Ju mer du tränar – på så många olika sätt som möjligt – desto bättre lär du känna ditt vapen. Det gäller studsaren lika mycket som hagelbössan.

Bli en bättre jaktskytt

Övning ger färdighet – den sanningen gäller definitivt jaktskytte. Att utnyttja jaktskyttebanornas möjligheter är självklart för de flesta jägare, eller borde vara det. Men det finns många sätt att öva skytte som är roligt utmanande och som bygger teknik, vana och säkerhet.

Skjutproven är viktiga delar i jägarexamen. För att klara godkänt måste en nybörjare få instruktioner och öva. Men den träningen är, som jag ser det, långt ifrån tillräcklig för den som vill bli riktigt säker med vapnet under praktisk jakt. Att träna upp förmågan att skjuta säkra skott är en av jaktens grundpelare. Om det tvistar inte många. 

Det handlar alltså om att träna jaktskytte. Det görs förstås på landets jaktskyttebanor. Där finns kunskapen, där finns alla förutsättningar i form av genomtänkta, praktiska övningar. Stirra dig inte blind på det du gjorde inför proven under jägarexamen; på banorna finns mycket mer än så.

Hagelskytte bygger mycket på en känsla, på ett naturligt sätt att hantera vapnet. Ta hjälp av instruktörer och erfarna hagelskyttar.
XXXX Ju mer du tränar – på så många olika sätt som möjligt – desto bättre lär du känna ditt vapen. Det gäller studsaren lika mycket som hagelbössan.

Jaktskyttebanorna 

När det gäller hagelskyttet övar du på skeetbanans alla stationer, du nöter snabbhet och koncentration på trapbanan, och till det lägger du jaktstigarnas omväxlande utmaningar.

Kulskyttet handlar om att öka säkerheten och träffprocenten på både den stillastående och den löpande älgfiguren, men också om korthållsbanorna där du kan skjuta med studsare i klenare kaliber, vilket drar ner rejält på ammunitionskostnaden. Många jaktskyttebanor har studsare att låna ut.

Man kan också, med förvånansvärt enkla medel, variera träningen på de permanenta banorna. Självklart måste allt ske inom godkända skjutvinklar och områden som gäller för varje bana, så prata först med den som är ansvarig i klubben. Men prova; resultatet kan bli lika roliga som utmanande övningar. Här är några exempel när det gäller kulskyttet.

Älgbanan ser vid en första anblick ut att vara huggen i sten, men med enkla medel kan den varieras:

  • Minska skjutavståndet på stillastående älg.
  • Minska skjutavståndet när du skjuter mot rörlig älg. Det medför att du måste träna på olika mycket framförhållning.
  • Om det går, ändra hastigheten på den rörliga älgen.
  • Be någon starta den rörliga älgen lite när som helst.
  • Sätt hinder framför målområdet där älgen rör sig, som buskar eller något annat som bitvis döljer älgens rörelse. Det ökar likheterna med riktig jakt.  
  • Variera din skjutställning. Skjut med stöd, utan stöd, knästående, sittande och liggande.
  • I takt med att du känner dig säkrare kan du lägga in tidspress också. Fyra skott på stillastående älg inom 20 sekunder kan vara första steget.

En viktig sak att poängtera är att alla de duktiga instruktörer du möter på jaktskyttebanan också har varit nybörjare. Be om råd. Be dem titta på dina skjutställningar, dina repeteringar, dina anlägg mot axeln. Ju mer du frågar, desto bättre kommer du att skjuta.

Skjutbiografer är ett välkommet tillskott när det gäller jaktskytteträning. Här övar du i riktiga jaktsituationer. Börja enkelt och öka svårigheterna i takt med framstegen. Ett bra sätt att träna inför säsongens drevjakter.

Skytte på bio

Numer finns ett stort antal skjutbiografer i landet. Det är bra eftersom du där kan träna ditt skytte i situationer nära verkligheten i jakten.

Här är det minst lika viktigt som på jaktskyttebanorna att du frågar och tar hjälp av instruktörerna. Be om enkla utmaningar i början och öka svårighetsgraden i takt med att du känner dig alltmer säker.

Ett tips är att torrklicka dig igenom scener på duken framför dig innan du har patroner i studsaren.

Stressa dig inte igenom biografskyttet, ta i stället chansen att under full koncentration inse vad du klarar av som jaktskytt. Sedan tränar du på din vanliga jaktskyttebana. Lägg också till annan träning, på jaktmarken under säkra former, med luftgevär eller Klass 4-studsare på enkla hemmabyggda banor och dessutom en massa klick-träning för att bli vän med anlägg och avtryck. Prova sedan igen på biografen och inse att övning ger färdighet.

Är det här en acceptabel skottmöjlighet? Övningsskytte och diskussionsunderlag på samma gång.

Öva i grupp

Träna skytte med de andra i jaktlaget. Prata med andra nybörjare – eller vilka jaktkompisar som helst – om att öva tillsammans. Det är bra på jaktskyttebanan, men framför allt i andra sammanhang som på egna banor på jaktmarken, med luftgevär, salongsgevär och förstås med de vapen du ska jaga med.

Är ni några stycken kan en av er bestämma och förbereda övningar vid ett möte, sedan går den uppgiften runt i gänget.

Många jaktskyttebanor har kurser, anpassade efter deltagarnas kunskaper. Värt att ta reda på och delta i.

Har du tillstånd att skyddsjaga med rörligt ljus? I så fall ska du träna på att skjuta med just den utrustningen.

Bli vän med bössan

En av självklarheterna på vägen mot att bli en duktig jaktskytt handlar om känslan med vapnet. Ju mer du tränar – på så många olika sätt som möjligt – desto bättre lär du känna ditt vapen. Det gäller studsaren lika mycket som hagelbössan. 

Tanken är att all din träning för med sig att hanteringen av vapnet, i allt från säkerhet till att trycka av i rätt läge, sker med en näst intill självklar automatik. Först då kan du fokusera fullt ut på målet, från banans mål av papper till det vilt du får skottchans på under riktig jakt.

Jakt handlar om väldigt mycket mer än att skjuta vilt. Men å andra sidan; om inte ditt skytte fungerar bra så fungerar definitivt inte jakten. 

Proffsens råd:

Passar kulvapnet?

Du skjuter bättre med ett vapen som är anpassat efter din kropp. En storvuxen jägare med långa armar trivs inte bra med ett vapen anpassat efter en mindre jägares kropp. När vapnet passar blir anlägget och träffsäkerheten bättre. Framför allt handlar det om kolvkammens höjd, eftersom nästan alla monterar kikarsikten på studsare, och kolvens längd. Blunda och gör en anläggning. Öppna ögat (ögonen). Ser du hela bilden i kikarsiktet är kolvkammens höjd bra. Om inte, ja då höjer du kammen med påbyggnader (eller ställer in om kolvkammen är höj- och sänkbar) tills du direkt hamnar rätt i förhållande till kikarsiktet. Du kan också be en kompis lysa med ficklampa framifrån genom siktet när du blundande gör anläggningen. Om ljuskäglan hamnar mitt i ögonlocket ligger du rätt med kinden mot kolven. Kolvlängden är individuell. Prova dig fram med tilläggsbrickor. Du känner i anlägget när du hamnar rätt.

Klicka mycket

En stor del av skytte handlar om avtrycket. Skaffa klickpatroner och träna massor. Många tävlings- och duktiga jaktskyttar torrklickar minst lika många gånger som de trycker av med skarpa patroner i vapnet på bana. Många moderna vapen har ställbart trycke. Du kan alltså själv justera vikten. Börja på ett kilo och prova dig fram. Regeln lyder: Lagom är bäst. Men ditt trycke ska passa just dig.

Ta hjälp med hagelvapnet

Hagelbössan måste passa just din kropp. Kolvkammens höjd, kolvens längd och inte minst skränkningen av kolven spelar roll. Ta hjälp av den som kan, i butiken, hos vapensmeden och av skjutbanans instruktörer.

Rekylen

Rädsla för rekylen kan vara ett problem, framför allt för nyblivna jägare. Är du beredd på obehag när skottet går skjuter du sällan bra. Du spänner kroppen, du skjuter fram axeln lite extra. För en högerskytt betyder det att träffen tar lågt till vänster och tvärtom för vänsterskytten. Lösningen kan vara att montera en ljuddämpare, att byta till en lite klenare kaliber eller till ett tyngre vapen i samma kaliber. Ett enkelt byte till en mjukare och mer rekylupptagande bakkappa kan göra underverk.

Öva på ”egna” banor

Allt du gör måste självklart ske under säkra former och med godkännande av markägare. Du kan ordna en relativt stationär skjutbana i exempelvis en grusgrop, där du kan variera övningsskyttet hur mycket som helst. Små tavlor, stora figurer, olika stödmöjligheter, olika avstånd. Och självklart en portabel lerduvekastare till hagelträningen. Du kan också skaffa viltfigurer och ställa ut för att skapa jaktliknande situationer. En kompis ställer ut och leder dig igenom en tillfällig bana där målen finns på olika avstånd och ofta i ”trånga” situationer. Du kan ställa ut en hundfigur i olika positioner intill viltfiguren, dels för att göra utmaningen svårare, dels för att kunna diskutera om ett skott över huvud taget är möjligt i just den situationen.

Stöd på flera sätt

Allt skytte blir säkrare med stöd. Öva dig i att skjuta med stöd i alla möjliga former, både naturliga och sådana du bär med dig. Öva så både på jaktskyttebanan, i skjutbiografen och på jaktmarken. Öva genom att torrklicka och med övnings- och jaktammunition. Om du köpt ett benstöd ska du träna med det för att veta hur det fungerar när det ska användas i jakten.

Hjälpmedel

Har du skaffat tillstånd att skyddsjaga med lampa på vapnet? Eller med någon annan form av mörkerhjälpmedel? I så fall ska du träna med den utrustningen, innan du jagar. Att skjuta i en ficklampas ljusbild är inte samma sak som jaktskytte i dagsljus.

Bra förutsättningar

Ska du framför allt jaga som passskytt under drevjakter? Då vinner du på att träna mycket i skjutbiograf. Är det vak- och smygjakt, ofta med stöd, som gäller, ja då ska du träna mycket på just det skyttet. Är du hundförare behöver du träna på snabba anläggningar och skott, ofta i trånga lägen. Tänk också på att årstiden och vädret spelar roll. Ett exempel: Ska du jaga toppfågel i 20 minusgrader ska du skjuta in vapnet för det. Dessutom vinner du på att träna med den tjocka jacka du senare ska jaga i. Träna med ett vapen som är anpassat, optimerat, för just dig. Och träna på rätt sak. Det förbereder dig, gör ditt skytte säkrare och bättre, inför verkligheten.

Peter Ekeström
Fler artiklar

Proffsens råd:

Passar kulvapnet?

Du skjuter bättre med ett vapen som är anpassat efter din kropp. En storvuxen jägare med långa armar trivs inte bra med ett vapen anpassat efter en mindre jägares kropp. När vapnet passar blir anlägget och träffsäkerheten bättre. Framför allt handlar det om kolvkammens höjd, eftersom nästan alla monterar kikarsikten på studsare, och kolvens längd. Blunda och gör en anläggning. Öppna ögat (ögonen). Ser du hela bilden i kikarsiktet är kolvkammens höjd bra. Om inte, ja då höjer du kammen med påbyggnader (eller ställer in om kolvkammen är höj- och sänkbar) tills du direkt hamnar rätt i förhållande till kikarsiktet. Du kan också be en kompis lysa med ficklampa framifrån genom siktet när du blundande gör anläggningen. Om ljuskäglan hamnar mitt i ögonlocket ligger du rätt med kinden mot kolven. Kolvlängden är individuell. Prova dig fram med tilläggsbrickor. Du känner i anlägget när du hamnar rätt.

Klicka mycket

En stor del av skytte handlar om avtrycket. Skaffa klickpatroner och träna massor. Många tävlings- och duktiga jaktskyttar torrklickar minst lika många gånger som de trycker av med skarpa patroner i vapnet på bana. Många moderna vapen har ställbart trycke. Du kan alltså själv justera vikten. Börja på ett kilo och prova dig fram. Regeln lyder: Lagom är bäst. Men ditt trycke ska passa just dig.

Ta hjälp med hagelvapnet

Hagelbössan måste passa just din kropp. Kolvkammens höjd, kolvens längd och inte minst skränkningen av kolven spelar roll. Ta hjälp av den som kan, i butiken, hos vapensmeden och av skjutbanans instruktörer.

Rekylen

Rädsla för rekylen kan vara ett problem, framför allt för nyblivna jägare. Är du beredd på obehag när skottet går skjuter du sällan bra. Du spänner kroppen, du skjuter fram axeln lite extra. För en högerskytt betyder det att träffen tar lågt till vänster och tvärtom för vänsterskytten. Lösningen kan vara att montera en ljuddämpare, att byta till en lite klenare kaliber eller till ett tyngre vapen i samma kaliber. Ett enkelt byte till en mjukare och mer rekylupptagande bakkappa kan göra underverk.

Öva på ”egna” banor

Allt du gör måste självklart ske under säkra former och med godkännande av markägare. Du kan ordna en relativt stationär skjutbana i exempelvis en grusgrop, där du kan variera övningsskyttet hur mycket som helst. Små tavlor, stora figurer, olika stödmöjligheter, olika avstånd. Och självklart en portabel lerduvekastare till hagelträningen. Du kan också skaffa viltfigurer och ställa ut för att skapa jaktliknande situationer. En kompis ställer ut och leder dig igenom en tillfällig bana där målen finns på olika avstånd och ofta i ”trånga” situationer. Du kan ställa ut en hundfigur i olika positioner intill viltfiguren, dels för att göra utmaningen svårare, dels för att kunna diskutera om ett skott över huvud taget är möjligt i just den situationen.

Stöd på flera sätt

Allt skytte blir säkrare med stöd. Öva dig i att skjuta med stöd i alla möjliga former, både naturliga och sådana du bär med dig. Öva så både på jaktskyttebanan, i skjutbiografen och på jaktmarken. Öva genom att torrklicka och med övnings- och jaktammunition. Om du köpt ett benstöd ska du träna med det för att veta hur det fungerar när det ska användas i jakten.

Hjälpmedel

Har du skaffat tillstånd att skyddsjaga med lampa på vapnet? Eller med någon annan form av mörkerhjälpmedel? I så fall ska du träna med den utrustningen, innan du jagar. Att skjuta i en ficklampas ljusbild är inte samma sak som jaktskytte i dagsljus.

Bra förutsättningar

Ska du framför allt jaga som passskytt under drevjakter? Då vinner du på att träna mycket i skjutbiograf. Är det vak- och smygjakt, ofta med stöd, som gäller, ja då ska du träna mycket på just det skyttet. Är du hundförare behöver du träna på snabba anläggningar och skott, ofta i trånga lägen. Tänk också på att årstiden och vädret spelar roll. Ett exempel: Ska du jaga toppfågel i 20 minusgrader ska du skjuta in vapnet för det. Dessutom vinner du på att träna med den tjocka jacka du senare ska jaga i. Träna med ett vapen som är anpassat, optimerat, för just dig. Och träna på rätt sak. Det förbereder dig, gör ditt skytte säkrare och bättre, inför verkligheten.