Foto: Göran WikströmNär räven trampar på den plastförsedda trampplattan, som ligger dold i rävens spår, dras en plastförsedd vajer åt kring rävens ena framtass.

Så lyckas du med att snara räv

Räv kan jagas på många olika sätt, men när de yttre förhållandena är de rätta är fångst med fotsnara det mest effektiva. Det vet fångstmannen Marcus Vennberg från Pojmis i Överkalix som har fångat nästan 50 rävar under en vinter. Jakt & Jägare fick följa med honom en dag när termometern visade minus 22 grader för att se hur jakten går till.

Det är en kall februaridag och de senaste dagarna har snön fullkomligt vräkt ner över Norrbotten. Förutsättningarna för att lägga ut fotsnarorna är optimala. Fångstmetoden bygger nämligen på att utnyttja rävens vana att vid djup och lös snö förflytta sig i redan upptrampade gamla rävspår för att spara energi.

Marcus Vennberg har alltid haft ett brinnande intresse för all slags jakt, men det är just rävjakten som har blivit något av hans specialitet. På hösten jagar Marcus gärna räv med stövare och grythund tillsammans med sin bror. Men när snön kommer övergår jaktmetoden till fångst med fotsnara.

Det knarrar ordentligt under fötterna när vi traskar i väg längs det skoterspår som Marcus har kört upp tidigare. Han har två rejäla åtelplatser, den ena på en myr och den andra på en frusen sjö, flera kilometer ifrån varandra. Det är framför allt runt dessa som jakten koncentreras. Men det händer även att fotsnarorna läggs ut om färska och väl använda rävspår upptäcks på någon annan plats på jaktmarken.

– I år är det extremt dåligt med räv i området på grund av skabb, men hare finns det gott om, säger Marcus och sträcker sig efter några hänglavar som dinglar från en stor gran.

– Ser vi ett rävspår så lägger jag alltid lav på snarans trampplatta och döljer den med lite snö ovanpå. Det är väl ett av mina specialknep, säger Marcus och ler.

Räven är en skicklig överlevare, en opportunist som tar och äter det mesta i sin omgivning utan att vara särskilt nogräknad. Både vid vakjakt och vid fångst med fotsnara är det vanligt att jägaren lägger ut matrester som lockar dit räven.

Det är den enkla biten. Det svåra är att lyckas komma åt räven, som i alla tider har betraktats som ytterst listig. Räven är normalt väldigt försiktig och speciellt när den närmar sig en åtel eller matrester i skogen. Jägaren måste göra allt rätt och inte lämna något åt slumpen. Det vet Marcus som har fångat åtskilliga rävar under årens lopp, och lärt sig av sin pappa.

När vintern kommer fångar Marcus Vennberg gärna räv med fotsnara. Det är en ytterst effektiv jaktform – om jägaren behärskar den. Foto: Göran Wikström

– Titta, där har räven passerat ett svagt sluttande dike. Där tror jag att det blir bra att lägga snaran, säger Marcus och plockar fram sina hjälpmedel ur ryggsäcken.

Vid utläggning tycker Marcus att det är viktigt att ha på sig särskilda kläder som bara används vid fångst. Utläggningen av snaror bör också göras så snabbt som möjligt, utan att för den skull slarva med noggrannheten. Räven är, som sagt, väldigt misstänksam av sig och det gäller att återskapa rävspåret så bra som möjligt när snaran ligger där. Många nybörjare får därför ofta se hur räven har vänt just innan snaran.

– Men det är bara att träna, det finns inga genvägar. Till slut kommer det att lyckas, säger Marcus som närmar sig rävspåret från sidan i skydd av en liten yvig gran.

Innan vi lämnar jaktmarken ber jag Marcus att arrangera en utläggning på en öppen myr för att jag ska kunna fotografera moment för moment i detalj. När vi är klara tar Marcus upp snaran och vi vänder tillbaka mot stugvärmen.

– Nu får vi se om det fastnar någon räv. Vi vittjar i kväll, och sitter det ingen räv där vittjar vi i gryningen i morgon igen, säger Marcus.

Hur gick det då? Jo, på morgonen satt det en mellanstor räv, som Marcus snabbt avlivade med sin grytpistol, i en av snarorna. Och vid de snaror som jag hade fotograferat, men som vi tog bort, syntes spår efter en räv som hade varit framme och tittat.

– Där ser man! Jag skulle ha låtit snaran vara kvar, säger Marcus och skrattar samtidigt som han börjar fundera över hur han ska överlista just den räven. //

1. Det här använder Marcus vid rävfångst med fotsnara. Lulesnaran med tillhörande släpankare gjord av en träkäpp, en spade, granris, lite hänglav och en tunn spetsig träpinne för att kunna peta in vajern under snön. 2. Marcus börjar med att skära ut snön bredvid rävspåret där snaran ska appliceras. 3. Med den lilla pinnen skrapas hålet upp i spårets botten. 4. Snaran sticks in vinkelrätt från sidan och den tunna plastvajern döljs i spårets sidor. Den lilla träpinnen fungerar utmärkt att hjälpa till med. 5. Nu ligger snaran på plats, vajern syns inte och trampplattan ligger på botten av spåret. 6. När snaran ligger perfekt täcks röret med granris och sedan med snö ovanpå. Granriset tar bort lukt från snaran. 7. En sista finjustering så att trampplattan ligger perfekt. 8. Marcus lägger en liten tuss hänglav på tramplattans botten. Därefter appliceras snö så att laven inte syns. 9. Nu är fotsnaran redo för fångst och Marcus slätar över ingreppet med omkringliggande snö med en spade. 10. Avslutningsvis kastas lössnö upp i luften så att det pudrar över ojämnheterna. 11. Så här ser det ut när snaran ligger under snön och allt är klart för fångst. 12. Marcus sticker ner pinnen i rävspåret för att illustrera hur snaran kommer att dra åt kring rävens framtass. Foto: Göran Wikström

Göran Wikström
Fler artiklar