– Min pappa, min farbror och morfar jagar och jag har följt med på jakt sedan jag var i fyraårsåldern. Jag var hellre ute i skogen med pappa än lekte, så man kan säga att jag verkligen har jakten i blodet. När jag fyllde 18 år, 2016, tog jag jägarexamen. Tidigare än så får man inte börja jaga i Polen, säger Julia som flyttade till Malmö 2021 för att ta sin magisterexamen i skogsbruk på Sveriges lantbruksuniversitet.
Hon stortrivs i Sverige och uppskattar artrikedomen, skogarna och naturen. Här finns också betydligt fler kvinnliga jägare. I Polen är bara 3–4 procent av de 130 000 jägarna kvinnor.
Precis som i Sverige underlättar det att ha kontakter bland vänner och familj om man vill börja jaga i Polen. Men oavsett bakgrund är det en lång och svår process att få jaktlicens där – kanske den svåraste i Europa.
– Man genomgår flera steg och avlägger inför medlemmarna i jaktklubben en ed, där man lovar att jaga etiskt och hållbart. På den första nivån för nybörjare får man inte delta i troféjakt och först efter tre års erfarenhet kan man ansöka om licens för troféjakt. Den tredje nivån ger också en falkeneringlicens för den som vill jaga med fåglar, berättar Julia.
I Polen jagar man ungefär samma vilt som i Sverige, dock inte älg, tjäder och orre. Julia har än så länge jagat som gäst tillsammans med svenska vänner. Men eftersom hon tänker bli kvar ett tag är planen att ta svensk jägarexamen.
Trots att Polen och Sverige är grannländer upplever Julia ganska stora skillnader mellan länderna vad gäller jakt. Exempelvis är jakt med hund ovanligt i Polen och endast vid vildsvinsjakt är det tillåtet att använda ljuddämpare.
”Vi har fler ritualer och traditioner kring jakt, bland annat använder vi oss av ljudsignaler för att kommunicera under jakten och det finns olika ljudsignaler för olika djur.”
Julia Nowak, Polen
– Vi har fler ritualer och traditioner kring jakt, bland annat använder vi oss av ljudsignaler för att kommunicera under jakten och det finns olika ljudsignaler för olika djur. Vi tillåts jaga under brunstsäsong, vilket man inte får göra i Sverige. Sedan har Polen en rad regler kring troféjakt som alla måste följa. Det kan handla om typ av vilt och dess ålder. Skjuts fel djur så utmäts ett straff, till exempel att man förlorar sin troféjaktlicens, säger Julia och tillägger att den som har skjutit en trofé måste visa upp den för en särskild kommitté för att säkerställa att man har gjort rätt.
Prismässigt menar Julia att det initialt är ganska dyrt att börja jaga i Polen, eftersom all utrustning och licenserna kostar. Men därefter går det att jaga utan stora kostnader.
En annan skillnad är storleken på jaktmarkerna. Polska jaktklubbar måste arrendera minst 3 000 hektar mark och alla jaktmarker är statliga. En privat markägare kan alltså inte upplåta jakträtten till jägare.
