Foto: Shutterstock75 procent av björnattackerna på människor i Sverige äger rum under jakt.

Skjut inte om björnen attackerar

Det finns en bäst- och sämstlista när det gäller hur du hanterar en björn som attackerar. Sämst är att kasta sten, klättra upp i träd, springa eller att slåss med björnen. Det har visat sig fungera mycket dåligt.

Näst sämst är att skjuta björnen på ett avstånd mellan åtta och elva meter. Även om skottet är perfekt så har björnen gott om tid, ofta upp till tio sekunder, att skada eller döda dig innan den faller. Om du har skadeskjutit björnen förvärras situationen betydligt.

Enligt Jens Frank, chef på Viltskadecenter, är det alltid sämre att skjuta vid en björnattack.

– De data som finns om när attacker sker visar tydligt att det inte finns någon situation när det gäller brunbjörnar där det är bättre att skjuta än att inte skjuta, säger han.

Detta gäller inte bara svensk brunbjörn utan även den nordamerikanska varianten av brunbjörnen, grizzlyn, och – enligt helt ny forskning – gäller detta även svartbjörnen.

Bäst är att spela död. Ansiktet mot marken, händerna knäppta bakom halsen, armarna tätt intill ansiktet och gärna benen brett isär så att björnen får svårare att vända på dig.

Ofta skenattacker

Jens Frank, chef på Viltskadecenter.

Anledningen är att brunbjörnen ytterst sällan är ute efter att döda dig för att äta upp dig. I stället handlar det om försvar av ungar eller av ett kadaver eller att den känner sig hotad på annat sätt.

– Ofta handlar det om skenattacker när det gäller brunbjörn. Björnen kanske springer rakt emot dig för att skrämmas. Även om det är svårt att hålla sig kall i en sådan situation är sannolikheten för att du skadas större om du tar upp geväret och skjuter, säger Jens Frank.

I stället gäller att signalera att du inte är ett hot. Och är du död eller nästan död är du inget hot.

Rådet gäller även vid möten med världens farligaste björn, den asiatiska läppbjörnen. Också den har visat sig attackera människor för att försvara sig, inte för att äta, även om den när den väl har dödat en människa ofta passar på att smaka lite.

I Sverige är det oftast jägare som skadas av björn. 75 procent av attackerna som är väldigt få, i genomsnitt två per år, gäller jägare. Av de jägare som skadas eller dödas har 73 procent tagit upp bössan och skjutit mot björnen på nära håll.

Ofta sker jägares möten med björn under en jakt på ett helt annat byte. Jägaren rör sig tyst eller sitter på pass och riskerar att överraska björnen. Det gillar den inte.

När jakten handlar om björn kan det bli helt andra situationer.

– Om man har hundar som söker upp björnar aktivt och det är täta partier kommer man väldigt nära, och är björnen redan trängd ökar risken, säger Jens Frank.

Hona med ungar vanligast

Vid attacker av grizzly i Nordamerika har det visat sig att 95 procent av incidenterna handlar om försvar. Björnen kan tycka att du inte ska vara där du är, att det inte är ditt område och vill ge dig en omgång. Avsikten är sällan att döda, även om det förstås lätt händer.

Vanligast är att det är en hona med ungar. Det gäller i hälften av attackerna.

De flesta som blir attackerade i Nordamerika är dock inte jägare, utan bärplockare och skogsarbetare eller människor som bara är ute och promenerar. I hela 17 procent av fallen är en hund, som har retat björnen, inblandad.

I bara fem procent av fallen, när det gäller grizzly, handlar det om en attack för att få mat. Det gäller ofta unga hungriga hannar som inte har lärt sig huvudregeln för björnar: Undvik helst människor för det kan bli farligt.

Ny forskning visar att detta gamla råd kan vara fel, och att risken för skador och dödsfall ökar om man slåss med en svartbjörn.

Gammal regel kan vara fel

En gammal regel som fortfarande ofta gäller som sanning i Nordamerika är att spela död om grizzly anfaller, men att slåss för livet om en svartbjörn anfaller. Rådet kommer från vetskapen om att svartbjörn oftare ser människan som byte och att den äter betydligt mer kött än grizzlyn. 

Ny forskning som publicerades i juli i år visar att rådet kan vara fel och i stället orsaka fler skador och dödsfall. För första gången har forskarna studerat attacker från svartbjörn där offren har överlevt. Analys av 210 attacker i USA under åren 2000–2017 avslöjar att en stor majoritet av dem handlar om försvar och att hundar ofta är inblandade. 

Bara 15 procent av attackerna från svartbjörn handlar om att skaffa mat och nästan alltid är det hannar som anfaller människor av den anledningen. Det antyder att det är större risk för skador om personen slåss med björnen jämfört med om personen spelar död.

Den vanligaste situationen i USA som resulterar i svåra skador på en människa är när en hundägare, oftast en kvinna, släpper ut sin hund på tomten och det visar sig att det finns en svartbjörn med ungar där. I en situation när en hundägare som vill skydda sin hund går i närstrid med en björnhona som vill skydda sina ungar blir hundägaren förloraren. 

Björnfrossa

Björnfrossa beskrevs första gången av prästen Olaus Magnus (1490–1557). Björnfrossa var, enligt honom, när en skytt började darra av skräck för björnen. I dag har ordet fått betydelsen ”svår frossa”. Miljöpsykolog Maria Johansson har inte undersökt frossa kopplad till björn, men däremot hjärtklappning. Det visade att bilder på björn kan ge viss ökad hjärtklappning hos björnrädda, medan bilder på ormar och spindlar kan få hjärtat att rusa hos människor som har uppgett rädsla för de djuren.

Carina Gerken Christiansen
Fler artiklar

Björnfrossa

Björnfrossa beskrevs första gången av prästen Olaus Magnus (1490–1557). Björnfrossa var, enligt honom, när en skytt började darra av skräck för björnen. I dag har ordet fått betydelsen ”svår frossa”. Miljöpsykolog Maria Johansson har inte undersökt frossa kopplad till björn, men däremot hjärtklappning. Det visade att bilder på björn kan ge viss ökad hjärtklappning hos björnrädda, medan bilder på ormar och spindlar kan få hjärtat att rusa hos människor som har uppgett rädsla för de djuren.