Medan svenska bågjägare åker utomlands och jagar väntar den beslutande myndigheten på resultatet från en finsk vetenskaplig studie. I Danmark närmar man sig ett permanent ja till bågjakt på hjortdjur. Av de nordiska länderna har Sverige, Norge och Island förbud, medan en handfull länder i övriga Europa tillåter bågjakt. I USA är bågjakt vanligt förekommande, andra exempel är Nya Zeeland och Sydafrika.
För ett par år sedan kunde Sveriges lantbruksuniversitets vetenskapliga råd för djurskydd, med en gedigen referenslista som grund, konstatera att ”det går inte att avgöra vilka argument som haft avgörande betydelse för att tillåta eller förbjuda jakt med pil och båge på nationell nivå”.
Det är Naturvårdsverket som avgör om jakt med pil och båge ska bli tillåtet i Sverige. I de nya föreskrifterna om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt som träder i kraft någon gång efter sommaren finns inte pil och båge med. Frågan är bordlagd och kommer att utredas vidare.
Ett av flera underlag som kommer att ligga till grund för Naturvårdsverkets ställningstagande är resultatet av den nämnda finska studien som har gjorts på uppdrag av Finska bågjägarförbundet med finska jord- och skogsbruksministeriet som finansiär.
Jämförande studie på gång
Studien, som ska utmynna i en doktorsavhandling, har utformats av veterinär Mikaela Sauvala och det är också hon som har gjort analyser och behandlat all insamlad information. Ett hundratal frivilliga jägare har stått för grovjobbet i fält.
Huvudsyftet med Sauvalas studie är att på vetenskaplig grund jämföra bågen som jaktmedel med det traditionellt använda, och sällan ifrågasatta, geväret. Studien har pågått sedan 2019 och totalt har 130 vitsvanshjortar fällts med pilbåge och 100 med gevär.
Axplock ur resultaten har presenterats, bland annat som en poster vid 2023 års Wildlife Seminar i Jyväskylä och i en preliminär rapport.
Några exempel ur statistiken är att de påskjutna hjortarna hade en genomsnittlig flyktsträcka på 55,66 meter efter skott med gevär och 55,31 meter efter skott med pilbåge. Djur som lade sig direkt vid träff är inte med i beräkningen.
De jägare som använde gevär sköt i genomsnitt på ett avstånd av 63 meter medan bågskyttarnas placering var betydligt närmare djuren, i genomsnitt 17,56 meter. Mängden felaktigt placerade skott var snarlika för båda vapenslagen, 6,6 procent för gevär och 6,3 procent för pilbåge. Resultaten av blodanalyser, där stressmarkörer som till exempel kortisol ingår, finns inte med i den preliminära rapporten.
Av de två nordiska länderna som tillåter viss bågjakt har Finland den längsta listan på djurslag som får jagas med pilbåge, nämligen allt jaktbart vilt utom vikare, gråsäl, älg, brunbjörn och varg. I Danmark tillåter man sedan 1999 bågjakt på småvilt, men fler viltslag kan bli aktuella.
Försök i Danmark
Under 2018–2022 genomförde danska Miljöstyrelsen ett försök med bågjakt på större hjortvilt. Nationellt centrum för miljö och energi vid Århus universitet har sammanställt resultaten i en rapport. Den innehåller den mest omfattande insamlingen av data som har gjorts gällande bågjakt på större hjortar i Danmark.
Underlaget består av uppgifter från 104 jägare som sammanlagt har skjutit 282 djur; 194 rådjur, 81 kronhjortar och 7 sikahjortar. Majoriteten av jägarna som deltog i undersökning använde compoundbåge, vid ett fåtal tillfällen fälldes vilt med långbåge eller recurvebåge. Skjutavståndet varierade från 3 till 40 meter och merparten av pilarna avlossades från marken eller från torn/stege. Ett tjugotal djur fälldes vid pürsch- eller tryckjakt.
I rapporten Effektiviteten af buejagt – opfølgende undersøgelser kan man bland annat utläsa att flyktsträckan i genomsnitt var längre efter träff med pil än med kula. Det gällde även spårlängden vid eftersök med tillägget att eftersöksjägaren med hjälp av fynd på pilen, om den återfanns, lättare kunde utläsa hur djuret hade träffats jämfört med skadskjutningar orsakade av kulvapen. Författarna påtalar, i rapportens sammanfattning, att om man ska jämföra bågjakt med andra jaktformer krävs det forskning och utveckling av bättre parametrar för all jaktammunitions samlade effektivitet för avlivning av djur, inte som i dag då användning av kul- och hagelgevär mest bygger på tradition, inte vetenskapligt framtagna kriterier för effektivitet. Innehållet i rapporten ligger till grund för beslutet hos Danmarks Viltförvaltningsråd att säga ja till bågjakt på större hjortvilt. Det slutliga avgörandet ligger hos miljöministern.
