Jag har en jämthund, en tik på två och ett halvt år, som inte skäller på älgarna. Hon började bra första säsongen, men säsong två blev allt sämre och sämre. I vintras gjorde hon bara korta jobb och framför allt stod hon tyst när hon väl hittat en älg som ville stå. Efter en stund släpper hon och söker upp mig. Vad ska jag göra?

Svar:

Kanske började du lite väl tidigt med tiken. Det är inte så ovanligt att det där händer, att unga hundar jagar skapligt bra när de är valpar (för det var din tik för två säsonger sedan) för att bli mer struliga som unghundar innan vuxenmognaden kommer. Jag har ju inte träffat din hund, vilket gör det lite svårare att ge tydliga råd, men här har du tre:
1. Stalla upp hunden i några månader. Fysisk aktivitet, promenader och lite följsamhetsträning, men ingen jakt alls. Då kan det faktiskt hända saker i huvudet på en hund på väg in i vuxenlivet. Min erfarenhet är att spetsar inte är helt vuxet mogna förrän de når treårsåldern, även om de börjar jaga mycket tidigare.
2. Låna ut hunden till en hundförare som du litar på men som inte känner tiken. Låt den personen jaga massor med hunden under ett par månader. Hur konstigt det än låter så kan en hunds beteenden förändras när den jobbar tillsammans med en helt främmande förare.
3. Ändra dina egna beteenden när du jagar med hunden. Strunta i att tiken inte jagar som hon ska. Låt henne vara helt och hållet, kommunicera inte med henne i skogen. I stället börjar du jaga älgarna själv. Låter det knepigt? Javisst, men när hunden släpper ett stånd och kommer tillbaka börjar du förfölja älgen utan att bry dig om hunden. Då stöttar du hunden med dina kroppsrörelser, helt utan ord, gester eller blickar på tiken. Det kan, ibland, få till följd att hunden tar över det du gör. Du stöttar alltså din hund som hundar stöttar andra hundar.
Själv skulle jag satsa på råd nummer ett.