Jag har en finsk stövare som inte vill följa med hem efter jakt. Beteendet har förvärrats denna säsong. Det är en 4-årig kastrerad hane.
Han kommer alltid tillbaka efter jakt, söker upp mig, men så fort han ska kopplas så ger han sig i väg. Han håller sig en bit bort, cirka 100 meter från mig och stället där han släpptes vid jaktstart. När jag väntar på honom i bilen kommer han fram, men så fort jag kliver ut så sticker han igen.
Jag har fått lämna honom i skogen och kört hem för att sedan återvända. Då är han kvar och viftar på svansen och gnäller när jag kommer, men han vägrar fortfarande att komma in i bilen. Det här kan ta timmar, innan han plötsligt ger med sig och hoppar in i bilen.
Han är inte rädd för att åka bil och är i övrigt en väldigt tillgiven och fin hund. På dagarna går han lös i trädgården och huset och kommer på inkallning.
Vad har jag gjort för fel? Och hur ska jag jobba med honom för att våga släppa honom igen?

Svar:

Jag förstår att det här är ett problem, ett problem som du är långt ifrån ensam om att ha. Det uppstår normalt för att vi släpper hunden för att jaga, vilket hunden tycker väldigt mycket om. Och när vi tycker att hunden har jagat klart så kopplar vi den och åker hem, vilket hunden sällan uppskattar lika mycket. Så när vi släpper hunden är det som att ge hunden en belöning, och när vi kopplar den och tar ifrån den det roliga blir det en bestraffning.
Hunden kommer alltså att uppfatta situationen som att om jag nu är duktig och kommer när husse ropar blir jag bestraffad. Det i kombination med att många jakthundar inte är lösa till vardags, och dessutom mer självständiga än många andra hundraser, gör problemet till ett faktum.
För att åtgärda det är mitt första tips att spendera mycket tid med hunden även utanför jakten och att då under kontrollerade former öva mycket inkallning i olika situationer. När hunden kommer till dig – ge den mycket beröm och belöning så att den tydligt känner att det är positivt att komma till husse.
När det funkar i enkla situationer behöver du träna med störning, det vill säga det ska finnas en konkurrenssituation mellan att komma till dig och att göra något annat roligt. Det kan till en början vara att ha en matskål på gräsmattan med något gott i som hunden vill ha. Ha hunden i lina och låt den komma nära men inte ända fram till skålen. Ropa och locka på hunden och när den kommer till dig så har du något ännu godare eller roligare hos dig som hunden får. Experimentera med olika störningar men med samma tanke i träningen.
Väl ute i skogen är det viktigt att hunden inte kopplas varje gång som den kommer till dig, oavsett om det är för att du ropar eller för att den kommer spontant. Hunden ska alltså förknippa att komma till dig med något positivt som en klapp eller något annat kul, inte som nu att jakten är slut. Kalla gärna in då och då utan att koppla hunden under en jaktdag. Du kan även kalla in, koppla hunden, gå en liten bit och släppa den igen bara för att kopplet inte ska bli ett medel för ”bestraffning” i hundens sinne.
Jag har som grundregel att göra 3–5 inkallningar i skogen per jaktdag och bara koppla hunden vid 1–2 tillfällen. Oftast passar jag på att göra mina inkallningar när jag ser på min gps att hunden redan är på väg tillbaka från en sökrunda eller ett förföljande. På så sätt tar det nästan ingen extra tid av jakten och jag får dessutom en chans att se hunden, och kan kontrollera hur pigg den är och att den inte har skadat sig.