Samarbete, kunskap samt en fungerande och öppen kommunikation är några av de nycklar som bygger en älgstam i balans i Tryserums älgskötselområde.
Förvaltning

I Tryserum fungerar älgförvaltningen

Det kommer allt fler rapporter, allt mer information, om att den svenska älgstammen viker. På vissa håll talas det om katastrof, om att älgen bör rödlistas. Men det finns undantag, det finns områden där engagemang och samarbete har format en älgstam i balans. Ett av dem är Tryserums älgskötselområde i Valdemarsvik.

När älgskötselområdet i Tryserum bildades, för 30 år sedan, fanns det nästan ingen älg kvar i skogarna utanför Valdemars-
vik. Det, menar Andreas Karlsson, lade grunden för en vilja till samarbete som dagens fungerande älgförvaltning vilar på.

– När det inte finns någon älg att jaga är det enklare att komma överens. Man inser att det är dags att tänka om, att prova något nytt. Det blev starten på en lång resa där flera olika förvaltningsmodeller provades, fram till i dag då vi ser en fantastisk utveckling av älgstammen.

Andreas har jagat i Tryserum i 20 år och är numera sekreterare i älgskötselområdets styrelse. Han lyfter fram flera saker som viktiga för att en viltförvaltning i ett stort område ska fungera.

– Jag tror att det allra viktigaste är transparensen, att kommunikationen fungerar. Alla inblandade, alla jaktlag och markägare, måste få se och höra vad som bestäms och vad som ligger till grund för besluten. Alla ska känna sig delaktiga, det bygger samförstånd.

Samförstånd och gemensamma mål skapar engagemang. De som fattar besluten i ett älgskötselområde spelar naturligtvis en viktig roll, men Andreas Karlsson menar att det största skälet till att älgarna mår bra i Tryserum är ett annat.

– Vi hade aldrig kommit så här långt utan det engagemang som har vuxit fram i jaktlagen, hos de enskilda jägarna.

Vänster: Jaktlagen i Tryserum är noga med att skicka in älgobs till skötselområdets styrelse. Vet man hur många och vilka älgar som man har i vinterstam, är det enklare att planera en klok avskjutning.
Höger: Andreas Karlsson har jagat i Tryserum i 20 år. I dag är han sekreterare i skötselområdets styrelse och nöjd med de senaste årens utveckling av älgstammen.

Viktig kunskap

En annan sak som han nämner är kunskap.

– Vi bjuder in föreläsare, proffs som jobbar med viltförvaltning på olika sätt. Ett exempel är Benny Nilsson, jaktvårdskonsulent i SJF, som bjöds in för att prata om effektiv älgförvaltning. Nu senast kom Jonas Edlund, viltansvarig vid LRF, och föreläste om förvaltning av dovvilt. Ju mer vi kan, desto mer genomtänkt jakt skapar vi. Men det handlar samtidigt om en bredare kunskap, om jord- och skogsbruk. Tanken är en älgstam i balans, och då menar jag en balans som alla som på olika sätt är berörda kan acceptera.

En effekt av alla föreläsningar, av all faktakunskap som har plockats in i Tryserums älgskötselområde, är att det inte är styrelsen som pekar med hela handen och fattar beslut över jaktlagens huvuden, menar Andreas Karlsson.

– Vi bygger besluten om hur avskjutningen ska se ut på vad experterna och forskningen säger. Det tror jag skapar förtroende.

Dessutom har alla, från styrelsen till jägare i lagen, börjat tänka bredare än enbart älgförvaltning.

– Ja, för egentligen handlar det om hela viltförvaltningen. Vi har gott om dovvilt, vi har vildsvin och rådjur. De olika viltslagen påverkar varandra, inte minst när det gäller betestrycket. Det är enklare att förvalta älgen klokt om man samtidigt förstår hur andra klövvilt lever och fungerar, säger Andreas Karlsson.

Vänster: Hondjurens medelålder var, och är delvis fortfarande, markant högre än handjurens. Det är skälet till att fler hondjur ska skjutas den här säsongen. Tjurarna ska få chansen att bli äldre.
Höger: Den gångna säsongen fällde Greger Granqvist en sjutaggare i Tryserum. Det är en skaplig tjur, med tanke på hur det har sett ut under ett antal år.

Älgskötselområdet mår bra

I dag mår älgstammen i Tryserums 19 000 hektar stora älgskötselområde bra. Men vägen hit har varit krokig. Ett antal modeller när det gäller förvaltning har provats, med varierande framgång. Under ett antal år fungerade det bra men för fem–sex år sedan blev det uppenbart att kvaliteten i stammen var svag, inte minst när det gällde tjurarnas medelålder.

– 2019 insåg vi att något måste göras. Första året, säsongen 2019–2020, infördes hårda restriktioner. Vi ville öka populationen, vi ville ha mer älg, men balanserat. Ett uttalat mål var att höja medelåldern hos älgtjurarna.

Älgkorna i Tryserum, precis som överallt, vill helst bli betäckta av stora, fullvuxna tjurar. När sådana inte finns, väntar korna som i stället brunstar om, en eller flera gånger, tills de accepterar unga pinntjurar.

– Det för med sig en senare betäckning, kalvarna föds senare och får därmed sämre förutsättningar att växa sig starka inför vintern. Hela stammen vinner om tjurarnas medelålder höjs, säger Andreas.

När det gäller avskjutning gick man samtidigt ifrån att ge varje jaktlag en tilldelning. I stället infördes avlysningsjakt.

– Vi delar ut de älgar som ska skjutas och avlysningsjakt innebär ytligt sett att det är först till kvarn som gäller. Men vi har samtidigt regler som gör jakten mer rättvis. Marker från 100 till 450 hektar får en pott med älgar, marker från 450 till 880 hektar får en annan pott. Det är för att få en bredd i avskjutningen, för att inte bara de stora markerna ska fälla alla älgar. Den modellen skapar mest rättvisa och accepteras av jaktlagen.

God uppslutning på årsmötet när Tryserums älgskötselområde fyller 30 år. Samarbete lönar sig.

Bättre kvalitet i stammen

Sedan den här modellen infördes i Tryserum är effekten tydlig. På bara några år syns en betydligt bättre kvalitet i älgstammen, inte minst när det gäller tjurarna.

– Vi har helt klart en högre medelålder på de vuxna älgarna. Vi har skjutit 60–80 procent kalvar under några år, vilket har fått en tydligt positiv påverkan på de vuxna djuren. Det märks inte minst på tjurarna. Innan vi gick över till den här modellen sågs nästan bara pinntjurar i området, nu har vi sett flera 10–12-taggare. Förra säsongen sköts en sjutaggare och det är stort för att vara här, berättar Andreas Karlsson.

Den här säsongen, 2023–2024, ska det skjutas 22 vuxna älgar och 27 kalvar i skötselområdet. Av de vuxna ska 12 vara hondjur. 

En övervikt av älgkor och kvigor alltså.

Hur går det ihop med att vilja ha mer älg?

– Bra fråga. Visst vill vi ha älg i skogen, men det är samtidigt en balansgång. Vi behöver fortfarande höja tjurarnas medel-
ålder, men vi ska också hålla stammen i balans. Älgstammen ska inte bara vara lagom stor, den ska vara stark också, älgarna ska vara stora och friska, och då handlar mycket om de produktiva djurens medelålder. Vi har sett att hondjuren har en betydligt högre medelålder än tjurarna, vi måste alltså låta tjurarna bli äldre. Det är därför vi har en liten övervikt på hondjur av de tilldelade älgarna, för att kunna balansera upp tjurarnas medelålder.

Ökad slaktvikt

Det tankesättet har faktiskt ökat slaktvikterna på de älgar som skjuts i Tryserum, vilket framför allt märks på kalvarna. Måltalet för kalvarnas slaktvikt är satt till 60 kilo. Senaste säsongen landade man på 52 kilo, men trenden är tydligt på väg uppåt.

Ett annat sätt att titta på älgstammen är att räkna ut hur många älgar som finns i vinterstam.

– Där är vårt mål 4,5 älgar per 1 000 hektar. Men trots att det finns mycket forskning och fakta om älgar så blir det där med vinter-
stam lite mer av ett antagande. Å andra sidan bygger vi mycket på alla de rapporter om observationer som jaktlagen skickar in.
Älgobsen har fungerat fantastiskt bra, praktiskt taget alla lag ger oss den informationen, säger Andreas.

För att älgförvaltning ska fungera bra, precis som all viltförvaltning, handlar det om stora arealer. Men bra saker sprider sig. För fem–sex år sedan vilade Tryserums älgskötselområde på 14 000–15 000 hektar. I dag är det alltså drygt 19 000 hektar stort.

– Det vi gör gemensamt får konsekvenser, och ju större område desto bättre viltförvaltning. 30 års samarbete lönar sig, säger Andreas Karlsson.