Utgångshastigheten har stor betydelse för kulbanan och precisionen på längre avstånd. Generellt gäller: Ju kortare pipa desto lägre hastighet. För varje centimeter pipan kortas minskar hastigheten med 2–3 meter per sekund.
Foto: Peter Ekeström

Pipans längd spelar roll

Att kapa längden på kulvapenpipor är just nu en tydlig trend. Ett skäl är de allt vanligare ljuddämparna, ett annat handlar om att ett kortare vapen är lätt att hantera i skog och mark. Men det finns en uppenbar baksida: En del kalibrar trivs inte alls i korta pipor.
Foto: Peter Ekeström

Brian Pedersen är inte bara vapensmed. Han är även yrkesjägare och tävlingsskytt. Brian bygger, renoverar och servar vapen, förutom en rejäl praktisk erfarenhet av att använda jaktvapen.

– Pålitlighet och precision, den beskrivningen sammanfattar vad ett jaktvapen ska klara av. Men det där med precision är ett komplext ämne, samtidigt som du måste lägga in kulans anslagsenergi i ekvationen.

Brian har mycket att göra. Till hans smedja utanför Katrineholm i Sörmland transporteras ständigt jaktvapen som behöver någon form av omvårdnad eller förändring. Och en fråga vapensmeden Pedersen får sticker tydligt ut ur mängden.

– Minst åtta av tio kunder frågar om förkortning av pipan. Det handlar förstås om alla dem som vill ha pipan gängad för ljuddämpare, eftersom de helst inte vill ha ett 10–15 centimeter längre vapen att hantera, men det stannar inte där. Det är en tydlig trend, många vill helt enkelt ha kortare studsare, säger Brian när han skruvar fast ännu en studsarpipa i en av smedjans finstämda maskiner.

Vapensmeden Brian Pedersen får ofta frågor av kunder om det är möjligt att korta ner en studsares pipa. Eller snarare, om hur mycket en pipa kan kortas, eftersom väldigt många jägare redan bestämt sig.

Vad ska bössan användas till?

Som svar på den där vanliga frågan ställer Brian några motfrågor.

– Vad ska du använda bössan till? Är du en utpräglad hundförare eller är tanken att skjuta med stor precision på långa håll? Och vad har du för kaliber?

Hundförare skjuter sällan på långa håll, alltså på avstånd över 150 meter. Smyg- och vakjägare däremot är beroende av precision och täta träffbilder på dryga avstånd, eller vill definitivt ha den möjligheten. Och så det som avgör om Brian kan rekommendera en kortning av pipan eller inte:

– Titta på patronen i den kaliber du har. Är kulans diameter liten i förhållande till patronhylsans volym, som är stor, är kapning av pipan tveksam. Två exempel är klassikern 6,5×55 och 7 mm Remington Magnum. Jämför de patronerna med .308 Winchester och 8×57, så ser du vad jag me-
nar. De två sistnämnda har större kuldiameter och mindre hylsor.

Det där kräver lite mer förklaring. De större patronhylsorna med kulor i mindre diameter är fyllda med ett mer långsambrinnande krut. För att till fullo ta vara på den kraft, det tryck som tvingar kulan genom pipans lopp krävs en pipa med en viss längd. Till exempel finns det uträkningar som säger att kaliber 6.5×55 mår allra bäst när pipan är uppåt 70 centimeter lång.

Motsatsen, alltså kalibrar där kulans diameter är relativt stor jämfört med patronhylsans rymd, innebär ett krut som brinner snabbare. Kraften utnyttjas tillräckligt mycket i en kortare pipa.

– Ta än en gång 6,5×55 som exempel: om du kortar pipan rejält kommer en större mynningsflamma tala om att du inte utnyttjar kraften i krutet som det var tänkt från början, säger Brian.

Förlorad kraft

Hur mycket kraft förlorar man? Därom tvista de lärde, men en ofta nämnd siffra är att vi tappar två, tre meter per sekund i utgångshastighet för varje kapad centimeter. Vilket inte låter särskilt mycket i en kaliber där den genomsnittliga utgångshastigheten är 850 meter per sekund.

– För normala skjutavstånd under jakt har den skillnaden minimal betydelse, men handlar det om lite längre avstånd, ja då måste vi ta med anslagsenergin i beräkningen.

Ammunitionstillverkaren Norma har gjort en praktisk studie i ämnet. Man började testskjutningen med en pipa i kaliber .308 (en av de kalibrar som anses okej i korta pipor) som vid första skottet mätte 61 centimeter. Sedan kortades pipan 5 centimeter tre gånger med provskjutning efter varje kapning. Sista skottet sköts alltså i en 46 centimeter kort pipa.

Resultatet visar mycket riktigt ett tapp på 2–3 meter per sekund för varje kapad centimeter. Men den stora skillnaden syntes i anslagsenergi. I den långa 61-centimeterspipan levererade kalibern 3 493 Joule. Den 46 centimeter korta pipan levererade 3 147 Joule.

För normal svensk jakt behövs inte den extrema precision som tävlingsskyttar på långhållsbanor vill ha. Rent jaktligt praktiskt kan piporna i många av de vanligaste kalibrarna vara relativt korta.

Problem på långa avstånd

På långa avstånd kan det bli ett problem; kraften kulan måste ha för att göra jobbet bra när den träffar djuret kanske inte räcker till.

– Men, som sagt, på normala skjutavstånd har den minskade kraften ingen betydelse i praktiskt taget alla Klass 1-kalibrar. De allra flesta jaktskott i Sverige skjuts på under 100 meter.

Å andra sidan, menar vapensmeden Brian Pedersen, måste man ha en ödmjuk inställning till ämnen som ballistik och anslagsenergi. Betydligt mer än pipans längd har betydelse.

– Det handlar om en kombination av många saker, som kulans vikt, längd, form och ballistiska egenskaper. Lägg sedan till vilket krut som finns i patronhylsan, hur stort slitage pipans lopp utsatts för och hur bra vapenvård du satsat på.

Påverkas precisionen negativt med en kort pipa i exempelvis kaliber .308?

– Nej, normalt påverkas inte precisionen nämnvärt om kapning och kröning är rätt utförda. Men visst, kapar du en pipa i en mer känslig kaliber som 6,5×55 från 60 till 45 centimeter kommer du att märka sämre träffbilder på avstånd över 150 meter, säger Brian.

.308 och 8x57JS: Här är exempel på patroner med relativt stor kuldiameter i förhållande till hylsans volym. I kalibrar som .308 Winchester och 8x57JS kan standardpipor kortas en aning utan att studsaren förlorar i prestanda eller ens i precision på normala, jaktliga skjutavstånd.

Mindre lyckat exempel

Där är vi tillbaka i vilka kalibrar som inte mår bra i för korta pipor. Stor hylsvolym jämfört med kulans diameter. Där har Brian ett eget exempel.

– Det är min egen studsare i .243 Winchester. Jag kapade den från 62 till 51 centimeter när jag monterade ljuddämpare. Resultatet blev en sämre precision, säger vapensmeden och skakar på huvudet åt sitt misstag.

Vilka kalibrar anser du vara okej att korta ner, och vilka skulle du säga nej om?

– Kalibrar som .308 Winchester, 8×57 och 9,3×62 går bra att kapa, men mitt råd blir att inte göra piporna kortare än 51 centimeter. I andra änden av skalan har vi exempel som .30.06, 7 mm Remington Magnum och som sagt 6,5×55, som helt klart mår bäst av att få följa loppets räffelstigning i långa pipor, säger Brian Pedersen. 

Peter Ekeström
Fler artiklar

Ord och förklaringar

Anslagsenergi – Kulans rörelseenergi vid anslaget (träffen) i målet. Måttenhet för anslagsenergi är Joule. Kulans hastighet och vikt avgör hur stor anslagsenergi som överförs till det träffade målet. Hög kulhastighet ger alltså hög anslagsenergi. Om kulhastigheten är mycket hög uppstår bieffekter, som sönderslitande och ibland en chockframkallande tryckvåg.

Ballistik – Läran om projektilers rörelser. Innerballistik är kulans rörelse inne i pipans lopp. Ytterballistik är kulans rörelse utanför vapnet, i kulbanan. Ibland talas det om målballistik, vilket är kulans uppträdande i målkroppen.

Gastryck – När krutet förbränns skapas en i volym räknat mycket stor mängd gas. I det trånga utrymmet blir trycket av gasen enormt. Kulan tvingas in i pipan och pressas med accelererande fart genom loppet. Samma kraft utvecklas åt andra hållet, vilket skapar det vi kallar rekyl. Gastrycket i en studsare i kraftig kaliber kan närma sig 4 000 bar. Jämför med hagelvapen, där gastrycket normalt hamnar mellan 600 och 800 bar. (1 bar är ungefär samma sak som 1 kg per kvadratcentimeter.)

Kulbana – När kulan lämnar pipans mynning är den en fritt fallande kropp. Kulan påverkas av jordens dragningskraft. Kraften nedåt, falltiden, är alltid den samma oavsett hur snabb kulan är, men ju snabbare den är, desto längre framåt hinner den innan falltiden tar slut och kulan tar mark. Kulans rörelse framåt är alltså inte rak, utan snarare en resa krökt i bågform. På samma avstånd blir den långsammare kulans bana alltid mer krökt än den snabba kulans. Till detta lägger vi betydelsen av luftens motstånd, som hela tiden bromsar kulans framfart. Ju lägre fart, desto tuffare blir motståndet av luften. Kulbanan blir inte jämnt krökt; den blir brantare krökt på slutet.

Kulans belastning – En kulas belastning handlar om förhållandet mellan kulvikt och tvärsnittsyta (kulans diameter). En hög belastning, alltså hög kulvikt i förhållande till kuldiameter (en lång, smal kula), ger generellt goda ballistiska egenskaper.

Piplängd – Piplängden hos ett vapen har avgörande betydelse för skottets utveckling och gastrycket, vilket styr kulans utgångshastighet, som i sin tur spelar en viktig roll när det gäller kulbana och anslagsenergi.

Rotation – Kulan skjuts genom det spiralräfflade loppet och börjar rotera. Den rotationen stabiliserar väsentligt kulan i banan genom luften. Hastigheten på rotationen avgörs av räffelstigningen och hastigheten. Hos moderna kulor är den rotationshastigheten vanligtvis omkring 3 000 varv per sekund.