Det blir inget överdrivet jubel. Men smilet säger allt. Hon jub-lar inombords, tjejen som har skjutit godkänt på älgbanan. Godkänt för jägarexamen till och med. Det första stora steget som självständig aktör på Dianas stigar.
Min egen uppskjutning dyker upp som ett minne från länge sedan. Så länge sedan att jag tidigare hade jagat utan jägarexamen i några år. Innan kravet infördes 1985.
Men det är Grava Jaktskytteklubb som den här artikeln ska handla om. Den enda av Jägarnas Riksförbunds lokalavdelningar i Värmland som har en provbana, så jägarexamen är en del av verksamheten.
Klubbens ordförande Fredrik Zreloff visar oss runt.
– Ett femtiotal skjuter upp för sin examen varje år. Grava JSK är jaktskyttebanan för jägare. Självklart kan tyckas, men det finns klubbar som fokuserar mer på tävlingsverksamhet. Med viltmål som hjort och gris eller olympiskt lerduveskytte. Visserligen kan vi modifiera vår älgbana för hjort- och grisskytte på 50 meter och kastare finns för trap och skeet på godkänd bana. Skytteintresserade som inte är jägare är förstås också välkomna även om vi inte har någon tävlingsverksamhet. Bara några lokala aktiviteter då och då, som klubbdagen med öppet hus en gång per år, berättar han.
Som gjort för en skjutbana
Sörmon är en glest skogbeväxt hed. Ett flera kvadratmil stort sedimentlager av sand från forna istidsälvar. Sand- och grustag finns lite varstans eller spåren från förr då det bara var att ta för sig. Så ser det ut även här, som en grop eller krater med en sandig sluttning runt. Ett kulfång som gjort för en skjutbana.
Lerduvebanan har dessutom kompletterats med en barriär av uppspända skynken på kratertoppen. Inte ett hagel ska komma på villovägar då Sörmoheden är ett populärt ströv- och friluftsområde.
– Vi har vidtagit alla säkerhetsåtgärder som krävs och några till. Varningsskyltar står uppställda runt om i terrängen och alla som skjuter har regler att hålla sig till, fortsätter Fredrik, som menar att samarbetet med markägaren Karlstad kommun är gott.
Grava JSK startades i mitten av 1960-talet av en samling eldsjälar som var medlemmar i Jägarnas Riksförbunds dåvarande lokalavdelning 87 i Karlstad. Sedan dess har skjutbanan byggts på undan för undan.
Duvorna flyger
Vid banan för skeet möter vi skjutledaren Christian Winslow som är i färd med sin egen träning. Duva på duva splittras i flisor och förvandlas vid fullträff till orange rökpuffar mot den för dagen höstblå himlen. Att skjuta lerduvor är kul och populärt vid klubbens arrangemang för grupper som företag och föreningar. Hundra plugg, som man säger, är snart avfyrade.
– Får man flyt och duvorna pulvriseras, då fortsätter man så länge som det finns skott i asken. Vid miss vill man förbättra sig, komma på felet. Det blir som ett gift, säger Fredrik och låter kastaren skicka i väg några små flygande tefat till som förvandlas till kolstybb som regnar ner.
Men så blir det stopp, duvorna är slut. Fredrik fyller på från en nyöppnad kartong i kastmaskinens skjul. 10 000 per säsong går åt i Grava JSK. Medlemmar med skyttekort betalar 1,60 kronor styck och de utan 3 kronor. Har man inte egen hagelbössa finns det lånevapen och skjutledare tillgänglig vid arrangerade tillfällen. Patroner tillkommer, 100 kronor för en ask (priser från säsongen 2023).
Duvorna flyger igen. Christian bränner skott på skott och frågar till sist om jag vill testa. Ett oväntat tillfälle att damma av mitt gamla hagelskytte och efter en kort instruktion blir det flis av alla lerduvor som lämnar kastaren. Alla utom en. Med en god instruktör pekar även en ringrostig skytt rätt.
– Ha, ha, skrattar Christian och Fredrik stämmer in när de lite överraskade inser att reportern har hållit i en hagelbössa förut.
– Sista missade du förstås med flit. Men du får komma tillbaka så tar vi en match på riktigt, lyder kommentaren.
”Grava JSK är föreningen för jägare av jägare. På andra ställen kan tävlingsskyttar dominera med skyttevästar och dyra bössor. Här tittar ingen snett om man är novis och inte tillhör eliten.”
Medlem om skjutbanan
Bra instruktör är guld värd
Visst kan man skratta, men en bra instruktör är onekligen guld värd. Ett tränat öga vid sidan om som upptäcker bristerna. Hur många av oss har inte missat och missat, men efter några värdefulla anvisningar om tekniken eller tips om en stock som inte passar, börjat träffa och träffat igen?
Detsamma gäller kulgevär och snärtiga knallar når oss från älgbanan. Med två veckor till älgjakten ska många skjuta godkänt och tavlan med skogens konung i dubbelhövdad profil rasslar fram och tillbaka. När lerduveskyttet är avslutat tar Christian över efter klubbkamraten i markörgropen som har gjort sig förtjänt av en paus. Det är så det funkar. Man hjälper till och det hela rullar på likt älgfiguren på sin oljade räls.
Allt går ju med elektricitet, som det heter, vilket även gäller markering av kulhålen i pappälgen. Från bomskott utanför träffområdet till fullträff, en femetta. De gamla markörspadarna med sitt konduktörsliknande fikonspråk är ju sedan länge ersatta av digital kommunikation. I markörgraven knappar Christian in träfflägena på sin laptop vilka blir synliga på skjutledarens skärm. Värdefullt för skytten som får klart för sig om skotten sitter högt, lågt, framför eller bakom.
Två typer av uppskjutningar
Fredrik Zreloff förklarar:
– Det finns två typer av uppskjutningar. Antingen traditionellt med fyra träffar på stillastående och sedan två vändor med löpande om fyra skott per vända. Där behöver tre av fyra vara inom träffområdet för godkänt, det vill säga ”bronsmärket”. Det andra alternativet är tre serier med så kallat jaktskott, där alla skotten ska vara inom träffområdet. Denna variant har flera stillastående skott. Fyra femettor är max, säger Fredrik, och Christian fortsätter:
”Visst finns fler banor för jaktskytte. Men som medlem i Jägarnas Riksförbund är det i Grava som man känner sig hemma. Vissa säger att det är slitet, men jag kallar det patina. Stämningen är familjär och avslappnad.”
Medlem om skjutbanan
– Sedan är det skillnad om man skjuter på kontinuerligt löpande eller från början stillastående älg, så kallat jaktskott. Löper älgen kan man brassa på direkt då den kommer fram och har en något längre stäcka på sig. Varianten med förstaskott mot stillastående älg kräver snabbare andraskott. Vid jaktskott körs älgen ut till början av banan, beskriver Christan.
Han täcker för kulhålen med klisterlappar i svart och vitt. Åtminstone något som är som förr i tiden.
I skjutbåset 80 meter bort lägger skytten ner geväret på bänken framför sig och tar av hörselkåporna. Med återhållsam ivrighet inväntar han besked från skjutledaren som öppnar luckan mellan dem.
– Femetta och fyra på vänstergående … sedan har du en trea och en miss utanför träffområdet på högergående …
Bli vän med sitt vapen
Skytten står snart beredd med tre nya patroner i magasinet och en i loppet. Knappt hinner älgfiguren ut på banan förrän det smäller och andra skottet följer lika snabbt. Mönstret upprepar sig på returresan. Liksom resultatet. Tre träffar och en bom.
Skjutledaren kommenterar:
– Det är nästan som att du har båda skotten i luften samtidigt. Ta det lite lugnare med andra avfyrningen …
När älgen i tredje serien tittar fram kommer förstaskottet lika snabbt. Men det andra dröjer och blir nästan sent, just innan pappfiguren försvinner bakom skyddsvallen. Återresan blir bättre, varken stressad eller senkommen. Spänningen stiger.
– Nu fick du till det … Femetta och femma på vänstergående … så har du en fyra och trea på högergående.
– Det får jag vara nöjd med, svarar killen och sätter tillbaka studsaren som han har lånat av klubben.
Fredrik kollar över lånestudsarna i stället. Två 6,5×55. Standard ofta på älgbanor.
– Sex-o-femman funkar för de flesta. Även för dem som inte har skjutit förut. Det är lättaste kalibern för älg och ammunitionen för träning, jaktmatch som den heter, är lagom laddning utan någon hård rekyl. Men mer erfarna jägare använder egna studsare, vilket är rätt tänkt. Man ska ju bli vän med sitt vapen, säger Fredrik.
200 skyttar per år
Han plockar fram en ask jaktmatch till. Fler skyttar står på tur.
Årligen skjuter cirka 200 skyttar på älgbanan. Serieavgiften, som inkluderar skjutledare och eventuellt lånevapen, är för medlemmar utan skyttekort 50 kronor och för dem med 20 kronor. Ammunition till lånevapen 6,5×55 kan köpas på plats. Säsongen 2023 var priset 15 kronor per patron.
”Jag sköt provet för jägarexamen efter att ha gått JRF:s teorikurs. En bra kombination med allt som man behöver. Som tjej och nybörjare har jag aldrig känt mig utanför. Man får hjälp och allt löser sig på enklaste sätt.”
Medlem om skjutbanan
Jakt & Jägares besök avslutas i klubblokalen med en burk dricka och lite snack om verksamheten. Fredrik menar att mycket finns att uträtta.
– Dessbättre har viljan att hjälpa till ökat bland samtliga tre kategorier av skyttar som besöker banan: JRF-medlem utan skyttekort, JRF-medlem med skyttekort samt aktiv medlem. De som löser skyttekort för 200 kronor erhåller vissa rabatter. Aktiv medlem har flera förmåner, som nyckel till anläggningen, fria serier med mera. Men då krävs deltagande vid minst ett arbetstillfälle under året samt att vara skjutledare en gång per år. Även om de flesta aktiva hjälper till betydligt oftare än så, ser vi gärna att fler engagerar sig i skyttet och även underhållet och förbättringen av anläggningen. Grava Jaktskytteklubb startades av eldsjälar och står öppen för nya.
