Först och främst finns det bara krav på jaktledare om jakten gäller älg, kronvilt eller (normalt) något av de stora rovdjuren. För jakt efter till exempel vildsvin eller rådjur finns inga formella krav på jaktledare, även om det naturligtvis alltid är att föredra att det finns en tydlig jaktledare vid gemensamhetsjakter – oavsett art.
Som jaktledare får man ofta mycket förtroende och ansvar från jaktlaget, men strikt juridiskt är det få skyldigheter som faktiskt belastar jaktledaren. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska en jaktledare:

• Säkerställa att sambandsbestämmelser finns som förhindrar att fler djur fälls än vad som har tilldelats, eller att avskjutningsföreskrift åsidosätts.
• Försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kan finnas på skottplatsen inom två timmar från påskjutningen.
• Informera samtliga jaktdeltagare om avskjutningsföreskrifter, sambandsbestämmelser, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden och övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande, samt informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och ha löst statligt jaktkort.
• Informera att varje jaktdeltagare bör vara ansvarsförsäkrad, bära signalfärg, ha ett inskjutet vapen och tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter älg.
• Informera om vikten av att delta i inventeringar inom älgförvaltningsområdet och rapportera observerade älgar i befintligt datoriserat system.

Som synes har jaktledaren många informationsskyldigheter, men väldigt få skyldigheter i övrigt vad gäller jaktens genomförande eller säkerhet. Med ett enkelt PM som delas ut inför jakten kan också jaktledaren frånsäga sig stora delar av ansvaret, genom att i det skriva om det som ska informeras om och tillskriva varje enskild skytt ansvar för att säkerställa att kulfång finns och att inga skott lossas i förbjuden skjutriktning. Som jaktledare kan man förvisso ställas till ansvar om något går fel, men om man agerar korrekt inför jakten minskar denna risk drastiskt.