Skälet till frågeställningen är att det faktiskt finns praktiska fördelar med att använda termisk teknik i dagsljus för att kunna läsa värmesignaler från vilt. Dessutom kan just den tekniken, i vissa situationer, göra jakten ännu lite säkrare också dagtid.

Ett exempel är jakten med ställande hund. Inte minst älgar, vildsvin och björnar har en förmåga att välja ståndplatser i tät vegetation. Är det en ensam vuxen älg eller finns det en kalv i tätningen? Var trycker vildsvinet i vassen? Ligger björnen stilla i bärriset eller är det en mossig sten? Visst har vi hjälp av en vanlig handkikare, men de flesta vilt är pälsade för att enkelt försvinna i skogens färgskala.

I en handhållen termisk enhet av bra kvalitet, en kikare som läser värmesignaler, blir inget som andas och lever kamouflerat med hjälp av pälsfärg. I alla tätningar finns små luckor, små nog att vara osynliga för det mänskliga ögat, där också minimala glimtar av värmesignaler kan avslöja mycket.

Stor hjälp vid vakjakt

En annan jaktsituation där den termiska tekniken kan hjälpa jägaren till framgångsrik och säker jakt är vakjakten. I tung skymning och gryende morgonljus är det självklart men också i fullt dagsljus. Ta dovviltet som exempel. Innan det är dags att ta kliven ut på det öppna för att äta, är det inte ovanligt att hjortarna stannar innanför skogsbrynet en stund för att med sin skarpa syn läsa av eventuella faror. Det ser sällan jägaren som vakar i tornet. De flesta av oss börjar inte fokusera ordentligt förrän vi ser viltet på det öppna. Med en handhållen termisk enhet är det inte svårt att spana genom skogsbrynet och upptäcka varskt vilt som finns bakom ridåer av till synes helt tät skog.

Eller tänk på skogsfågeljakten. Förmåga att läsa värmesignaler gör det tveklöst enklare att lokalisera tjäder och orre i täta grenverk. Samma fördelar där.

Men är allt det här tillåtet? I jaktförordningen (1987:905 och 2019:174) står: ”Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av däggdjur: Användning av nattriktmedel med elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare.”

Till denna formulering finns tillägget om att den tekniken är tillåten vid jakt efter vildsvin, dock enbart i öppen terräng och vid åtelplatser.

Formuleringen i jaktförordningen kan tolkas som att all termisk teknik är förbjuden vid vanlig jakt, i mörker lika mycket som i dagsljus. Men handlar det enbart om riktmedel, alltså mörkerteknik som sitter på ett vapen?

Jag har lusläst allt som har med frågan att göra i de regelsamlingar som finns. Överallt står det ord som ”riktmedel”, ”nattriktmedel” och ”i nära anslutning till jaktvapnet”. Hur ska det egentligen tolkas?

Är det här framtiden? Blir en handhållen termisk kikare nästa självklara jaktpryl?

Så tycker jaktorganisationerna

Per Risberg, jakthandläggare på Naturvårdsverket.

Ett antal konsulenter på de största jaktorganisationerna har fått frågan. Ingen av dem kan hitta skäl för att användandet av handhållna termiska enheter för att spana efter vilt under vanlig jakt i dagsljus skulle vara förbjudet. Men alla var samtidigt aningen osäkra. Meningarna var att det nog kan handla om hur regeltexterna tolkas.

Dags att fråga den instans som har det yttersta ansvaret i frågan, Naturvårdsverket. Och där, efter ett par samtal, var svaret lika svävande. Självklart förbjudet, var en reaktion. Det där måste vi kontrollera ordentligt, var en annan.

Till slut fick jag ett tydligt svar av Per Risberg, jakthandläggare på Naturvårdsverket.

– Nej, det finns inget i förordningen som förbjuder dig att använda termisk teknik för att spana efter vilt, oavsett tid på dygnet. Det är inte tillåtet med mörkersikten eller bildförstärkare som riktmedel, men värmeteknik i en vanlig handkikare är inte nämnt i regeltexten.

Betyder det att jag får spana efter och hitta vilt med en handhållen enhet, för att sedan lägga undan den, lyfta vapnet och sikta och skjuta vilt med konventionella riktmedel som är anpassade för dagsljus?

– Ja, säger Per Risberg.

Känslig fråga

Peter Ahlberg, specialist jaktoptik.

Ett tydligt svar, som överraskar många. Som Peter Ahlberg på Astro Sweden i Skara, en av landets specialister på optisk teknik anpassad för jakt.

– Jag har fått frågan om var och hur man får använda termiska produkter och lutat mig mot muntliga uppgifter som säger att den tekniken inte är tillåten i någon form under vanlig jakt, framför allt inte i dagsljus. Så har det tolkats, och som leverantör är det hängslen och livrem som gäller, vi måste följa lagen. Det är klart att det här du säger nu överraskar, säger Peter Ahlberg.

Frågan är naturligtvis känslig av flera skäl. Dels är det inte alltid enkelt att förstå den egentliga innebörden i skrivna regelverk, dels finns generellt ett motstånd mot en alltför snabb teknisk utveckling av jakten.

– Ny teknik behöver inte automatiskt innebära att den behövs. I grunden handlar jakt om kunskap om vilt, natur, skytte och ännu mer som kräver övning och tålamod som i sin tur leder till erfarenhet. Men en hel del av den moderna tekniken gör samtidigt jakten säkrare, pejlar är ett exempel på det. De termiska sikten som finns i dag tillhör också den kategorin, där har tekniken gjort nattjakt efter vildsvin både säkrare och mer effektiv.

Att det nu är tydligt att termisk teknik i form av handhållna enheter får användas också i dagsljus under jakt, kommer det att öka efterfrågan?

– Kanske. De här nya uppgifterna ökar helt klart nyttan som jägare kan ha av termisk teknik eftersom användningsområdet breddas. Men att efterfrågan ökar är inte säkert. Avancerad teknik kan ibland anses onödig och inte minst dyr, säger Peter Ahlberg.

För de flesta jägare som lägger normalt mycket tid på sin jakt kan 20 000 kronor och ännu mer för ytterligare en teknisk jaktpryl ses som tokigt. Men frågan är om inte gruppen inbitna jägare kommer att snegla annorlunda på termisk handhållen teknik från och med nu, när den utan förbud kan ge vanlig jakt i dagsljus ytterligare en dimension.