Min gamla wachtelhund är jättejobbig när hon är hos veterinären. Det spelar ingen roll vad det handlar om, tiken blir spattig, orolig, morrande och allt möjligt. Nu har jag en ny hund, en sex månaders unghund, och jag vill inte att den gamla hunden ska överföra problemet till den unga. Hur ska jag göra?

Svar:

Du ska få tips om den unga hunden, men jag tycker att du ska göra ett nytt försök också med den gamla. Tekniken är densamma, skillnaden är att det tar längre tid att ändra ett redan invant beteende som är kopplat till en viss miljö.
Åk till veterinären när du inte behöver. Helt utan tidspress. Belöna då och då med något hunden verkligen gillar, men utan en massa extra gullande. Knalla runt i väntrummet ett par minuter. Stålsätt dig i ett tydligt lugn. Ingen ömkan, ingen speciellt mjuk röst. I just det här läget ska du vara så mycket ditt vardagliga jag som möjligt. Minsta tecken, minsta signal från dig om att du tänker ”jaha, nu blir hunden rädd igen, som vanligt…” talar om för hunden att den gör alldeles rätt i att vara rädd.
Första gången kanske du stannar utanför dörren. Nästa sätter du dig med hunden i tamburen, innan det är dags att kliva in i väntrummet. Läs din hund, tänj gränsen men bara lite i taget.När du märker att lokalen inte är lika läskig längre är det dags att börja prata med de vita (och gröna) rockarna. Slå dig i slang med någon som jobbar på kliniken, men be dem strunta i hunden – inte ens titta på den. Beskriv ditt problem, så förstår personalen.
Nästa steg kan vara att en vitrock, utan att vara påstridig, ger hunden en godisbit genom att lägga den på golvet. Alltså, personen ska inte kasta fram en hand mot hunden med godiset. Stegvis jobbar du er vidare in i undersökningsrummet och upp på bordet. Korta, vänliga, tydliga, roliga och belönande övningar i lejonets kula kan förvandla veterinärskräcken till något som hunden inte alls har något emot.
Var lika avslappnad och lugn när det till slut är dags att gå till veterinären på riktigt. Lika kul, lika belönande, lika vardagligt ska besöket bli. Övandet ska glida in i verkligheten.
Du har haft problem med hunden hos veterinären. Men det här sättet att träna gäller i alla de miljöer, i alla de situationer, där en hund tydligt visar oro.