Lätthanterad värmekamera når ej toppbetyg

Förmågan att läsa värme är själva kärnan i termisk utrustning. Ju bättre kameran är på att läsa värmestrålning, desto fler detaljer ser jag i bilden. Det är självklart eftersom allt jag har framför mig i mörkret – alla detaljer som grässtrån, träd, grenar med mera – ger ifrån sig olika mycket värme. Och den detaljrikedomen är viktigt. Vad finns framför vildsvinet? Bakom? Kulfång? Jag skjuter inte med hjälp av en handhållen värmekamera, men jag vill helst få så mycket information om detaljer som möjligt, innan jag tänder lampan på bössan och det är dags att skjuta.

På ett sätt håller Kahles Helia TI 35 vad den lovar. Jag ser bra i mörker, det är inga problem att snabbt hitta och lokalisera vildsvin. För att observera vilt i becksvart nattmörker räcker den här värmekameran långt. Handlar det om nattjakt på relativt korta, kända håll är TI 35 ett bra val. Dessutom är priset inte lika avskräckande som vi har vant oss vid när det gäller termiska produkter i toppklassen.

Men i en jämförelse med vad som faktiskt finns på marknaden när det handlar om kvalitet och prestanda för inte särskilt mycket mer pengar, tappar Helia TI 35 mark.

En annan sak som jag är tveksam till är att jag inte kan uppdatera mjukvaran i Helia TI 35. Det borde vara möjligt eftersom den digitala utvecklingen hela tiden rusar framåt med hög hastighet.

Kampen om de jägare som efterfrågar termisk teknik är i full gång. Konkurrensen är tuff och alla måste hänga på tåget. Tillverkare jobbar hårt för att ligga långt framme i den kampen. Det kan leda till att det går lite för snabbt ibland, till att kvaliteten blir lidande. Kanske är det som representanten för Kahles sa, att man medvetet har byggt Helia TI 35 som den är. Eller också har det helt enkelt gått lite för snabbt.