– Här måste man ta jägarexamen för att få jaga och utan kontakter eller pengar är det svårt. Jakten är mer uppstyrd i Sverige, vilket har många fördelar. Här finns en väl fun-
gerande skogs- och viltvård som vi inte har i Irland, säger Paddy, som beskriver Sverige som ett Disneyland för jägare.
– Det finns så mycket och olika sorters vilt, det är fantastiskt. I Irland har vi hjortdjur som red deer, som är större än kronviltet i Sverige. Som ung jagade jag räv och kanin till häst och det är fortfarande vanligt. Det finns inga krav på jägarexamen och jaktvapenlicens hämtas hos polisen, säger Paddy och berättar att jakten är betydligt mindre reglerad och mer avslappnad i hans hemland. Det kostar inget att jaga, inte heller på privata marker, och de flesta jagar ensamma, inte i lag.
– Man knackar på hos markägaren och ber om lov att få jaga. Det brukar inte vara några problem. Tvärtom blir de glada och brukar dessutom bjuda på ett kopp te. Att sälja viltkött är ingen idé, man får motsvarande fem kronor kilot. Intresset för viltkött är lågt.
Sverige är raka motsatsen, menar Paddy. Fördelen är hållbarhetstänket och den medvetna viltvården.
– Sverige skulle kunna vara mycket mer självförsörjande vad gäller kött. Svenskt viltkött är det bästa man kan få, mycket bättre än importerat. Nackdelen är att jakt i Sverige handlar så mycket om pengar och kontaktnät. Som utomstående är det jättesvårt att komma in i ett jaktlag.
”Svenskt viltkött är det bästa man kan få, mycket bättre än importerat. Nackdelen är att jakt i Sverige handlar så mycket om pengar och kontaktnät.”
Paddy Looney, Irland
Yrkesmässigt sysslar Paddy med hästavel och han hade turen att komma i kontakt med en kund som bjöd in honom till en jakt. Efter det öppnades fler dörrar. I dag samarbetar han med markägare och jobbar aktivt med skogs- och viltvård.
– Men utan kontakter och pengar är det svårt och det ser jag som ett stort problem. Jakten är inte inkluderande i Sverige, utan utövas av antingen välbärgade som har råd att betala dyrt eller inarbetade jaktlag som inte släpper in vem som helst.
Paddy anser att det ligger en fara i att jakten är så polariserad mellan stad och landsbygd. Kring storstäderna handlar allt om att tjäna pengar och det finns jägare som köper sig möjligheten att skjuta så många djur som möjligt.
– Det är inte vad jag kallar etisk jakt. Men pengarna styr. Alla bevakar sina marker, även kommunala markägare tar bra betalt. Det är obegripligt att man ska behöva betala för vildsvinsjakt på marker där grisarna bökar och förstör. Man gör ju markägaren en tjänst.
Numera reser Paddy hem till Irland för att jaga, eftersom kostnaden är så mycket lägre där. Samtidigt uppskattar han den starka gemenskapen och kunskapen hos framför allt äldre svenska jägare. Här är jakt en tradition på ett helt annat sätt än i Irland.
