Naturvårdsverket har bestämt att det ska finnas minst 300 vargar i Sverige, vilket har stöd av den nuvarande regeringen. Jägarnas Riksförbund, JRF, har självklart överklagat det beslutet, och vi anser i stället att avskjutningen måste vara över 200 vargar för att uppnå riksdagens mål om 170 vargar. I riksdagsbeslutet anges tydligt att hänsyn ska tas till socioekonomiska faktorer och känslan av rädsla hos landsbygdsbefolkningen. Vidare ska hänsyn tas till möjligheterna att ha djuruppfödning på landsbygden.
När myndigheterna, Naturvårdsverket i första hand och länsstyrelserna i andra hand, får möjlighet att påverka situationen tycks riksdagens beslut åsidosättas gång på gång. Med hjälp av hängslen och livrem och med beräkningsmodeller som tar hänsyn till påstått illegalt skjutna vargar, som så gott som aldrig har bevisats eller hittas, blir slutsatsen alltid en alltför liten jakt. I det här fallet 24 vargar, vilket knappast kommer göra någon skillnad ens på det lokala planet. Erfarenheten visar nämligen att när ett revir skjuts bort tillkommer ganska omgående ett nytt, så jakten får i princip ingen som helst effekt.
JRF kommer fortsätta att driva frågan om nej till frilevande varg, men i första hand är det viktigast att nå ner till riksdagens beslut om 170 vargar. Det betyder en jakt om minst 200 vargar under vintern 2021.

Den mest realistiska chansen att upptäcka smittan, om den kommer till Sverige, är genom så kallad passiv övervakning. Det innebär att jägare och allmänhet som rör sig i naturen ombeds rapportera in döda vildsvin som påträffas, och som inte tydligt har dött genom jakt eller i trafik. Om man hittar ett eller flera döda vildsvin kan man enkelt rapportera in detta till Statens veterinärmedicinska anstalt via rapporteravilt.sva.se.