1.
Jaga om möjligt tillsammans med en kompis. En av er kan ha studsare, den andra kan ha en större och kraftigare handburen lampa. Den som skjuter kan tappa fokus i skottögonblicket, medan kompisen med lampa ser vad som händer hela tiden.
2.
Handhållen termisk handkikare. Ett klokt val även när vildsvin ska skjutas med hjälp av en lampa på vapnet. Kikaren underlättar både när vildsvin ska hittas i mörkret och när rätt vildsvin i en grupp ska väljas, innan lampan tänds. En jägare skjuter medan den andra följer händelseförloppet med handkikaren.
3.
Olika vildsvin kan reagera olika på ett plötsligt uppdykande ljussken i mörkret. Har du bara lampan som hjälpmedel vinner du ofta på att hålla kvar ljuset mot vildsvinen under tiden som det tar att komma fram till säkert skotthåll. Ett ljus som tänds och släcks gång på gång verkar störa betydligt mer än ett fast sken.
4.
Natt eller dag, det är alltid vittringen som avgör om jägaren lyckas smyga sig nära vildsvin. Lampan underlättar jakten, men har du vinden i ryggen spelar ljusets fördel ingen roll alls.
5.
Studera alla omgivningar där du tänker skyddsjaga med lampa. Återigen, läs av hur allt ser ut i dagsljus. I nattens mörker når inte lampan hur långt som helst. Du måste veta hur det ser ut bakom det belysta vildsvinet.
6.
Det är inte ovanligt att vildsvin springer rakt mot ljuset när en gris i en flock blir skjuten. Det skapar fler skottchanser. Vildsvinen springer en bit, stannar, springer en bit till, stannar. Men skjut inte nummer två förrän du är säker på att nummer ett ligger. Det är förstås självklart, men när en flock vildsvin exploderar och det far grisar åt alla håll är det lätt att tappa fokus.
7.
Om möjligt, be jordbrukaren lämna några storbalar på strategiska ställen vid öppen mark som ska skyddas. Balen ger bra stöd för studsaren.
8.
Skaffa eller låna en avståndsmätare. Kolla hur bred och lång en åker, en vall och ett bete är. Det är svårt att bedöma avstånd på en stor, öppen yta, med eller utan lampa.
9.
Hör du vildsvin som är på väg ut för att äta? Tänd inte förrän grisarna har varit ute en stund. Vildsvin är alltid extra störningskänsliga på väg till maten. När de väl börjar äta tappar de mycket av sin vaksamhet.
10.
När du spanar av ett gärde med lampan sveper du i en långsam rörelse. Plötsliga hopp och en irrande ljuskägla irriterar mer än ett ljus som påminner om bilens svepande strålkastare.
11.
Ett sätt att mildra den överraskning som lampans ljus kan innebära för vilda djur är att tända uppåt och sänka ljuset över vildsvinen. Många lampor har en ljusbild som gör det möjligt att se bra också i utkanterna av ljuskäglan utan att rikta den starka mittpunkten rakt på vildsvinet. Sänk långsamt och ryckfritt.
12.
Om du tänder och ett vildsvin står rakt emot dig och stirrar rakt in i ljuset, fryser du i rörelsen. Låt lampan vara tänd och var stilla. Om inte vildsvinet redan är stött eller ens förvarnat, och om du har närmat dig i rätt vind och tyst, är chansen stor att grisen bestämmer sig för att ljusskenet är ofarligt och börjar äta igen. I alla fall om inte just det vildsvinet har lärt sig att förknippa en stark ljuskägla med någon form av obehag eller störning.
13.
Flockar eller mindre grupper med vildsvin som har blivit påskjutna i lampljus lär sig. Men den kunskapen kan hänga ihop med tidpunkten på dygnet, färgen på ljuset eller en viss plats, ett visst gärde. Växla mellan att jaga sena kvällar och tidiga morgnar, hela tiden i mörker. Det kan lura det läraktiga vildsvinet.
14.
Årsgrisar är vanligtvis mindre känsliga för störning av lampor och skott än erfarna suggor eller större galtar. Vad gäller årsgrisar är alltså skillnaden mellan dagsljus och nattmörker minimal. Vuxna, rutinerade vildsvin är alltid svårare att jaga, också under skyddsjakt i mörker.
15.
Om du trots det rörliga ljuset inte kommer in tillräckligt bra på vildsvinen för att kunna skjuta är det läge att göra vad du kan för att skrämma bort dem från bondens gröda. Också i det fallet kan ljuset från en stark, rörlig lampa göra nytta.
Hjälpmedel i Skyddsjaktens mörker
Mitt i sommaren är nätterna ljusa. Det underlättar förstås den jakt som ska skydda växande gröda. Vildsvin är aktiva nattetid, de föredrar mörkrets skydd, men under den perioden är natten kort och jägarens chanser att enkelt se och kunna smygjaga vildsvin stora. Men så kommer augusti, nätterna blir både längre och mörkare. Likadant är det tidig vår, när den egentliga jaktsäsongen slutar. Det är då mörkerhjälpmedel gör nytta.
Numera är det enkelt, i de flesta län där vildsvin är talrika, att få tillstånd att skyddsjaga med mörkerhjälpmedel, till exempel rörligt ljus.
- Ir-teknik, att se i mörker med hjälp av infrarött ljus, finns som både handkikare och kikarsikten.
- Termisk teknik, alltså värmekikare och värmekikarsikten, är ett annat effektivt men dyrare alternativ.
- En lampa på studsaren är fortfarande, trots den nya mörkertekniken, ett effektivt sätt att jaga nattetid.
Oavsett vilken mörkerteknik som man väljer handlar det om jaktskytte, vilket innebär att man vinner på att lära känna tekniken genom att träna med den. Öva med den utrustning som du tänker jaga med, under rätt omständigheter. Alltså i mörker. Undantaget är den termiska tekniken. Den kan man bli duktig på att använda genom träning i dagsljus, då det som vi ser är värmen som ett mål avger.
Eftersom vanliga skjuttavlor sällan är varma är det fantasi som gäller. Finns det en egen skjutbana med kulfång på jaktmarken? Då är det fantasi som gäller. Ett stearinljus/värmeljus bakom en tavla och en plåtburk med varmt vatten ur en termos är ett par exempel.
Att skjuta i totalt mörker upplevs inte på samma sätt som att skjuta i dagsljus. Att öva lite innan det är dags för riktiga jaktskott är aldrig fel.
Ett annat tips, när det gäller den allt vanligare termiska tekniken, är att i förväg lära känna de marker där jakten ska ske. Skälet är svårigheten att avgöra och läsa avstånd med hjälp av ett termiskt kikarsikte. Egentligen är det samma sak med allt skytte i mörker. Mät avstånd och gör helst någon form av markeringar i ett större fält, kanske med hjälp av käppar. Markera till exempel maximala skjutavstånd eller vid varje 50 eller 100 meter. Allt för att göra mörkerjakten så säker som möjligt.
