Jag har en bayersk viltspårhund, en hanhund som är ett år. Vi har spårtränat massor och han är redan jätteduktig, tar svåra spår som legat över en hel natt. Vi har också klarat ut flera riktiga eftersök, och där har han spårat klockrent hela vägen fram till döda vilt och sårlegor.
Nu till min fråga. Vid flera tillfällen har påskjutet vilt rest sig ur sårlegan innan vi har hunnit fram. Kan jag redan nu släppa honom i sådana lägen? Eller är han för ung, då han fortfarande är ganska het och intensiv i spåret? Mitt mål är att ha både spårhund och släpphund i samma hund.
Henke
Svar

Jag vet lite mer om din hund än det som står i frågan, och jag tycker att du ska vänta med att släppa honom. Av flera skäl.
För det första är spårhundens arbete svårt. Det krävs väldigt mycket träning och rutin innan en hund som framför allt ska användas till spårning vid alla typer av eftersök är färdigutbildad. Jag känner eftersöksjägare som anser att en spårhund inte är helt mogen för alla typer av utmaningar förrän den är fyra, fem år.
För det andra är spårning en typ av arbete, och att självständigt gå i kapp för att ställa, hålla fast eller dra ner skadat vilt ett helt annat arbete. Vill du få fram en riktigt duktig spårhund är mitt råd att du satsar just på det. Att befästa det arbetet är nummer ett. Det sägs att en färdig spårhund ”äger spåret”. Den tvekar inte, den behöver ingen hjälp, den är noggrann och markerar i alla typer av spår, som exempelvis vid bloddroppar. Den hittar och läser skottplatserna självständigt. Den hunden läser allt och gör hela jobbet självständigt, trots att du finns i andra änden av en lina.
Och för det tredje, den unga hund du har är het. Det påslag av stress i kombination med stor jaktlust kan föra med sig att jobbet med att gå i kapp skadat vilt blir för intensivt. Vilket i sin tur för med sig slarv.