Foto: Per Lindberg
Jakt

Vanliga kalibrar vid rådjursjakt

Vi tipsar om vilka kalibrar som passar bäst vid rådjursjakten.

  • För jakt med kulvapen i Sverige krävs ammunition i klass 1 eller 2. .308 Win och 30-06 fungerar väl och även lite grövre kalibrar med mjukare laddning. Förespråkare av klass 1 påpekar de tyngre kulornas stabila kulbana och större sårkanal vid sämre träff som fordrar eftersök.
  • Klassisk i sammanhanget är gamla armékalibern 6,5×55. En allroundkaliber som har fällt otaliga bockar och där 10,1 g-kulan är ett bra val. Den är även vanlig i kombivapen där vi också har 7×57 R. En så kallad randpatron för brytvapen som även den är ett utmärkt val.
  • I klass 2 är .222 Rem (5,6×43) populär. En flackskjutande patron med utmärkt precision som är behaglig att skjuta med. Lämplig kaliber för förstagångsjägare eller om rekylen räds i klass 1. Dessutom finns likt sex-o-femman gott om begagnade vapen. Nackdelen är den lätta kulan på runt 3 g som lätt ändrar riktning vid träff i kvist. Bondad kula minskar risken för köttförstöring som kan ske med mjuka kulor.
  • Mindre vanlig i Sverige, men enligt vissa jägare bättre rådjurskaliber i klass 2, är .243 Win (6,2×52). Patronen, som är vanlig vid hjortpürsch i skotska högländerna, har .222:ans fördelar med relativt mild rekyl och flack kulbana men med lite grövre kaliber och tyngre kula runt 6 g som ger högre anslagsenergi. 
  • Den i Sverige underskattade klass 2-kalibern .30-30 (7,62×52) ger oanade möjligheter med Winchesters klassiska bygelrepeter modell 94. Det är ett lätt och smidigt vapen som tyvärr har setts över axeln av europeiska jägare och lite felaktigt jämförts med studsare. Visserligen är .30-30 inte optimal för långa håll. Men på de avstånd som de flesta bockar fälls är precisionen god nog, på de för klassen grovkalibriga kulorna som väger mellan 7 och 11 g.
  • Slutligen kan brytvapenpatronen 5,6×52 R nämnas. Den har likheter med .222 Remington men något tyngre kula, vanligtvis 4,5 g.