Foto: Göran WikströmJägaren ligger väl kamouflerad med ett bra skjutstöd för vapnet. En låg profil gör att jägaren inte upptäcks lika lätt när räven nalkas.

Lyckas med lockjakt på räv

Lockjakt på räv är en spännande, intressant och väldigt lärorik jaktupplevelse. Med rätt förberedelser och förutsättningar är den också mycket effektiv. Och just nu, under senvintern, är klart bästa tiden att använda sig av lock.

Som med allt annat krävs det viss övning och engagemang innan den första räven är skjuten för lockpipan. Men den jägare som lyckas fälla en vacker vinterräv, som upphetsad kommer springande på lockskriken, lär försöka igen.

Ett klassiskt sätt att locka räv är med muspip, och då ofta i samband med någon annan jakt när man upptäcker en räv och vill att den ska komma närmare. 

Den mer renodlade rävlocken, där man använder sig av harskrik som imiterar en hare i nöd, är mer avancerad och kräver en hel del planering och förarbete innan man överhuvudtaget sätter i gång. Harskriken hörs långt över jaktmarken. Och det är viktigt att betona att ett ”missbruk” av harskrik kan spoliera kommande jakter, åtmin-
stone den säsongen på den aktuella jaktmarken. 

Vänster: En karta där jägaren har ritat in de olika tänkbara passen är värdefull. Med kompassens hjälp kan jägaren enkelt bestämma vindriktningen, på samma sätt som fältskyttarna gjorde förr i tiden. Höger: Det finns en mängd olika lockpipor för rävjakt. En pipa med öppet membran fungerar bäst när det är riktigt kallt, annars kan saliven lätt frysa inuti pipan.

Lockpipor

Det finns en mängd lockpipor för harskrik att tillgå i handeln. De flesta fungerar säkert, men det viktigaste med en lockpipa är att man kan frambringa höga ljud och att den är driftsäker. 

Med hjälp av handen som kupas över lockpipan kan jägaren frambringa variationsrika ljud i samspel med hur hårt man blåser. Tänk dig en hare som har fastnat i klorna på en örn och hur den skriker förtvivlat. Det är ett minst sagt hjärtskärande ljud. 

Många gånger påminner det om ett litet spädbarn som gallskriker rakt ut. Så en viss inlevelse bör man ha då man försöker frambringa ett så plågat läte som möjligt med korta, långa, gälla och dova läten. 

Vissa pipor har ett membran inuti och dessa kan lätt frysa igen vid kall väderlek. Välj därför lockpipor med öppna membran. 

När man som jägare försöker efterlikna ett ångestskrik från en hare kan räven uppfatta det som att ett annat rovdjur, till exempel en rovfågel, har slagit sitt byte. Räven blir nästan alltid nyfiken och upphetsad av det som den hör, det ger nämligen räven en chans att stjäla bytet. 

Men räven måste likafullt vara försiktig. Det kan ju vara ett större rovdjur, exempelvis ett lodjur, som har tagit haren. Och räven kan då själv bli tagen. Det är just det som blir jaktens stora strategiska utmaning. 

För att inte räven ska bli överrumplad när den närmar sig harskriket kommer den att röra sig mot vindens riktning. Allt för att med hjälp av luktsinnet lista ut vad för slags rovdjur som har slagit bytet. Det innebär att jägaren som lockar måste ha vinden i ryggen för att ha en rimlig chans att få se räven. Paradoxalt nog fungerar detta faktiskt mycket väl. 

Den svåra konsten med lockjakten är inte att få fram rätt läte, det klarar de flesta. Utmaningen är att välja rätt pass och att locka vid rätt tillfälle, samt att inte bli upptäckt på grund av rörelser eller vittring. Av den anledningen har många jakter förmodligen tagit slut innan de ens har börjat. 

Vänster: En elektrisk bulvan kan många gånger avleda rävens uppmärksamhet från jägaren. Bulvanen kan sättas upp snett framför jägaren. Det kan handla om viktiga sekunder innan räven upptäcker jägaren som blåser i pipan. Höger: En nyskjuten räv är ett av de vackraste villebråden. Tillika är rävjakten en av de enskilt viktigaste viltvårdsåtgärderna som en jägare kan utföra.

Valet av pass viktigt

En räv som kommer på lock är garanterat på helspänn, därför är valet av pass mycket viktigt. Likaså att man sitter blick stilla och är beredd med geväret vid axeln. En jägare som visar sin mänskliga silhuett eller rör på sig avslöjas direkt. 

Flera erfarna lockjägare väljer att skjuta och locka från en sittande skjutställning med höga benstöd. Men finner man en plats där en liggande skjutställning fungerar är det ofta det allra bästa.

Bekymret är om räven råkar dyka upp från ett annat håll än det som är tänkt – och det kommer att hända förr eller senare även om man följer alla konstens regler om vindriktningen. Då måste jägaren flytta sig och ta ett nytt skjutstöd. Räven som upptäcker jägaren rusar dock snabbt därifrån. Kommer räven från fel håll är ett gott råd att skjuta så snabbt som möjligt, men naturligtvis utan att riskera ett dåligt skott. Vid rävlock är det därför bra att vara två jägare som samarbetar och sitter rygg mot rygg för att hålla uppsikt åt var sitt håll. 

”Den svåra konsten med lockjakten är inte att få fram rätt läte, det klarar de flesta. Utmaningen är att välja rätt pass och att locka vid rätt tillfälle, samt att inte bli upptäckt på grund av rörelser eller vittring.”

Bästa tiden för harskrik

När är då bästa tiden att locka med harskrik?

Det kan fungera bättre och sämre under hela säsongen. Men senvintern är klart bästa tiden att använda sig av lock, för då har rävarna svårare att hitta mat, och undervegetationen på marken är klart gynnsammare ur jägarens perspektiv när en räv ska upptäckas innan den upptäcker jägaren. 

Under parningssäsongens slutskede är räven aktiv under många av dygnets timmar och då fungerar harskrik bäst. Hanräven äter lite under själva höglöpen och är ofta utsvulten efteråt. Därför har den svårt att motstå en hare i nöd och kommer ofta snabbt på lockskriken. Många gånger räcker det med att locka i 20 minuter innan man byter pass. 

En jägare försöker så klart att ta sig ut så tyst som möjligt till det tänkta passet och göra sig redo. Sedan börjar man locka intensivt och så inlevelsefullt som möjligt i ungefär en halv minut. Kommer ingen räv efter en till två minuter upprepar man med den intervallen. 

Kommer räven gäller det att ha lite fingertoppskänsla. Är den utom skotthåll fortsätter man att locka. Men generellt gäller det att ta tillfället i akt och skjuta så fort räven är inom skotthåll, och inte vänta för länge, då räven är misstänksam av sig och gärna anar oråd och försvinner. För att få stopp på en upphetsad räv som kommer springande räcker det ofta att tystna med harskriket och ropa till hastigt. 

Räven är ett nattaktivt djur. Månljusa vinternätter med lite snö på marken kan ge goda förutsättningar för en lyckad lockjakt.

Räven är ett nattaktivt djur

Räven är ett nattaktivt djur och därför passar det bäst att jaga i gryning och skymning. Även månljusa vinternätter med ett tunt lager snötäckt mark fungerar fint. I den norra delen av landet, där snödjupet är stort, får det inte vara mängder med lössnö. Då väntar man till våren. Den sista tiden på jaktsäsongen, när snön fryser till hård skare, är bästa perioden för räv i norr. Det är då man ska satsa allt vad man kan som lockjägare. 

En hungrig räv under rätt förhållanden kan springa långt, flera kilometer, när den hör ett harskrik. Därför är öppna ytor – som hyggen, nyröjda kraftledningsgator, ängsmark, myrar och isar – utmärkta ställen att passa vid.

Skotthållen kan bli långa, så det gäller verkligen att man är väl förtrogen med kulvapnet. Kraftig vind är sällan bra, då har räven alldeles för lätt att känna jägarens vittring, utan lagom vind är bäst. 

”Under parningssäsongens slutskede är räven aktiv under många av dygnets timmar och då fungerar harskrik bäst. Hanräven äter lite under själva höglöpen och är ofta utsvulten efteråt. Därför har den svårt att motstå en hare i nöd och kommer ofta snabbt på lockskriken.”

Rekognosera passen innan

När man väl har bestämt sig för att testa denna intressanta jaktform är det viktigt att rekognosera i förväg vilka aktuella pass som har bra skydd för jägaren, och vilken väg som man ska ta för att lättast nå passet utan att väsnas. När man väljer pass håller man samtidigt reda på vilken vindriktning som är den optimala för just det passet. En medhavd jaktkarta där anteckningar förs, och en kompass för att bestämma vindriktning, är en klok investering för fortsatt jakt. 

Eftersom harskrik hörs väldigt långt är det bra om passen inte ligger för nära varandra. Ju fler pass som man har att välja mellan, desto större chans har jägaren att lyckas. Har man små jaktmarker kan det vara lämpligt att fråga runt bland jaktgrannar om det går att få lösa ett gästkort för rävjakten. Förhoppningsvis är många positivt inställda, då det handlar om hög viltvårdsnytta. 

Predatorjakt är enskilt den viktigaste viltvårdsåtgärden som snabbt ger en direkt effekt på småviltsstammarna. Där det jagas räv flitigt har man betydligt större småviltsstammar, allt från fågel, hare och rådjur. Ta vara på möjligheterna och prova på att locka räv! 

9 bra tips

1.

Lockjakt fungerar bäst på vintern när räven har svårare att hitta mat, och i samband med parningstiden då räven rör sig mycket. Tidiga morgnar och sena kvällar innan mörkrets inbrott är idealiska i rävlockartider.

2.

Välj passen omsorgsfullt. Försök räkna ut var rävarna håller till och från vilket håll de kan komma vid lock. Locka bara vid perfekta förhållanden, annars är risken stor att rävarna blir misstänksamma och aldrig kommer. Locka inte direkt vid en rävåtel, där är räven ofta väldigt försiktig.

3.

Ju fler pass en jägare har, desto större chans till ett lyckat resultat. 

4.

Stick i stäv med gammal jägarkunskap ska man inte närma sig räven mot vinden. När man lockar ska jägaren ha vinden i ryggen, så det gäller verkligen att vara beredd med geväret vid axeln innan räven hinner få vittring av dig.

5.

Skotthållen kan bli långa och rävens träffområde är litet. Träningsskjut därför ofta och gärna från olika tänkbara stöd som kommer att användas vid jakten. Många erfarna rävlockare sitter skjutklara och har då långa benstöd monterade på vapnet.

6.

Tänk på att rävens syn är bra och att hela rävens uppmärksamhet är fokuserad på den som åstadkommer harskriket. Sitt därför väl kamouflerad med så små rörelser som möjligt. Ansiktsmask och handskar som smälter in tillsammans med övrig klädsel är en självklarhet.

7.

En avståndsmätare är ett viktigt hjälpmedel. I skymningen kan det vara besvärligt att uppskatta lite längre skjutavstånd. Mät i förväg upp avstånden, gärna med vissa markeringar i terrängen. 

8.

Det kan vara bra att vara två jägare som täcker upp varsin riktning om räven skulle komma från ett oväntat håll, vilket händer även den bästa rävlockare någon gång.

9.

Träna på att locka hemma vid en avskild plats. Det gäller att få fram ett så inlevelsefullt läte som möjligt. Skrik från en hare som befinner sig i nöd är hjärtskärande och väcker rävens bytesmedvetenhet starkt. Locka ungefär 20 minuter på varje pass. Börja locka 30 sekunder och var tyst i en till två minuter. Upprepa lockandet. Om ingen räv har kommit på 20–30 minuter är det dags att byta pass.

Göran Wikström
Fler artiklar

9 bra tips

1.

Lockjakt fungerar bäst på vintern när räven har svårare att hitta mat, och i samband med parningstiden då räven rör sig mycket. Tidiga morgnar och sena kvällar innan mörkrets inbrott är idealiska i rävlockartider.

2.

Välj passen omsorgsfullt. Försök räkna ut var rävarna håller till och från vilket håll de kan komma vid lock. Locka bara vid perfekta förhållanden, annars är risken stor att rävarna blir misstänksamma och aldrig kommer. Locka inte direkt vid en rävåtel, där är räven ofta väldigt försiktig.

3.

Ju fler pass en jägare har, desto större chans till ett lyckat resultat. 

4.

Stick i stäv med gammal jägarkunskap ska man inte närma sig räven mot vinden. När man lockar ska jägaren ha vinden i ryggen, så det gäller verkligen att vara beredd med geväret vid axeln innan räven hinner få vittring av dig.

5.

Skotthållen kan bli långa och rävens träffområde är litet. Träningsskjut därför ofta och gärna från olika tänkbara stöd som kommer att användas vid jakten. Många erfarna rävlockare sitter skjutklara och har då långa benstöd monterade på vapnet.

6.

Tänk på att rävens syn är bra och att hela rävens uppmärksamhet är fokuserad på den som åstadkommer harskriket. Sitt därför väl kamouflerad med så små rörelser som möjligt. Ansiktsmask och handskar som smälter in tillsammans med övrig klädsel är en självklarhet.

7.

En avståndsmätare är ett viktigt hjälpmedel. I skymningen kan det vara besvärligt att uppskatta lite längre skjutavstånd. Mät i förväg upp avstånden, gärna med vissa markeringar i terrängen. 

8.

Det kan vara bra att vara två jägare som täcker upp varsin riktning om räven skulle komma från ett oväntat håll, vilket händer även den bästa rävlockare någon gång.

9.

Träna på att locka hemma vid en avskild plats. Det gäller att få fram ett så inlevelsefullt läte som möjligt. Skrik från en hare som befinner sig i nöd är hjärtskärande och väcker rävens bytesmedvetenhet starkt. Locka ungefär 20 minuter på varje pass. Börja locka 30 sekunder och var tyst i en till två minuter. Upprepa lockandet. Om ingen räv har kommit på 20–30 minuter är det dags att byta pass.