Det ligger skånsk tung fukt i morgonluften när jag svänger in på skytteanläggningen i Staffanstorp där Aimpoint har lämnat sin bäste skyttetränare med uppgiften: “Övertyga Hansson om förträffligheten med ett rödpunktssikte vid jakt.”
Jag är fast besluten att ge honom ett hårt jobb.
Jag stoppar bilnyckeln i fickan och plockar fram skeptikern i mig.
Skytteinstruktör Erik Ås sätter en vapenattrapp med Aimpointsikte i nävarna på mig och ber mig att sikta mot en pappgris och så frågar han varför jag blinkar med ena ögat.
– Förlåt, säger jag förläget.
Trots att jag har upprepat som ett mantra i bilen hela morgonen: ”Båda ögonen öppna, båda ögonen öppna” …, så dabbar jag mig direkt likt förbaskat.
Erik förklarar att det egentligen inte är så svårt. Man behöver bara lära om. Totalt.
– Med rödpunktssikte ska du behålla båda ögonen öppna, fokusera på målet, trycka av när du känner att rödpunkten sitter i träffområdet. Inte sikta, säger Erik.
Jag tycker mig se ett leende i hans ögonvrå. Han älskar det här. Att se en nybörjare fatta vad det handlar om ger Erik den livsluft som har gjort honom till en eftertraktad skytteinstruktör för både jägare, polis och militär.
“Nu börjar det roliga…”
Efter någon timmes torrträning är det dags att lägga kula i loppet. Ridån går upp på skjutbion. Och jag hinner tänka att det är nu det roliga börjar. Sedan bommar jag på en gris.
– Öppna båda ögonen, fokusera på målet, “känn” rödpunkten, krama av …
Erik Ås är ett under av tålmodighet.
Vi tränar på olika klövvilt och jag känner så smått att det börjar lossna i skyttet. Rödpunkten blir mer och mer av en “vän” i skyttet och jag känner att jag liksom kan lita på att den alltid funkar och att den sitter där den sitter.
Dessutom börjar det kännas … skoj. Det är en rolig skytteform, där det – trots att vi är i den begränsade skjutbiografen – känns som en större helhetsupplevelse av själva anläggningen och skottet och den efterföljande stunden, eftersom jag hela tiden kan ha hela blickfånget med omgivningen “med mig” i skottet. Kan bara ana den ännu större frihetskänslan ute i det fria.
Börjar gilla det, men tänker att det fortfarande är bättre med ett vanligt kikarsikte vid skytte på stillastående vilt på, säg, 70 meter.
– Det är klart att det kan vara det. Men rödpunktssiktet funkar då också, när du bara har vant dig och övat lite. Eller så gör du som många gör och monterar ett rödpunktssikte utanpå ditt vanliga sikte, då kan du välja mellan det ena och det andra utifrån jaktlig situation, förklarar Erik Ås.
Internationellt supervarumärke
Dagens entusiastiske skytteinstruktör har det där sansade lugnet som varje duktig yrkesman inom detta gebit måste inneha för att bli framgångsrik och skapa bättre skyttar. Men det är klart att när skjutbiografens två besökande hundar börjar torrjucka på varandra, då brister även den kolugna instruktör Ås ut i ett skratt. Vad annat kan en göra? Vi är ändå bara människor. (Och de är ändå bara hundar).
På Aimpointfabriken, i skuggan av det väldiga radiotornet vid Jägersro i Malmö, käkar vi lunch på vad som kan vara en av landets bästa interna lunchrestauranger.
– Köket har ingen riktig budget att följa. Det ska bara vara bra, eller till och med bäst, säger kommunikatören Carl Johan Engvall.
Det här är en av alla talande ingredienser som behöver förstås för att till fullo begripa varför Aimpoint har utvecklats till ett internationellt supervarumärke. En skapar en arbetsplats där det är lätt att trivas, med fokus på medarbetarna.
Då kommer det också ut en bra produkt som alla känner ansvar för att förvalta och utveckla. Det vet alla som jobbar med internationella så kallade super brands. Allt annat är dömt till evig litenhet.
Historien börjar framför rakspegeln
Vi sätter oss i troférummet (förre vd:n Kenneth Mårdklint var en storjägare av rang!) i fabrikens kontorsdel och det går inte att missta sig på den känsla av stolthet som medarbetarna känner för sin arbetsplats. Erik Ås, såklart, men också Carl Johan Engvall och säljchef Alexander Nordin. De njuter alla till fullo när sistnämnda tar mig igenom företagets historia medelst en powerpoint fullmatad med uppåtgående kurvor, som brukligt.
Jag hör allt han säger, men kan inte sluta tänka på starten, den absoluta startpunkten för det som skulle komma att bli Aimpoint.
Historien börjar något oväntat framför en rakspegel i ett badrum en tidig morgon för 52 år sedan.
Teknikern och uppfinnaren Arne Ekstrand från Helsingborg fick idén när han rakade sig framför spegeln och reflekterade över att en ljuspunkt på väggen stod stilla även när han rörde huvudet. (Det är väl inget konstigt med det?! Eller vad brukar du tänka på när du rakar dig?)
Den allra första prototypen konstruerades med en tom toalettrulle, en lysdiod, en lins och tejp. Sådant som de flesta uppfinnare alltid har hemma, kan en tänka.
Ekstrand insåg potentialen för skytte, och med hjälp av investeraren Gunnar Sandberg (från ElektroSandberg) kunde idén förverkligas och patenteras.
Används av polis och militär
I dag är Aimpoint storskaligt använt världen över inom polis och militär. Men det är en text i en annan tidning.
På pallarna i fabriken ser jag att det står “Ukraina” och varenda kotte kan fatta varför. Det allmänna läget i världen gör såklart att Aimpoint spås en ljus framtid. För det är så vår värld fungerar i dag. Även om “fredsbevarande” är det fokusord som oftast används vid export från svensk krigsindustri.
Inom sportskytte har det länge varit poppis med Aimpoint. Men när jag är på besök är företaget extra stolta över att ha fått in Aimpoint som ett godkänt sikte i shootinghemlandet England.
Så under 2026 tar tävlingsskyttet i Storbritannien ett, i de konservativa kretsarna, vågat kliv framåt. Genom ett nytt samarbete med Clay Pigeon Shooting Association (CPSA) kommer Aimpoint att sponsra och stödja en dedikerad tävlingsklass som tillåter rödpunktssikten i CPSA Sportinggrenar.
En effekt av detta är att för första gången får skyttar med synrelaterade problem en tydlig och strukturerad möjlighet att tävla på lika villkor.
Innovationskraften fortfarande stark
Innovationskraften i Aimpoint har inte avtagit sedan den där morgonen framför rakspegeln. Tvärtom, som det verkar. Företaget hittar hela tiden nya sätt att utveckla grundidén på, stärkta av ett dagligt skrovmål från restaurangen utan gränser.
Och det är klart, du behöver inte vara en svår skeptiker (som jag var) för att gilla rödpunktssiktet och dess omedelbara fördelar i rätt sammanhang. Ingen kommer att tacka dig för att du står kvar i det gamla, vana, trygga (när det rörliga målet springer ifrån dig). Nej, better safe than sorry, som jänkarna säger. En träff är en träff är en träff.
Vad som verkligen är världens bästa kikarsikte, det kan ingen säkert veta.
Eller som general Norman Schwarzkopf Jr. så träffande titulerade sin självbiografi: Man behöver inte vara en hjälte.
Att vara riktigt bra duger gott.
Så jag kommer att testa Aimpoint vid jakt. Det är jag i alla fall nu helt övertygad om.
För jag fattar poängen. Aimpoint is taken.
