det är mycket ovanligt i Sverige.

    Jens Gustafsson , 13 december, 2023
  • Jakt

    Hur mycket blod innehåller en älgkropp?

    Hur många liter blod har en älg?
    Ellen

    Svar:

    Det varierar beroende på kroppsvikt, precis som för människor och andra djur.
    Men om man antar att en fullvuxen älg väger 400 kilo bör den ha ungefär 40 liter blod, givet att blodmängden i kroppen hos en älg motsvarar den hos en häst. En uppgift som jag funnit på internet är att en älg kan ha cirka 38 liter blod i kroppen, vilket stämmer rimligt väl överens med vad jag tänker mig också.
    Men, som sagt, en liten älg kommer att ha mindre blod och en stor älg kommer att ha mer blod.

    Jens Gustafsson , 13 december, 2023
  • Jakt

    Får grannen hindra våra eftersök?

    Kan ägaren av grannmarken säga att vi inte får gå på hans mark på eftersök?
    Kenneth

    Svar:

    Nej, markägare eller jakträttshavare har inte rätt att hindra dig från att utföra ett eftersök på deras mark.
    Du är dock skyldig att, enligt paragraf 28 i jaktlagen, underrätta jakträttshavaren eller markägaren om att du tänker gå in marken för att göra ett eftersök. Om dessa personer endast kan nås med svårighet får Polismyndigheten kontaktas i stället. Underrättelseskyldigheten gäller, enligt lagen, endast älg, hjort och rådjur, men min rekommendation är att oavsett viltart alltid kontakta markägare vid eftersök för att undvika missförstånd.
    När eftersöket är slutfört tillfaller eventuellt avlivat vilt jakträttshavaren där djuret dör.

    Jimmy Låås , 20 november, 2023
  • Jakt

    Är räven sjuk?

    Häromdagen såg jag en räv med konstig färg. Den var fläckvis röd, men också ganska mycket svart. Först trodde jag det var en varg eftersom den inte var röd, men sedan såg jag tydligt att det var en räv. Hade den skabb eller någon annan sjukdom, och borde jag försöka skjuta den?
    Alice

    Svar:

    Det du har sett låter helt klart som en så kallad ”korsräv”. En korsräv har normalt ett mörkt, eller svart, parti över ryggen och runt huvudet men andra färgvarianter kan absolut förekomma. Det är inte någon sorts ”korsning” med en annan ras, utan ordet beskriver snarare pälsens färgteckning. Det kan även förekomma rävar med andra färgvarianter, med mer mörkt eller mer ljust.
    På det stora hela är det helt normalt att djur förekommer i olika färgvarianter, även om det kan ligga såväl mutationer som sjukdomar bakom det.
    Det låter inte som att räven har skabb eller är sjuk, även om det naturligtvis är svårt att slå fast utan att själv ha sett räven. Om du vill fälla räven eller ej lämnar jag upp till dig. Men det är helt klart lämpligt att avvakta jakttidens start, då jag inte tycker att det låter som att det finns skäl att fälla räven enligt § 40c i jaktförordningen som reglerar avlivning av sjuka eller skadade djur.

    Jens Gustafsson , 1 augusti, 2023
  • Jakt

    Hur bör jag förvalta dovhjort?

    Jag har precis fått ta över en mark med mycket dovhjort och det känns så klart jättekul! Markägaren vill gärna att vi ska skjuta så mycket hjort som möjligt, då de har problem med betesskador, men jag vill gärna ha en kvalitativ förvaltning och få chansen att skjuta någon stor skovel också. Har du några tips på hur jag ska göra?
    Vidare undrar jag: Hur skiljer man på stånghjort, halv- och helskovel? Finns det några regler för det?
    Oliver

    Svar:

    Har du tagit över jakten på en mark där det är väldigt gott om dovhjort är det också rimligt att lyssna på markägaren om denne har stora skador. Dovhjorten förekommer ju i stora flockar och kan helt klart orsaka enorma skador på kort tid, så behovet av jakt – och eventuellt även skyddsjakt – är stort.
    Om ditt syfte i första hand är att reglera stammens storlek är det på kalvar och hindar som fokus ska läggas. Eftersom vi vill fälla djuren jägarmässigt, alltså kalv före hind, och eftersom det kan vara svårt i en flock att reda ut vilken hind som går med vilken kalv, är det viktigt att hålla en så hög avskjutning som möjligt på kalv för att sedermera kunna fälla också hindar. Om kalvavskjutningen är låg blir normalt hindavskjutningen också låg, i alla fall om jakten sker på ett etiskt vis.
    Om ditt syfte är att få fram stora handjur är det viktigt att handjuren faktiskt får komma upp i mogen ålder innan de fälls. För en dovhjort betyder det att de absolut inte bör skjutas före sju års ålder, men de får gärna sparas något år till. Att avgöra ett handjurs ålder på håll är dock svårt. Jag brukar snarare titta på hornens höjd än skovlarnas bredd, och om man har möjlighet att se stängernas grovlek kan det också skvallra om åldern. Vidare kan man, om man har flera djur att jämföra med, få viss ledning av djurets kroppsstorlek. För den ovana gäller dock endast en metod om man vill vara säker på att bara skjuta kapitala handjur – hellre fria än fälla. Handjuren lever ett hårt liv, även utan jakt, och många handjur dör av andra orsaker innan de blir kapitala. För den som vill fokusera på troféer är det därför klokt att inte fälla många handjur alls, utan i stället fokusera på att fälla få men stora.
    Definitionerna mellan stång, halv- och helskovel är helt klart flytande och olika jägare gör olika tolkningar. Det har också att göra med vad man själv har för referensramar. Oftast är det ju endast relevant i samband med avskjutningsregler, som till exempel kan säga att stånghjort är lovlig men inte skovel. Då är det också lämpligt att jaktledaren tydliggör vad som menas med respektive begrepp, eftersom det inte finns någon tydlig regel.

    Jens Gustafsson , 1 augusti, 2023
  • Jakt

    Hur tidigt kan gyltor bli dräktiga?

    Jag var ute i början av juni och jagade vildsvin, och smög på en flock med, som jag uppfattade det, jämnstora vildsvin. Jag sköt ett av dem, en brungris på runt 40 kilo, och var nöjd och glad med det. När jag tog ur gyltan hade hon dock fyra kultingar i magen, cirka 15 cm långa. Det känns ju inget roligt, men nog är hon lite för liten för att vara dräktig?
    Nils

    Svar:

    Vildsvin kan bli betäckta väldigt tidigt, redan vid cirka sex månaders ålder kan de vara könsmogna. Eftersom vildsvin också kan födas när som helst på året, betyder det att det hela tiden är nya gyltor som blir könsmogna, även om merparten av brunsten sker under senhösten och de flesta vildsvin föds under vårvintern.
    Det finns olika teorier kring varför vildsvin blir betäckta så tidigt, för de ska ju i normalfallet inte para sig förrän de är minst ett år gamla. En av de mer etablerade teorierna är att gyltan har förlorat suggan, och att suggan är det vildsvin i flocken som reglerar brunsten hos sig själv och de andra hondjuren och ser till att galtarna inte betäcker gyltor som är för unga. Det är just en teori, men den är inte alls orimlig med tanke på att vildsvin har komplexa sociala beteenden och ett tydligt matriarkaliskt förhållande i flockarna.
    Även om det känns tråkigt att skjuta ett dräktigt djur är det knappast något som du kan lastas för i det här fallet. Vildsvinet var ju ett sådant som vi normalt ska skjuta, men ibland blir det på det här viset ändå. Om vildsvinet hade fått föda sina kultingar hade de fötts mitt under sommaren, vilket hade inneburit att kultingarna inte hade varit så stora när jaktsäsongen med hund börjar. Det i sin tur hade kunnat leda till andra tråkiga situationer framöver.

    Jens Gustafsson , 1 augusti, 2023