Förvaltning

EU ändrar kurs i vargförvaltningen

Det har rört på sig betydligt i vargpolitiken i Bryssel under de senaste åren. Men aldrig har det hänt så mycket som när ponnyn Dolly fick sätta livet till i samband med vad som ska ha varit ett utdraget skeende med en varg. Dollys öde tycks ha orsakat en ketchupeffekt. Först kom inget, sedan inget – och nu kommer allt.

I många år har Facebook och insändarsidorna i de flesta europeiska länder varit fulla med historier om vargtagna djur och alpherdars förstörda avelsprogram och livsuppehälle, samt skador för många miljoner euro som har drabbat kontinentens bönder och jägare.

Men ingen händelse har fått sådana följder som attacken på ponnyn Dolly den 1 september 2022 på en gård utanför Hannover i Tyskland.

Dolly hade tjänat färdigt som ridhäst med sina 30 år på jorden. Men som för alla drabbade djurägare orsakade varg-
attacken på Dolly, ett omtyckt och högt värderat husdjur, förtvivlan och svåra känslor.

Dolly tillhörde förstås EU:s högsta chef Ursula von der Leyen. Hon, hennes sju barn och man tog förlusten hårt.

Även om det har rört på sig tidigare i vargfrågan i Bryssel, när allt fler länder med fritt expanderande vargpopulationer räknar in skadorna, så tycks ändå ponnyn Dollys öde ha blivit en avgörande pusselbit.

Från att vi i Sverige och Finland drev frågan ganska ensamma, så är det en stor förändring nu som hänger samman med biologiska realiteter, säger Johan Svalby.

Biologiska realiteter

Johan Svalby, jurist på organisationen Nordisk jägarsamverkan i Bryssel, i vilken Jägarnas Riksförbund är en av medlemmarna, håller inte för osannolikt att så kan vara fallet. Han har bevakat frågan på plats i Bryssel sedan 2008.

– Många medlemsstater upplever stora problem, det är känt sedan länge, men drabbas man själv så blir det verkligt på ett annat sätt, säger Johan Svalby.

På högsta ort i EU-kommissionen, motsvarande EU:s regering, förnekar man att Ursula von der Leyens personliga förlust har haft betydelse. Vi lämnar till läsarna att bedöma det själva.

Hur har stämningen ändrats runt vargen i EU på sistone?

– Från att vi i Sverige och Finland drev frågan ganska ensamma, så är det en stor förändring nu som hänger samman med biologiska realiteter. Vargen har haft en snabb expansion, och dit vargen kommer uppstår också problem och krav på att frågan ska lösas, säger Johan Svalby.

Ovanligt pressmeddelande

Han anser att mycket tyder på att miljödirektoratet inom EU-kommissionen nu har fått yttre tryck från ännu högre ort om att agera.

– Vi fick uppgifter om att Sveriges vargjakt ska ha framhållits av kommissionsordföranden Ursula von der Leyen som ett gott exempel och som andra länder kan följa. Det ska ha uttryckts på möten med EU-parlamentariker, säger Johan Svalby.

Detta följs sedan av ett lika uppmärksammat som ovanligt pressmeddelande från EU-kommissionen som publicerades den
4 september i år, nästan på dagen ett år efter attacken på ponnyn.

I pressmeddelandet uppmanas allmänhet, forskare och alla andra att mejla in uppgifter om vargar och vargskador. Motivet var att EU-kommissionen behöver underlag inför beslut om vargarnas vidare vandring i paragraferna.

Koncentrationen av varg har blivit en fara

Märkligt nog citeras inte någon från miljödirektoratet i pressmeddelandet, vilket brukar vara standard eftersom det är miljödirektoratet som ansvarar för detta.

I stället tar högsta chefen Ursula von der Leyen till orda, och i oväntat skarpa ordalag uppmanar hon alla medlemsländer att i princip göra vad de kan för att bekämpa vargarnas framfart inom rådande lagrum. 

– Koncentrationen av vargar i några europeiska regioner har blivit en verklig fara för husdjur och en risk även för människor, sade hon.

Johan Svalby säger att det är svårt att tolka henne på annat sätt än att hon uppmanar till ökad jakt på varg, trots att vargen i de flesta medlemsstater är strikt skyddad enligt art- och habitatdirektivet.

Insamlingen av mejlsvar om skador från varg från alla EU:s kanter och hörn avslutades redan efter tre veckor, och nästa steg för kommissionen var att ta ett beslut om huruvida vargen ska byta status från strikt skyddad till förvaltningsbar.

En flytt i art- och habitatdirektivet från bilaga 4 till bilaga 5 skulle ge fler öppningar för aktiv jakt.

Ursula von der Leyens ponny Dolly hade tjänat färdigt som ridhäst med sina 30 år på jorden. Men som för alla drabbade djurägare orsakade vargattacken på henne förtvivlan och svåra känslor.

Dollys öde kan ha bidragit

Kritiker som har varit med länge har uttryckt tveksamhet till att de mäktiga tjänstemännen i miljödirektoratet, som hittills helt har slagit dövörat till när det gäller vargskador, verkligen ska möjliggöra en ändring. Inom EU, som inom svenska myndigheter, har tjänstepersonerna ganska stort inflytande.

Men, i den ketchupeffekt som ponnyn Dollys öde tycks ha orsakat, finns rapporter om förflyttningar av tjänstemän inom miljödirektoratet som har varit alltför ensidigt intresserade av vargar.

Johan Svalby säger att EU-kommissionens miljödirektorat under lång tid har haft en strikt tolkning kring vargen och varit hårdnackad motståndare till förvaltningsjakt trots att det behövts. Därav EU-kommissionens långvariga överträdelseärende med hot om att driva Sverige till EU-domstolen eftersom vi införde licensjakt 2010.

Uppmaning utnyttja undantagsreglerna

När Ursula von der Leyen själv plötsligt uttalar sig i frågan och uppmanar medlemsländerna att fullt ut utnyttja undantagsreglerna från vargens strikta skydd så är det definitivt en kursändring.

– Hon stiger fram och pekar med hela handen och det kan man tolka som att hon inte tycker att det har varit tillräckligt driv i steget hos miljökommissionären. Från jägarhåll välkomnar vi detta, att hon så tydligt säger att man ska tillåta mer flexibilitet i hanteringen, säger Johan Svalby.

Varför tror du att de har uppmanat folk att mejla sina synpunkter på varg och vargskador?

– Kommissionen behöver bakgrundsdata för att fatta beslut och det är ju så de har ställt frågan till allmänhet och forskare. Men man kan konstatera att EU-kommissionen och många länder redan har sådan data och att de har haft det länge. Därför borde EU-kommissionen kunna agera omgående. Vi ser alltså inte varför de skulle behöva samla in så mycket mer.

Även skyddsstatusen i Sverige borde ha ändrats för länge sedan, anser han.

– Sverige rapporterar till EU-kommissionen att vi har en gynnsam bevarande-
status. En livskraftig art som det går bra för och som expanderar borde inte vara strikt skyddad hur länge som helst.

Han poängterar att vargen enligt Internationella naturvårdsunionen, IUCN, och Bernkonventionen är livskraftig inom EU och i Europa. De senaste tio åren har vargpopulationens utbredningsområde ökat med 25 procent och under 2022 angavs EU ha 19 000 vargar.

– Det är en art som det går väldigt bra för, säger Johan Svalby.

Turismen begränsas på grund av stängsel

Och det är trots allt inte bara Dolly som EU-kommissionens kursändring handlar om.

EU-parlamentet, motsvarande EU:s riksdag, tog beslut om en gemensam hållning den 24 november 2022. 

EU-parlamentet betonade den stora skada som vargarna orsakar i medlemsländerna och särskilt i alplandskapen i flera länder där herdarna har flytt stora områden som nu växer igen och förlorar biologisk mångfald.

Turismen begränsas i dag av staket som inte tidigare har förekommit i landskapsbilden i områden som går att stängsla. Stora herdehundar har börjat användas som riskerar att attackera tamhundar och även turister.

– Jägarorganisationerna och lantbrukssektorn hade bra samtal med ledamöterna och vi fick en stark resolution med tydliga krav på kommissionen och medlemsstaterna, säger Johan Svalby.

Hur enade är jägarorganisationerna inom EU? 

– Väldigt enade och vi arbetar med frågan gemensamt inom den europeiska jägarfederationen FACE. Förutom att FACE har en svensk ordförande, Torbjörn Larsson, leds FACE:s rovdjursarbetsgrupp av en svensk, Gunnar Glöersen från Svenska Jägareförbundet.

Sverige aktiva i frågan

Sverige har också på senare tid varit aktiv i frågan. Landsbygdsminister Peter Kullgren och en växande skara europeiska ministerkollegor har krävt ändring av vargens skyddsstatus.

– Det faktum att de stora jaktländerna har blivit mer engagerade i frågan hjälper. Som Frankrike, det största jaktlandet med över en miljon jägare, och Spanien, det näst största jaktlandet, och nu är Spanien dessutom ordförandeland i EU, säger Johan Svalby.

Så vad tror du? Byter vargen bilaga?

– Det ter sig orimligt att så inte skulle ske på lång sikt, att man strikt skyddar och rödlistar en art som inte är hotad. Men det brådskar. Det är viktigt att inte fastna i en EU-byråkrati. Frågan behöver drivas i valrörelsen inför EU-valet nästa år, och jägarkåren kommer att göra det med besked.