Sista helgen i januari 2020 var det extremt kallt i stora delar av Sverige, så även i norra Dalarna. Och ju kallare det är desto sämre blir jakten. Fåglarna ligger nedgrävda i snön för att spara energi, och de är oftast bara uppe och betar kort i gryning och skymning.
Dan Andersson föredrar egentligen december som bästa toppjaktsmånaden, då det är betydligt mildare än nu. Om temperaturen ligger runt nollan eller om det bara är några få minusgrader kan fåglarna vara uppe och beta hela dagarna.
– Det gäller att vi är uppe tidigt som attan i morgon. Jag har sett hur fåglarna är uppe och betar bara några få minuter innan de går ner under snön igen och då måste vi vara på plats där de kan hålla hus. Vi får helt enkelt börja skida i mörkret, men vi har en fin fullmåne till hjälp, säger en alltid lika glad och bullrig Dan.
Väckarklockan ringer mitt i natten – jättetidigt. Vi slänger in ny ved i kaminen för att få upp värmen i jaktstugan och sedan en snabb blick på termometern som visar minus 30 grader.
– På med alla underställ som du har. Och glöm inte att ta med mycket energidryck för det är lätt att torka ut när det är så här kallt, säger Dan.
Det blir en snabb packning innan vi direkt ger oss ut i månljuset för att börja uppstigningen till ett högt område, som vi hoppas kan vara några grader varmare.
Det sliter och knarrar i all utrustning, det är så kallt att inget riktigt vill fungera. Det är dock väldigt mysigt att skida i månljuset, och knarrandet skapar en speciell stämning runt omkring oss.
Översnöat landskap
Efter en dryg timmes skidande har vi kommit upp till en platå där de stora björkarna är vackert inklädda i rimfrost. Plötsligt är en grupp orrtuppar uppe och betar frenetiskt några hundra meter bort. De verkar vara väldigt stressade – byter kvist hela tiden och försöker verkligen att proppa i sig björkskott.
Dan försöker sig på en ansmygning, men fåglarna är borta lika fort som de dök upp.
– Nu skidar vi järnet upp till högplatån innan morgonjakten är över, säger han.
Dan vet vad han pratar om eftersom han har jagat här i över 30 års tid. Det är bara att hänga på.
Väl uppe möts vi av ett fantastiskt översnöat landskap. Vi skidar runt några timmar, men vi hittar inte en enda snöfri talltopp som kan avslöja att tjädern har varit här. Ingen spillning, ingenting, förutom ett strålande solsken som gör våra vintertrötta ögon smala som springor.
Det här området brukar alltid vara det bästa stället i januari, men nu är det för kallt. Dans termometer visar minus 27 grader, trots att det är mitt på dagen.
– Vi får prova längre ner där det inte är översnöat och förhoppningsvis kanske solen har smält bort den värsta snön och rimfrosten. De måste ändå få i sig lite mat innan den kalla natten kommer, säger Dan.
Betar i björktoppen
Högt uppifrån ser det betydlig grönare ut där nere, och vi väljer ut ett område där solen har legat på under dagen. Dan tror inte att fåglarna vill sitta uppe och sola sig när det är så här kallt. Men mindre snö på träden innebär enklare betande och det är de små sakerna som kan avgöra var de kan finnas.
– Där sitter en, utbrister Dan plötsligt.
Och mycket riktigt sitter en tjädertupp och betar i en topp i ett ungtallsområde.
Den sitter inte alltför långt bort, men tyvärr ser vi bara fågeln när vi står högt upp. Vi måste skida ut på en myrholme för att Dan ska kunna få ett bra skottläge. Föret är fint och vi gör inte mycket väsen av oss, men när vi väl är på plats är fågeln borta.
– Så typisk när det är så här kallt. När man väl hittar fågeln så är den borta i en ögonblinkning, säger Dan och skrattar.
– Men det är väl ändå förbannat trevligt att vara ute en sådan här fin dag. Inget att säga om det, fortsätter han.
En orre faller
Vi hinner bara runt hörnet på myren innan Dan gör stopptecken och pekar på två orrar som betar i en stor björk. Nu lägger sig Dan ner på direkten, det får bli lite långt håll.
Avståndsmätaren säger 225 meter, men om någon är väl inskjuten så är det Dan. Magasinet, som har legat innanför jackan för att hålla värmen, kommer fram. Ut med benstöden och Dan fixar till en bra skyttebänk i snön.
Poff låter det från Dans ljuddämpare och en orrtupp faller från björken.
– Äntligen! Efter allt detta skidåkande är vi värda en fågel, säger Dan.
Till och med en enda orrtupp kan göra en bra dag – det är vi båda helt överens om!
– Men nästa år ska vi jaga tidigare, då kylan inte har hunnit få sitt grepp. Det ett bra tips till alla som vill ut och prova, säger en rimfrostig Dan.
